Häromdagen presenterades en ny databas, World Wealth and Income Database (WID), med serier över inkomster, förmögenheter och deras fördelning för ett stort antal länder och ett långt historiskt perspektiv. Det är Thomas Piketty, Tony Atkinson och Emmanuel Saez som ligger bakom den nya databasen, och den utgör en utveckling av den tidigare toppinkomstdatabasen genom att serier över förmögenheter och nationalräkenskaper nu även ingår. Med stor sannolikhet ser vi här början på en ny era inom ekonomisk ojämlikhetsforskning som kommer att ha stor inverkan inom både akademin och den politiska sfären.
Behovet av internationella jämförbara data för inkomst- och förmögenhetsfördelning har nog aldrig varit större än nu. Men svårigheten att jämföra serier mellan länder och tidsperioder har plågat forskningen och deras uttydare. Begreppsförvirringen har varit ständigt återkommande och detta har sannolikt skapa stor oreda inom både politik och akademi.
Vad WID nu erbjuder är en portal för data över inkomsters och förmögenheters fördelning. Databasen löser inte på långt när alla de problem som råder inom mätning och analys av ojämlikhet. Däremot erbjuder den en början på en lösning genom att särskilja den taxeringsbaserade fördelningsstatistiken från en ny, nationalräkenskapsbaserad fördelningsstatistik (som jag skrev om för en tid sedan). Nationalräkenskaper finns i alla länder och de följer i stort sett ett och samma FN-designade system, vilket gör dem jämförbara. Fortfarande saknas inkomstfördelningsdata som återkopplar till nationalräkenskaper för i princip alla länder i världen, men det är bara en tidsfråga innan även detta problem löses.
Den databasen ersätter den populära toppinkomstdatabasen som Piketty och Saez startade för några år sedan. Alla toppinkomstdata finns dock naturligtvis i WID.
På WID kan man i nuläget rita egna grafer för ett eller flera länder eller hela världsdelar. Man kan välja mellan en stor mängd variabler och tidsperioder. Samtliga data kan laddas ned. En mängd artiklar so, anknyter till data, källor och analyser finns nedladdningsbara. Allting är helt kostnadsfritt.
Här ett exempel på databasens utformning och arbetsmiljö.
På sikt kommer databasen att byggas ut med möjligheter att göra egna analyser av simulerade mikrodataset. För alla med intresse för inkomster och deras fördelning blev detta en sen julklapp, med andra ord.
Fantastiskt, tack för tipset.
Apropå ojämlikhetsforskning så lyssnade jag på Ross Roberts intervju med Mark Warshawsky på EconTalk påväg till jobbet. Warshawsky har använt data över kostnader för löner och förmåner som arbetsgivare betalar till arbetstagare (data från Bureau Labour Statistics uppdelade på ett antal inkomstgrupper, vilket ingen tydligen gjort på samma sätt tidigare). Warshawsky menar att eftersom kostnaderna för sjukvårdsförsäkring relativt lönen för låginkomsttagare ökat från runt 4% 1990 till runt 12 % 2010 (ungefärliga siffror ur minnet) så är utvecklingen för ojämlikheten i USA kraftigt överdriven och kanske till och med icke-existerande. Förutsatt att man då tittar på vad arbetsgivaren betalar i “total compensation” och inte bara lön.
Har du Warshawskys working paper?
Nej, har inte det pappret. Vet inte vem han är, men efter lite googlande landade jag på en sida hos American Enterprise Institute (högertankesmedja) där han verkar lägga upp sina texter. Vet inte vilken du hörde om, dock.
Men notera att denna kritik tas hänsyn till i den nya DINA-serien som jag skrev om nyligen.
Mark Warshawsky håller tydligen till på Mercatus center, George Mason University, verkar vara någon typ av marknadsliberal tankesmedja förlagd på ett universitet(?)
Länk till honom och till pappret: https://www.mercatus.org/publication/earnings-inequality-implications-rapidly-rising-cost-health-insurance?utm_source=Twitter&utm_medium=research&utm_campaign=HC
Pdf:en i högerkolumnen.
I ett tidigare inlägg skrev du om pensionsavsättningar och hur de påverkar förmögenhetsojämlikheten beroende på om/hur de inkluderas i beräkningen. Tas även arbetsgivarfinansierad sjukvårdsförsäkring med där? Eller tas den problematiken upp i en annan serie?
Hur som helst så har jag oerhört svårt att förstå det amerikanska motståndet mot alla människors rätt till en dräglig sjukvård. Även om Warshawskys kritik baseras på faktiska data över arbetsgivarnas utgifter för “total compensation” är det ju inte givet hur detta ska tolkas. Faktum kvarstår att lönerna stagnerat för låginkomsttagare i USA. Att arbetsgivarna över tid får betala mer för samma sjukförsäkringsskydd ger ingen förbättrad levnadsstandard för denna grupp.
MS, jag lyssnade också på den podcasten(brukar lyssna på alla econtalks faktiskt, rekommenderas!) och jag tror Warshawsky´s poäng var att arbetsgivarnas totala kostnader har stigit(=”kompensationsökning). Problemet är som du säger att arbetstagarnas nytta inte ökat.
Om man inte förstår det “verkliga problemet” är det oförvånande om “lösningarna” inte påverkar utfallet i önskvärd riktning…om problemet är “dyrare sjukförsäkringar” krävs det helt andra “politiska lösningar” än om problemet är “låga/”fel”fördelade överskott”…