Vad beror segregation på?

För drygt 30 år sedan formulerade ekonomipristagaren Thomas C. Schelling en mycket tankeväckande teoretisk modell som visar hur segregation kan uppstå utifrån relativt harmlösa antaganden om individers beteende. Jag kan mycket väl ha fel, men jag misstänker att denna modell inte ingår i alla nationalekonomiutbildningar och att den därför kan intressera en del av Ekonomistas läsare.

Bilderna nedan visar två ”samhällen” befolkade av två grupper, röda och gröna. Grupperna är lika stora (ca 1250 hushåll) och bor på ett rutnät. På bilden till vänster är hushållen slumpmässigt utplacerade, medan bilden till höger visar ett starkt segregerat samhälle som påminner om situationen i många storstäder. Frågan är hur sådan segregation kan uppstå?

(Klicka på bilderna för att se dem i något större och tydligare format!)

Det är lockande att utifrån bilden till höger dra slutsatsen att folk gillar att bo segregerat eller att man har bedrivit en politik som främjar segregation. Vad Schelling visar är att sådana slutsatser kan vara felaktiga. Betydligt svagare antaganden om människors beteende behövs för att segregation skall uppstå och det behövs definitivt ingen central koordinering (det är i själva verket tvärt om, det är integration som kräver centralstyrning). Vi kan alltså lätt hamna i segregation trots att ingen egentligen vill det.

Hur går detta då till? Varje hushåll har åtta grannar runt sig och de antas ha en preferens för att inte vara en liten minoritet i sitt eget grannskap. I varje period flyttar ett hushåll som inte är nöjt med sina nuvarande grannar till närmaste lediga ruta där de inte är i liten minoritet. Denna enkla process tenderar att spontant generera segregation. Mönstret till höger har exempelvis uppstått från utgångspositionen till vänster genom att anta att hushåll flyttar om mer än två tredjedelar av de omkringliggande rutorna befolkas av hushåll som är annorlunda än dem själva. Trots att alla hushåll kan tänka sig att bo i helt integrerade områden med hälften från varje grupp uppstår spontant segregation. Vill man åtminstone ha 30 procent från sin egen grupp bland grannarna kommer det att leda till att hushållen i genomsnitt får 70 procent från sin egen grupp som grannar (testa själv att simulera med olika värden här).

Schelling presenterade den här segregationsmodellen i boken Micromotives and Macrobehavior. Modellen kan ses som en föregångare både för agentbaserad modellering och evolutionär spelteori. Den har också intresserat många metodologer eftersom den så tydligt visar hur strukturer på makronivå kan uppstå som en följd av individers beteende. Själv brukar jag använda den för att illustrera förtjänsterna med metodologisk individualism.

Comments

  1. Mattias Woldu says:

    Intressant. Om teorin stämmer så förklarar det ju ganska självklart varför Södertälje ser ut som det gör. Invandrare från andra länder väljer helt enkelt att bosätta sig i Södertälje för att det är där deras landsmän är. Vare sig det handlar om etniska Syrianer/Assyrier eller andra grupperingar. Samtidigt betyder det självklart också att Svenskar som bor i Södertälje väljer att allt mer flytta ifrån Södertälje för att det nu är dom som blir minoriteten och dom vill ju helst OCKSÅ flytta dit deras landsmän är. Invandrarna i Södertälje och dom som är andra generationens invandrare ser självklart inte direkt nackdelarna av att flytta till samma områden som sina landsmän. Fördelen för dom är ju att dom inte behöver lära sig helt andra sociala normer, exempelvis så hälsar, umgås och ”leker” man på samma sätt i Södertälje som i deras ursprungsland vilket gör att man inte blir ”tvingad” ut ur sitt skal. Men som en konsekvens av detta blir man inte heller ”tvingad” att lära sig svenska eftersom människorna som jobbar i mataffärerna, klädaffärerna och på jobbet pratar förmodligen något språk man själv behärskar sedan tidigare. Det blir då svårt att ”cementera” kunskaperna i Svenska från SFI(jfr yt och djupinlärning vid körkortsutbildning) vilket gör att Svenskan som används vid en eventuell intervju är undermålig, för att inte tala om att skriva ett bra CV. Detta kommer också påverka kontaktnät för andra generationens invandrare men också deras användning av slang när dom pratar Svenska.

    Det är egentligen tragiskt hur integrationspolitik är en sån känslig fråga att det blir omöjligt att reformera den mot rätt håll.

    Någonstans måste man verkligen börja prata om det faktiskt inte finns fog för att kontrollera hur befolkningsdemografin ser ut i varje kommun, i alla fall vid extrema fall som Södertälje. Förlorarna på hur dagens befolkningsstruktur ser ut i Södertälje är ju invandrarna för att dom förmodligen inte fullt ut förstår konsekvenserna av att bo på ett så segregerat område. Dom kanske inte ens får information om vad det finns för nackdelar med att flytta till Södertälje.

  2. Mattias Woldu says:

    P.S. Robert.

    Rapporten som kom någon månad(er) sedan om att segregationen i Stockholms läns förorter ökat drastiskt sedan 90-talet bekräftade ju till viss mån teorin som du presenterar. Det var områden som hade hög andel invandrare som Rinkeby, Alby, Fittja, m.m. som hade ökat andel invandrare mest. Rinkeby har jag för mig var uppe i 90+%!

  3. Den här artikeln kan nog vara relevant i sammanhanget. Enligt författarna så beror invandringsmotståndet inte så mycket på ekonomiska skäl utan på det som de kallar för ”compositional amenities”.

    (Förresten, är de där bilderna otydliga eller är det min färgblindhet som gör sig påmind?)

  4. Olle Jansson says:

    Klart att segregationsmodellen skapar segregation, det är ju uttryckt som så i modellens antaganden att de flyttar dit de inte är i minoritet. Skulle säga att det är mer medvetet än spontant.

    Det finns mängder av empiriskt underbyggd forskning inom flera ämnen som når fram till snarlikt resultat. Invandring sker sällan i ett oberoende vakuum. Anledningen till att individ A flyttar till ort eller stadsdel X hänger oftast samman med att deras vän, släkting eller liknande redan har flyttat dit – så kallad kedjemigration efter någon eller några pionjärer – Karl-Oskar-typer.

    Oftast hamnar de då i vissa bostadsområden för att de kan bo hos vänner och bekanta eller för att bostäderna är billigare. Att de inte tvunget flyttar därifrån när/om de etablerar sig kan delvis förklaras med att det finns fördelar med att bo nära sitt sociala nätverk. Det är i sig inte märkligare än att det fortfarande finns människor som bor i nedgångna bruksorter mot vad man kan tycka är bättre vetande.

    Samtidigt skall inte trögheten överskattas. I många av de fattiga stadsdelar som varit kända för att i huvudsak härbärgera en folkgrupp i invandringslandet USA, Chinatowns and Little Italys, har ofta haft en väldigt hög omsättning av individer även om deras etniska ursprung är detsamma.

    • Olle, jag håller med dig om att det inte vore särskilt förvånande om folk flyttar så fort de är i minoritet. Modellen antar dock inte detta, utan att folk bara vill undvika att vara starkt underrepresenterade (och som du säger är en sådan preferens fullt förståelig). Schelling visar att dynamiken på bomarknaden fungerar som en slags förstärkningsmekanism som kan leda till segregation trots att ingen egentligen vill det.

  5. Anomie says:

    Samtidigt tror jag att det hela motverkas genom att segregerade områden tenderar att vara billigare att bo i vilket leder till att man får en hel del ungdommar som inte kan vara petiga med vart det bor som flyttar in i området.

  6. pontus says:

    Robert – Du sager att det blir segregation trots att ”ingen egentligen vill det”. Ar individerna i bild 1 lyckligare an i bild 2? Jag far kanslan av att ingen individ i modellen egentligen har nagonting emot segregation. Det ar mest ett statistiskt mal att inte ha for manga ”öar”.

    • Individerna är lyckligare på bilden till höger och de har inget emot segregation. Däremot är de indifferenta mellan ”perfekt integration”, som i fallet där 3 av ens 8 grannar måste vara av samma sort skulle motsvaras av ett schackrutigt mönster där fyra av samma sort höll ihop i varje ruta. Förmodligen skulle man även kunna lägga till en svag preferens för 50-50 som inte är svagare än preferensen för att vara mindre än 30 procent utan att påverka resultaten. Ett annat sätt att uttrycka resultatet ovan är att det givet dynamiken att en i taget flyttar är väldigt osannolikt att ”perfekt integration” uppkommer. Det bör kanske också tilläggas att det finns massor av senare forskning som bygger på Schellings modell som jag inte har koll på, men jag antar att man där har bättre pejl på hur pass mycket resultaten går att generalisera.

      • pontus says:

        Hej Robert, och tack for svaret.

        Jag var lite oklar. Min poang var helt enkelt att det ar svart att med ovanstaende modell rattfardiga statliga interventioner for att motverka segregationen. Det hade, enligt modellen, bara gjort individerna mindre lyckliga.

        Men nar man sager att ”det finns segregation utan att nagon egentligen vill det”, sa later det som om statlig intervention leder till Paretoforbattringar. Vilket helt enkelt, enligt modellen, inte ar sant!

        Det var bara det.

  7. e.lind says:

    Intressant om det stämmer det Olle påpekar om USA.

    Segregation kan vara en bra inkörsport i ett samhälle för invandrare. När man är bättre integrerad flyttar man vidare.

    Frågan om detta gäller även för Sverige och hur mekanismerna i praktiken ser ut?

  8. Jakob says:

    Vad jag har förstått fungerar det så i Rosengård åtminstone. Har du råd, och har ett jobb och har kommit in i samhället någorlunda så väljer du att flytta därifrån. Sen flyttar det in nya människor, antagligen ofta invandrare, och karusellen fortsätter.

    Vad jag har förstått finns samma symptom i Södertälje. Södertälje är ju som alla andra städer uppdelade i flera olika stadsdelar. Även om man stannar kvar i Södertälje så väljer många av de som har råd att flytta till ”finare” områden i Södertälje, in i nybyggda villor i klassiska medelklassområden.

    Det är ju inte riktigt någonting som avspeglas i teorin om jag har förstått den rätt.

  9. ragnar says:

    Hur stort kan det här området vara? Om bilden till höger är en stadsdel på 40-50.000 inv så är det ju egentligen inte något problem. Alltså kan man tänka sig att med segregation i ett tillräckligt integrerat samhälle så kommer alla gå i samma skola, handla i livsmedelsbutiken mm. och på så sätt ändå mötas i sin vardag.
    Jag är uppvuxen i Vällingby som är segregerat som högerbilden (framförallt socioekonomiskt). Fast området är ändå tillräckligt litet för att man som barn skall ha kompisar i alla områden.

  10. Apropå detta

    http://www.dn.se/sthlm/kulturgeografen-oppna-de-vita-svenska-oarna-for-alla-1.1052407

    Känns ju som att hon inte riktigt har torrt på fötterna. Vore kul med en kommentar från Robert.

    • Hon har ett sätt att uttrycka sig om känns lite främmande för mig, men hon har förmodligen rätt i att resursstarka hushåll har ett ”större ansvar” för segregationen eftersom de har större möjligheter att flytta dit de vill (vilket inte fångas av Schellings modell). Hon föreslår ju också en del åtgärder på slutet som jag spontant tycker låter ganska vettiga (bidrag till underrepresenterade att flytta, rusta upp miljonprogramsområdena).

  11. David B says:

    Jag skrev till Irene Molina och bad henne kommentera ovanstående blogginlägg med anledning av hennes uttalanden i DN varpå hon svarade med att ifrågasätta min politiska agenda samt, i nästa brev, meddela att hon inte hade tid att kommentera här (men hon hade tydligen tid att skriva två brev till mig samt med en DN-intervju).

    Svagt skött av henne tycker jag. Avslutade hela brevväxlingen med att uppmana henne att läsa Popper…

Trackbacks

  1. […] av Sugdens två exempel är Schellings modell för segregation som jag skrev om förra veckan. Schellings modell har inga tydliga testbara prediktioner och är samtidigt väldigt abstrakt och […]

  2. […] är viktig inför höstens val, särskilt i Stockholm, har jag flera gånger funderat på ett inlägg om segregation jag läste i höstas. Inlägget publicerades av vår alumn från Socialdemokratiska […]

  3. […] Man kan läsa mer om Schellings insikter här. Ett annat av Schellings bidrag är att visa på hur segregation kan uppstå fastän ingen vill det. Robert har förklarat detta föredömligt klart här på Ekonomistas. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s