Utbudet av inre organ

Negativ extern effekt

Det råder brist på organ för transplantationer i nästan alla länder. Somliga anser att en lösning på detta problem är att låta folk sälja sina organ, andra tycker att man ska öppna upp för längre donationsbyteskedjor (Niclas Berggren har skrivit mycket om detta). En ny artikel av bland andra Todd Elder pekar på att mindre konventionella metoder kan öka utbudet av organ. Vi kan helt enkelt låta folk köra motorcykel utan hjälm.

I artikeln visar de att införandet av obligatoriska hjälmlagar i amerikanska delstater minskade antalet tillgängliga organ. Detta beror både på att olyckor bland hjälmlösa motorcykelförare oftare resulterar i användbara organ och på att folk verkar köra mer motorcykel om de inte tvingas bära hjälm.

Nu är det inga särskilt stora effekter som forskarna finner men för framtida cost-benefitanalyser kan det vara viktigt att veta att varje dödsfall i en MC-olycka verkar kunna rädda 0.33 liv bland dem som väntar i organköerna. Den stora frågan är om Vägverket kommer att börja ta hänsyn till denna typ av effekter när de värdesätter framtida trafiksatsningar?

Comments

  1. Jag slutade ge blod i avvaktan på att jag ska få betalt när jag såg en affisch i blodbussen där en blödarsjuk kvinna tackade blodgivarna för att hon överlevt förlossning då hon förlorade mycket blod och för att hennes barn, som också drabbats av blödarsjuka, skulle överleva.

    Hur kan en sådan individ få gratis blod? Hon tränger ju ut folk som råkat ut för ”oförutsägbara” olyckor. Fullkomligt absurt.

  2. Men det är väl ytterst ovanligt (i alla fall i Sverige) att folk dör i vården på grund av att sjukhuset har brist på blod? Aldrig hört talas om det. Då tränger hon ju inte ut någon.

    • Enligt sjukhusen själva är det ju mer eller mindre permanent blodbrist i Sverige. Oklart hur det yttrar sig/vilka konsekvenser det får.

      Jämför med ramaskriet när folk trängt sig före i kön till svininfluensavaccinet (och det är ju inte förutsägbart om/när man drabbas).

  3. I superfreakonomics pratar dom i ett avsnitt om organ. De jämför tillgängligheten i organ (som njurar) mellan USA och Indien. I Indien finns det en legal markand för att sälja organ, inte i USA. I Indien finns det och mycket större utbud på organ.

    Jag vill minnas i freakeonomics (första boken) pratar dom om blod brist. När man fick betalt för att ge blod minskade mängden blod till sjukhusen.

  4. Kristian Grönqvist says:

    Jag har en känsla av att det finns en del innovativa enterpenörer, som redan har testat marknaden på döda i krig. De behöver inte sina organ, de är unga och mestadels friska och offrar sig tydligen gladeligen för en fiktiv framtid med oskulder. De tar förmodligen inte ens betalt. Fram för organhandel i Gaza och Afganistan. Afrikas oroliga områden har en så stor andel av svältande och utmäglade människor, att deras potential inte är lika god.
    Logistiken lär inte bjuda på några problem. Stridshelikoptrar brukar det vara gott om i oroliga områden…

    • pontus says:

      Ah! Teorin om ”the bloodsucking jew”. Way to go, Kristian!

    • Stefan says:

      nu är det ju inte bara att peta ut organ. De är känsliga, och även om de inte är direkt träffade av det som dödade den unga soldaten så är det högts troligt att de ändå är obrukbara för transplantation.

      Jämför i detta det oorimliga i Donald Boströms famösa artikel i Aftonbladet, där det beskrivs hur soldaterna först skjuter flera skott i den yngling som sedan påstås rånats på sina organ för transplantation. Enligt tillförlitlig medicinsk kunskap skulle dessa organ med största sannolikhet vara obrukbara.

  5. Andreas says:

    Är inte organdonationer till för att rädda liv? Känns lite kontraproduktivt att låta människor dö för att rädda människors liv.

  6. Kristian Grönqvist says:

    Jo, men vi måste väl ha krig också. Varför skulle de annars hålla på?

  7. Mattias Woldu says:

    Säkerligen provocerande men allt jämt ett intressant anförande.

  8. Andy: När Vägverket gör sina cost-benfitanalyser av värdet av säkerhetsförättrande åtgärder så tillskrivs ett räddat liv ca 20 miljoner. Om varje dödsfall i trafiken räddar 0.33 liv borde dock värdet på ett trafikräddat liv skrivas ner med en tredjedel. Det innebär inte att man tillskriver liv lägre värde utan att man betraktar alla liv som lika värdefulla.

  9. Andreas says:

    Är det jag som är Andy?

  10. Ja, man får väl vara lite familjär med läsarna sådär på helgen?

    • Andreas says:

      Ok. Det är kanske bara jag men jag förstår inte vad du menar. Jag tolker det du skrivit som att tre människor måste dö i trafiken för att rädda ett liv i organkö.

  11. Frågan jag reser är hur många liv man egentligen räddar totalt sett om man räddar ett liv i trafiken.

  12. Andreas says:

    ja det förstår jag

    • Mattias Woldu says:

      Det är ganska enkel matematik han visade. Eftersom varje dödsfall i trafiken motsvarar 0.33 donationer som räddar liv så betyder det att vägvärket(snart trafikverket) måste förändra sina cost-benefit analyser.

      Hittills har vägverket värderat ett räddat människoliv till 20 miljoner kronor. Detta är nu felaktigt eftersom 1 människa som dör i trafiken leder till att någon annan räddas 0.3(en tredjedel) av gångerna, vilket i sin tur betyder att värdet måste skrivas ner med 20 miljoner.

      Hoppas du förstår nu.

      • Mattias Woldu says:

        det skulle självklart vara skriva ner 20 miljoner med 1/3, eller skriva ner till 12 miljoner.

  13. Snarare ca 13,5 miljoner

  14. Thomas Jansson says:

    Mattias (och Jonas):
    Så enkelt är det väl inte? Man måste väl även ta hänsyn till andra faktorer som t. ex. att genomsnittsåldern på olycksdrabbade motorcyklister kan vara en helt annan än på den genomsnitllige organmottagaren. Annars är frågeställningen intressant, om än något politiskt inkorrekt.

  15. Thomas: Så sant, men frågan är hur detaljerade Vägverket är när de gör sina investeringsanalyser i dagsläget? Att värdet av ett liv är så högt beror (enligt Vägverket, inte mig) till stor del på förlorad arbetsinkomst. Rimligen skiljer sig detta åt mellan olika regioner och olika områden inom dessa regioner. I Norrland är exempelvis arbetslösheten och sjuktalen höga samtidigt som medelåldern är relativt hög. Detta borde innebära att ett räddat liv där schablonmässigt är relativt lite värt.

    Jag tror dock inte man korrigerar cost-benefitanalysen för denna typ av faktorer. Det borde man naturligtvis göra och sedan skulle det vara ett politiskt beslut att följa denna analys eller inte. Dagens ordning förefaller mest vara ett sätt för politikerna att gömma sina prioriteringar bakom en förment teknokratisk analys.

  16. Thomas Jansson says:

    Jonas:
    Problemet är det samma när s.k försäkringstekniska grunder skall beräknas som grund för avgifter och förmåner. Företag som gör mer korrekta beräkningar riskerar att bli påhoppade av företrädare för missgynnade grupper (Norrlänningar, kvinnor, astmatiker etc.)

  17. Andreas says:

    Mattias/
    Jag skrev ”ja det förstår jag”..

  18. Andreas says:

    Jag skiter i hur mkt ett mäniskoliv är värt i pengar. Om 3 människor dör i trafiken och alla deras organ doneras så kan man rädda 1 liv. Sammanlagt 2 döda.

  19. Andreas: Eftersom det kostar pengar att rädda liv så är det svårt att veta exakt vad det innebär att ”skita i hur mkt ett människoliv är värt i pengar”. Vi gör hela tiden avvägningar mellan olika värden, både i det privata och i det offentliga. Ska vi satsa på mammografi, öka lärartätheten, bygga vägräcken, sänka skatten eller höja barnbidragen? Ska jag äta sunt eller äta gott? Ska jag köra lite snabbare för att få mer tid med barnen eller blir risken för stor att jag inte får se dem alls då?

    Hur man än vänder sig så kan man inte ignorera det faktum att det finns en målkonflikt mellan olika värden. Att ”skita i” detta innebär inte att målkonflikten upphör. Det innebär bara att man blundar för den.

  20. Andreas says:

    Om man vill spara pengar OCH rädda liv så vore det en ganska bra idé att tvinga folk att ha på sig hjälmar.

  21. Andreas: Nu verkar du nästan gå in för att missförstå. Om det är så att trafikolyckor räddar liv genom att möjliggöra organdonationer så bör det påverka hur mycket resurser som ska läggas på att att undvika trafikolyckor. Det innebär naturligtvis inte att alla trafiksäkerhetssatsningar är fel och hjälmtvång kan vara en vettig åtgärd. Dock är den inte gratis; eftersom motorcykelhjälmar är rätt dyra är en öppen fråga om det verkligen är motiverat att tvinga folk att bära (och därmed köpa) dessa hjälmar.

  22. Mikael says:

    Jonas skriver: ”Jag tror dock inte man korrigerar cost-benefitanalysen för denna typ av faktorer. Det borde man naturligtvis göra och sedan skulle det vara ett politiskt beslut att följa denna analys eller inte.”

    Spännnade artikel. Men det är kanske lite tidigt att dra slutsatsen att man ”naturligtvis” borde ta hänsyn till detta i CBA för vägverket. Till att börja med antar jag att inget nödvändigtivs säger att effekten är densamma i Sverige. Detta borde rimligtvis bero på organsituationen i övrigt (jag har ingen aning hur Sverige förhåller sig till USA här), olyckor, genomsnittsålder bland de som omkommer i olyckor o s v.

    Senaste stora infrastrukturbudgeten tror jag inte värdet av minskade olyckor var särskilt stor del av totala benefits, så senaste prioriteringslistan hade nog inte påverkats så mycket av detta.

    Och jag vet inte hur många politiker som ser CBA som något man gömmer sig bakom, tvärtom verkar mitt intryck vara att de ofta (på regional nivå) tycker att CBA står i vägen för vad de egentligen skulle vilja ha högst upp i prio-listan (deras egna favoritprojekt).

    [och de stora infrastrukturprojekten i Sverige brukar ju politiker vara pigga på att driva igenom även om CBA-kalkylen visar på stora minussiffror.]

  23. Andreas says:

    Jonas: Nej det gör jag inte, jag förstår bara inte vad du menar. Varför är det gratis? Varför ska vägverket ta med priset på motorcyckelhjälmar i sin cost-benefit-analys? Om de nu ska det: Ska man jämföra priset på hjälm * (antal köpta motorcyckelhjälmar) med de resurser som staten måste spendera på trafikolyckor?

    Jag kan tycka att det är en öppen fråga om man ska tvinga folk att bära hjälm, men knappast pga av kostnaden för inköpet av hjälmen. Om man är liberal och inte vill att staten ska lägga sig i så kan jag förstå det argumentet.

  24. Johan Richter says:

    ”Varför ska vägverket ta med priset på motorcyckelhjälmar i sin cost-benefit-analys?”

    Nu är det väl inte Vägverket som beslutar om hjälmtvång men den instans som fattar beslutet bör rimligen göra det. Annars är det ju inte mycket till cost-benefit analys om man blundar för en del av kostnaden.

    ” Om de nu ska det: Ska man jämföra priset på hjälm * (antal köpta motorcyckelhjälmar) med de resurser som staten måste spendera på trafikolyckor?”

    Bland annat ska man jämföra med hur mycket staten sparar på sjukvårdsinsatser. Men framförallt ska man jämföra med det ekonomiska värdet av de liv man räddar som lär vara en större samhällsekonomisk intäkt. Alltså antalet räddade liv gånger värdet av ett liv.

    Jonas har föreslagit att Vägverkets kalkyler systematiskt överskattar hur många liv trafiksäkerhets åtgärder räddar och att det gör kalkyllerna felaktiga. Justerar man uppskattningen nedåt kan ett antal trafiksäkerhetsåtgärder helt plötsligt framstå som olönsamma.

  25. Andreas says:

    Två frågor:
    1) Ingår kostnader för enskilda privatpersoner i en CBA? Jag trodde vägverket koncentrerade sig på statens intäkter och kostnader. Men så är det kanske inte.
    2) Är det möjligt att den totala kostnaden för hjälmar kan överstiga statens kostnader för att hantera dödsolyckor?

  26. Andreas says:

    Jag kan tillägga en sak i mina funderingar till fråga 2 ovan. Om man tar bort hjälmtvånget så kommer fler människor dö varje år vilket om man ska räkna med människors tillgångsvärde i kr innebär en förlust. Så vad jag försöker säga är alltså att om jag förstår er rätt så ska man jämföra den totala kostnaden för hjälmar mot statens kostnader för att hantera dödsolyckor + nettominskningen i mäniskornas värde i kr.

  27. Andreas says:

    (sista meningen ska ha ett frågetecken ovan) ursäkta röran

  28. Johan Richter says:

    Vid CBA försöker man ta hänsyn till kostnaderna till för alla i samhället. På svenska kallas det också för samhällsekonomisk analys.

    ”Är det möjligt att den totala kostnaden för hjälmar kan överstiga statens kostnader för att hantera dödsolyckor?”

    Det viktiga är ju inte statens kostnader för dödsolyckor totalt. Tanken med är att man ska jämföra de ökade utgifterna för hjälmar med hur mycket kostnaden för olyckor minskar på grund av hjälmntvånget. Kostnader ska här förstås i en väldigt vid mening.

    Sedan är det självfallet inga lätta uppskattningar att göra och en samhällsekonomisk analys kan inte i sig avgöra en moralisk fråga.

  29. Den stora kostnaden av att förlora livet är privat, inte offentlig. Precis som Johan skriver jämför man samtliga samhällsekonomiska kostnader med samtliga vinster; det spelar ingen roll om dessa är privata eller offentliga.

    Ett hypotetiskt exempel: Om man räddar ett liv genom att tvinga etthundratusen MC-förare att köpa en hjälm som kostar 2000 kronor så har det kostat 200 miljoner kronor att rädda det livet. Om det inte vore för skattekilar och liknande komplikationer skulle kostnaden vara densamma om det var staten som tillhandahöll hjälmarna och kostnaden är 10 gånger högre än det värde Vägverket tillskriver ett räddat liv i dagsläget.

    Det är alltså inte en fråga om hur mycket ett räddat liv är värt för staten utan för samhället. En samhällsekonomisk analys är alltså inte samma sak som en statsfinansiell analys. I snitt går ett liv ungefär jämt upp i offentliga intäkter och utgifter varför en norm som baserade sig på statens budgetnetto skulle ha ganska obehagliga implikationer.

  30. Andreas says:

    Jonas och Johan:
    Tack för en bra diskussion.

    Ok. Det kanske är så att det enligt CBA är bättre att låta folk köra utan hjälm. Men som du säger Jonas, den stora kostnaden av att förlora livet är privat, inte offentlig. Jag vet inte om CBA optimal för den här typen av diskussion, eller i många andra diskussioner heller för den delen. Den tar ju bara hänsyn till pengar. Jag känner att när man pratar för mycket pengar när man pratar om mänskligt liv så känns det lite obehagligt. Kan man verkligen göra en CBA om mänskligt liv?

  31. Tack själv, men som sagt, man kommer inte ifrån att en CBA måste göras när man avgör hur resurser ska användas. Eftersom olika behjärtansvärda ändamål måste vägas mot varandra måste någon räkneenhet användas. Jag har svårt att se ett vettigt alternativ till pengar för detta syfte.

    Själv tycker jag det är ytterst obehagligt att inte försöka göra en rationell analys av kostnader och intäkter av olika typer av åtgärder. Det innebär ju att resurserna inte används på bästa sätt vilket i sin tur kostar en massa människor livet. Att godtycket vad gäller statsmakternas värdering av liv är stor har jag diskuterat i ett tidigare inlägg.

  32. Andreas says:

    Jag har aldrig sagt att man inte ska göra en rationell analys av kostnader och intäkter av olika typer av åtgärder. Men det finns olika sätt att göra det på. Man måste inse att det finns begränsningar med alla modeller och man kan inte följa modeller slaviskt.

  33. Mårten says:

    Andreas, jag fruktar att du kommer att behöva överge din önskan om att man kan göra på något annat sätt, att ta andra hänsyn, precis som Jonas säger. Min ovilliga slutsats är att logiken är oemotståndlig.

    Men testa det här hypotetiska exemplet: Ponera att ett dödsfall till följd av en motorcykelolycka där föraren inte bar hjälm i snitt ledde till att den omkomnes njure kunde rädda ett liv och dess hjärta ett annat. Vad blir då policy-implikationen? Att beskatta hjälmar? Att förbjuda hjälmar?

    Om inte, vad är skillnaden mot att subventionera/lagstifta om hjälm för att rädda liv?

  34. Mårten: Det är ju just av den typen av implikationer som de flesta blir lite illa tillmods av CBA. Om man anser att statens allt överskuggande mål bör vara att rädda livet på så många som möjligt (vilket exempelvis Andreas verkar anse, men jag kan ha fel) så måste ju ett hjälmförbud eller hjälmbeskattning vara den riktiga politiken.

    Andreas: Vi tilltalar inte varandra med termer som ”idioter” på denna blogg.

  35. e.lind says:

    Det man kan göra är att lämna den konsekvensetiska ramen och införa restriktioner för aktörerna.

    Säg att man likt Kant betraktar varje människa som ett mål i sig och aldrig som ett medel. Då blir det svårt att motivera handlingar eller regler som leder till att antalet döda i motorcykelolyckor ökar pga hjälmförbud eller hjälmbeskattning oavsett om utbudet av organ minskar.

    Detta är ingen bra lösning eftersom det totala antalet döda kan öka pga bristen på organ, men detta beror inte på att någon aktör handlat på ett oetiskt sätt.

  36. Mårten says:

    e.lind: Jag är ingen expert på Kant, men jag tror att du gör det vanliga misstaget att tolka honom som att man ALDRIG ska behandla en människa som ett medel. Det är givetvis orimligt och Kant säger inte heller det vad jag vet.

  37. e.lind says:

    Mårten:

    Gör bara tolkningen att regler som leder till att antalet människor som dödas ökar är en en icke oväsentlig händelse.

    Ingen filosof själv, men utilitarism utan restriktioner förefaller svårt att försvara.

  38. Jag anser inte heller att en konsekvensetisk hållning i alla lägen är problemfri. Inte minst finns ett betydande informationsproblem om vilka konsekvenserna av en handling eller åtgärd i praktiken blir. Däremot anser jag inte att dessa avsteg från konsekvensetiken ska bakas in i CBA genom att man systematiskt inte tar hänsyn till vissa kostnader och vinster.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s