Bör elever nivågrupperas?

Att nivågruppera elever tidigt i livet kan verka vettigt. Undervisningen kan läggas på en nivå som passar eleverna i respektive grupp och alla kan därför lära sig maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Argumentet emot är att detta systematiskt kan missgynna svaga elever eftersom de kan hamna på efterkälken. En negativ gruppdynamik bland de svaga eleverna kan dessutom göra att dessa lär sig mindre, även om undervisningen i sig kanske ligger på en lämpligare nivå. En klassisk avvägning mellan jämlikhet och maximal produktivitet, kan det verka som.

Ska dom gå i samma klass?

Ska dom gå i samma klass?

På ett symposium häromdagen ifrågasattes denna avvägning. Genom att jämföra hur elever i 11-årsåldern presterar på internationella jämförelser som PISA och TIMSS med hur eleverna i 15-årsåldern klarar sig visade Erik Hanushek att spridningen mellan elever ökar betydligt mer i länder med tidig nivågruppering. Dessutom verkar tidig uppdelning av elever sänka de genomsnittliga skolresultaten. Faktum är att alla elever — även de riktiga högpresterarna — verkar lära sig mindre i nivågrupperade länder. Inte mycket till avvägning med andra ord.

Nu gör studien den ganska extrema jämförelsen mellan länder som Tyskland där eleverna väljer helt olika utbildningsvägar redan i 10-årsåldern och länder som Sverige där grundskolan är helt sammanhållen. Det är emellertid möjligt att lite nivågruppering är av godo och att vi i Sverige gick för långt när högstadiets allmänna och särskilda kurser avskaffades 1997? En studie (vet inte om det är senaste versionen) av Krister Sund tyder på att så inte är fallet. Han hittar en negativ effekt av nivågruppering bland elever med lågutbildade föräldrar och en viss positiv effekt på elever med högutbildade föräldrar. Men den positiva effekten gäller inte de allra duktigaste eleverna, som man kanske skulle kunna tro. I stället verkar det vara svagpreseterande elever med utbildade föräldrar som gynnades av möjligheten att läsa särskild kurs i matte och engelska.

Det verkar alltså som om en sammahållen grundskola är en bra idé, men det finns en del frågor. En intressant detalj i Hanusheks studie är att mönstret i Sverige mer liknar det i länder med nivågruppering än i länder utan. Detta kan vara en ren statistisk avvikelse men en annan möjlighet är att bostadssegregationen och det fria skolvalet i praktiken fungerar som nivågruppering. En annan fråga är när skolan ska sluta vara sammanhållen. Mycket tyder på att beslutet att göra gymnasiets yrkesutbildningar studieförberedande inte var ett lysande drag. Fast där vi väntar med spänning på en mer utförlig utvärdering.

Comments

  1. Camilo von Greiff says:

    Jag hade äran att sitta bredvid inläggsförfattaren på symposiumet och tyckte också det var väldigt intressant. Dessa amerikanska forskare, om man får vara en smula generaliserande, kan verkligen konsten att presentera. Hanushek var inget undantag. Är det någon som har sett en amerikansk nationalekonom föreläsa utan att vara klar, tydlig och extremt pedagogisk och dessutom lägga in ett vältajmat skämt, till synes helt spontant, på ett avslappnat sätt mitt i presentationen?

    Två små kommentarer till Jonas inlägg:
    – Intressant teori om varför Sverige är en outlier, men räcker det inte med skolval för att kamma hem poängen? Bostadssegregationen borde sakna betydelse om skolvalet gör att duktiga elever kommer in på samma skolor och tvärtom, helt oavsett av i vilken utsträckning de bor i samma område.
    – Att det skulle saknas en trade-off mellan jämlikhet och effektivitet ger verkligen ett starkt case för en integrerad skola. Även om det skulle finnas en sådan så finns som jag ser det ett egenvärde i en integrerad skola, alldeles oavsett en eventuell jämlikhets/effektivitets-trade-off i BETYG (eller andra testvärden). Skolan har som en av sina främsta uppgifter att utveckla elever till demokratiska och toleranta individer, vilket jag tror främjas i en sammanhållen skola. Det skulle i så fall vara en extra pluspost (självklart givet att man tycker att den målsättningen är bra och att man tror att en sammanhållen skola gynnar den) att lägga till jämlikhetsaspekten mot en potentiellt negativ effektivitetsaspekt i en sådan avvägning.

  2. Första kommentaren: Beror helt på hur elever sorteras som konsekvens av skolvalet. Dessutom gällde undersökningen bla mitten på 90-talet. Då var skolpengen ny och relativt få elever gick i friskola.

    Andra kommentaren: Visst kan man tycka så, det beror helt vad man värderar och vilka vikter man lägger vid olika komponenter. Det är möjligt att en sammanhållen skola har den typ av svårmätbara konsekvenser som du beskriver. En annan möjlighet – fast då negativ – är allmän leda och uppgivenhet bland de duktigaste eleverna i den sammanhållna skolan. Det kanske inte fångas i skolresultaten, men kan potentiellt ha negativa långsiktiga konsekvenser.

  3. Om jag minns Pisa-resultaten rätt har Sveriges position som outlier i sammanhanget snarast förstärkts under det senaste decenniet. Så troligen finns både komponenten med bostadsgeregation (som ursprunglig förklaring) och det långtgående skolvalet (som en förstärkande effekt).

    Sedan är det ju så att trots att det inte var så gott om fristående skolor i mitten på 90-talet, som idag, fanns ändå det fria skolvalet (du kunde även om det inte fanns någon fristående skola att välja, alltid välja en annan kommunal skola). Och det valet nyttjades i högre utsträckning av barn till välutbildade. Så redan i data från mitten 90-talet kan det finnas en fritt skolvalkomponent som delförklaring till Sveriges outlierposition.

  4. Camilo von Greiff says:

    JFE har redan berört min första kommentar.
    Angående min andra kommentar: visst, det blir bara spekulationer, men nog verkar det troligare att elever får en bättre förståelse för andra individer med andra bakgrunder om de går i en skola med personer med andra bakgrunder än dem själva jämfört med att vi ska oroa oss för att duktiga elever känner sig uppgivna i skolan, trots att det inte syns i deras skolresultat.

  5. ”Mycket tyder på att beslutet att göra gymnasiets yrkesutbildningar studieförberedande inte var ett lysande drag.”

    Det beror förstås helt på vad man anser vara skolans huvudsakliga uppdrag: ge alla människor en rejäl dos allmänbildning och möjlighet till kritiskt tänkande, eller skapa okritisk arbetskraft som specialiserat sig tidigt i livet (och som saknar reell möjlighet till omskolning)

  6. Johan Richter says:

    ”Det beror förstås helt på vad man anser vara skolans huvudsakliga uppdrag: ge alla människor en rejäl dos allmänbildning och möjlighet till kritiskt tänkande, eller skapa okritisk arbetskraft som specialiserat sig tidigt i livet (och som saknar reell möjlighet till omskolning)”

    Jaså, jag tycker det verkar som att den misslyckats oavsett vilka av dessa två möjligheter man valde. Men å andra sidan hade jag trott nivågruppering fungerar också så vad vet jag.

  7. rja: När sisådär 30 procent hoppar av misslyckas man troligen även med att förmedla kritiskt tänkande och möjligheter till omskolning. Nu har i och för sig konjunkturen varit fantastisk, inte minst i byggbranschen, så kanske hela effekten inte ska tillskrivas den nya gymnasieskolan. Många kan ha hoppas av då de kunnat tjäna så bra i yrekslivet. Därför inväntar vi med spänning en mer detaljerad utvärdering.

Trackbacks

  1. […] Ekonomistas tar diskussionen om nivågruppering och effektivitet till en annan intellektuell nivå. Ni som är mogna för det bör läsa här! […]

  2. […] verkar bra. I Kenya I förra veckan skrev jag ett kritiskt inlägg om nivågruppering i skolan. Nivågruppering kan gynna elever genom att undervisningen kan anpassas […]

  3. […] hur nivågruppering påverkar elevers prestationer, vilket Ekonomistas tidigare skrivit om (se t ex här och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s