Vad göra i Belarus?

Det är inte bara Grekland som har stora ekonomiska problem. Senaste månaderna har även Belarus (eller Vitryssland) med jämna mellanrum figurerat i svensk media på grund av landets ekonomiska kris som nu lett till att landet akut behöver låna pengar. Senast härom veckan pläderade t.ex. Expressens ledarsida för att IMF skulle villkora eventuella lån till Belarus.

Den huvudsakliga anledningen till intresset för Belarus har sitt ursprung i det brutala sätt på vilket president Alexandr Lukasjenko slog ner protesterna efter valet i december förra året och följderna detta fått främst i form av återinförda sanktioner mot den politiska ledningen. Men det finns som sagt också en ekonomisk krissituation som under de senaste månaderna resulterat i en akut brist på utländsk valuta och en kraftig devalvering i Belarus. En anledning till den akuta krisen som ofta lyfts fram är att Lukasjenko innan valet kraftigt höjde lönerna i landet (jo, han bestämmer även sånt). Detta var som sagt inte första gången och det brukar ju funka

Detta var dock bara droppen som fick bägaren att rinna över.  Landet har haft strukturella problem länge och speciellt efter att Ryssland 2006-2007 annonserade att man inte längre tänkte subventionera deras konsumtion av gas och generöst dela vinsterna av oljehandeln blev det tydligt att situationen var ohållbar.

Följande diagram illustrerar huvudingredienserna i vad som byggt upp problemet. Till att börja med har vi gasprishöjningarna och de minskade vinsterna från oljehandeln med Ryssland. De senaste fem åren har gaspriset nästan femfaldigats. Detta i ett land där drygt 60 procent av all energikonsumtion  kommer från gas och där energiintensiv industri traditionellt haft en konkurrensfördel mot omvärlden.

Detta har varit en huvudkälla till det kraftigt ökande bytesbalansunderskotten…

…vilka i sin tur i huvudsak täckts av lån och försäljning av tillgångar, vilket (till viss del) syns i landets externa skulder.

Nu befinner man sig alltså i en situation när man kortsiktigt behöver låna pengar (igen). Borde IMF eller EU låna ut mer pengar till Lukasjenko? Å ena sidan borde svaret vara ett tydligt nej. Lukasjenko har uppenbart struntat i överenskommelser och intentioner som varit delar av tidigare lån och hävande av sanktioner. Å andra sidan har Lukasjenko, åtminstone kortsiktigt, många alternativ då han (om än motvilligt) kan sälja statliga tillgångar och låna pengar av andra och under dessa alternativ dikteras villkoren i sin helhet av andra. Man skulle önska att det gick att vara en “one-handed economist”, men det går inte. Inte den här gången heller.

Comments

  1. Jätteintressant!

  2. Andreas SO says:

    Vitryssland heter det på svenska.

    • Jesper Roine says:

      Ja, det är riktigt. De flesta väljer att fortfarande kalla Belarus för Vitryssland på svenska och Vitryssland är fortfarande det officiella svenska namnet. Men det finns många som tycker att vi borde byta till Belarus. Jag har inte personligen någon stark åsikt om detta men mitt användande av den alternativa benämningen kan ändå uppfattas som ett inlägg i debatten…

    • Jesper Roine says:

      Se t ex detta inlägg för en utförligare kommentar om detta

      Vitryssland eller Belarus?

      • Andreas SO says:

        Har svårt att tro att Vitryssarna bryr sig om vad vi säger på vår utrikiska.

  3. Kristian Grönqvist says:

    Det här med att självsvåldigt höja löner, påminner det inte en smula om Grekland och framför allt, påminner det inte i extremt hög grad om företags självsvåldigt höjda löner för de beslutsfattande, som absolut inte förtjänar lönen och bonusarna, som betalas ut, när ingen överhuvudtaget är värd dem….eller?
    Men det är kanske övermaga att kritisera ekonomer, som själva varit med och utformat den besuttna klassens privilegier, samt avdragsmekanismer, som är vidrigt långt från de tänkta intentionerna..

  4. pontus says:

    Kristian,

    Det där måste jag falsifiera direkt. Jag är själv ekonom, men har inte varit med och utformat “den besuttna klassens privilegier” etc.Så jag tror att du är lite väl svepande här. Du kanske kan peka ut någon mer specifik som din kritik riktar sig mot (och som rimligtvis läser ev. skriver på den här bloggen).

  5. Och?

  6. Kristian Grönqvist says:

    Pontus

    Jag har ingen specifik person att rikta kritiken mot. Vi har ett industri, affärs-och bankliv som till en stor de kretsar kring ekonomi. Ekonomer bör väl vara anställda i den branschen både som rådgivare eller rentav strateger. Ser man tex Grekland som ett klassiskt exempel, så är det ställt utom allt tvivel att det är höginkomsttagare som i största möjliga mån är nolltaxerare.
    Att ekonomer inte klarar så enkla fenomen, som att alla skall betala skatt, beror inte på bristande kompetens, det kunde tom jag klara av, utan på bristande vilja… Om du särskilt vill betona att det inte är själva maipulatörernas fel utan systemets, så ändra systemet.
    Om du påstår att det skulle vara sopåkarnas fel, påstår jag att Du är fel ute.

    Att Grekland medelst manipulation av siffror kom med i EMU, sköttes inte av sopåkare heller. Att Grekland godkändes av Frankrike och Tyskland, var sannolikt också siffernissarnas fel.
    Att de stora ekonomierna får sitta i EMU trots större underskott än det överenskomna är väl också en fråga om ekonomisk tolerans. Att bonus fortfarande delas ut till höger och vänster har väl också siffernissar godkänt.

    Att du kanske aldrig har rekommenderat en industriägare till kreativ skatteplanering eller kreativ bokföring, har jag iofs svårt att tro på, men osvuret är bäst. Jag har blivit rekommenderad till det i Sverige i alla fall av en ekonom.

    “Onödigt att betala i onödan”, som han sa. (Onödan handlar alltså om den betalande, inte om utförsäkrade Emma)

    Det alternativet uppstår aldrig för sopåkaren.

    Du är säkert en hyvens kille, men bara för att Du slår ifrån Dig med armarna, så är inte branschen oskyldig ett dugg.

    Jag känner två killar som är inblandade i organiserad brottslighet i landet. De säger bägge att de inte nånsin mördat någon. Ungefär som att det skulle rentvå hela branschen…

  7. Per-Olof Persson says:

    Exempel på statlig korruption

    1. De senaste ryktena gör gällande att Bank of Japan har en ”1-procentsregel” – gällande hur mycket börsen får sjunka på en dag innan de börjar stödköpa aktier.

    2. Vi har precis haft en period där Federal Reserve stödköpt för en fast summa, 600 miljarder dollar. Enligt Bill Gross ser det ut att bli ett nytt program där man köper ”tillräckligt” många 2-year Treasuries för att hålla nere 2-årsräntorna på noll.

    3. Jag tror att vi inom två år kommer att få se omfattande aktieköp från bland andra Federal Reserve i USA (det kanske sker redan idag).

    4. Från och med 15:e Juli är det nu förbjudet att handla guld och silver ”över disk” (OTC) i USA. Vi minns än idag hur FDR konfiskerade guldet under depressionen. Det är klokt att hålla sitt guldägande utanför USA. Om den tidpunkten kommer då man tar steget fullt ut och upprepar Roosevelts konfiskering innebär det dock att spelet är slut. Omvärlden skulle i sådana fall fly från amerikanska dollar.

    5. Shadowstats: amerikanska inflationen ligger på 11,2%. Shadowstats drivs av ekonomen John Williams och sammanställer ”alternativ” ekonomisk statistik. Metoderna för att beräkna konsumentprisindex har ändrats mycket kraftigt de senaste 30 åren. Enligt Williams är anledningen att staten vill manipulera statistiken – bland annat därför att utgifterna för Social Security justeras med avseende på inflationssiffrorna. Dessutom finns det s.k. ”inflationsskyddade” obligationer (TIPS) som också regleras med CPI.

    6. Grekland verkar ha smält ner totalt idag och en skuldrekonstruktion är nu ordentligt inbakad i grek-obligationernas prissättning. Yielden på de 2-åriga obligationerna ligger nu på hisnande höga 28% – vilket alltså implicerar att marknaden tror att man får tillbaka drygt hälften av de utlånade summorna (som ett statistiskt genomsnitt). 10-årsräntan ligger på 18% och det innebär i sådana fall att man räknar på att få tillbaka mindre än en fjärdedel på den tidshorisonten.

    7. När allt kommer omkring är inte amerikanska banker de enda (eller ens största) mottagarna av pengarna som Federal Reserve trycker. Faktum är att den europeiska banksektorn antagligen skulle befinna sig i en akut kris om det inte vore för Feds stödköp det senaste året. Bland de 20 bankerna som är primary dealers, d.v.s. är market makers för statsobligationerna som Fed stödköper, är bara 8 amerikanska.

  8. Per-Olof Persson says:

    8. Man kan bara fråga sig vad Federal Reserve tänker börja köpa härnäst. Men en sak är klar – man skyr inga medel för att pumpa ut likviditet till ett system som i grunden är insolvent. Var står det i konstitutionen att amerikanska staten har rätt att driva en centralbank, som dessutom systematiskt försvagar och späder ut valutan med syftet att rädda utländska banker? I förlängningen bygger man ett system där man socialiserar all världens risk.

    9. Det vi har idag är inte längre den klassiska sortens banksektor, utan en apparat som berikas genom att sparare berövas sin köpkraft av penningvärdesurholkning. De som skapat detta frankensteinska monster är dock stater och centralbanker, inte den oreglerade marknaden.

    10. Somliga kanske hävdar att det är ”oregelerad kapitalism” som ligger bakom de senaste årens allt mer påtagliga keynesianska systemkris. De är i sådana fall omedvetna om hur det är i Europas hårdaste diktatur, Lukasjenkos Vitryssland, där man nu berett vägen för en verklig implosion.

    Den vitryska centralbanken lät rubeln sjunka med smått ofattbara 36% på en enda handelsdag. Enligt många bedömare väntar ytterligare en halvering av den vitryska rubelns värde. Det skulle i sådana fall innebära att rubeln tidigare var ca 3,2 ggr mer värd än den förväntade kriskursen. Bloomberg rapporterar om att medborgare stormade bland annat vitvaruförsäljare, i syfte att få ut något för sedlarna medan det fortfarande var möjligt.

    11. I en ny rapport med titeln ”Abnormal Returns From the Common Stock Investments of Members of the U.S. House of Representatives” har Alan J. Ziobrowski vid Georgia State University kartlagt hur mycket politiker tjänar på aktiehandel. Det visar sig att de som skapar spelreglerna får kraftigt högre genomsnittlig avkastning än förväntat! Det verkar som att demokratiska politiker har satt i system att använda sina positioner för att berika sig själva privat.

  9. I assume that you are not Swedish because there were several language errors.

    The rate of interest you are charging, 3%, suggests that you are not serious; and

    The idea is interesting. What rate of interest would I get if I lend through you EUR 100 000?

  10. roland says:

    God dag,
        Behöver du en brådskande affär eller personligt lån? behöver låga låneräntan? Vi erbjuder stort lån för fastigheter, Affärsplan, Renovering, infrastrukturen, Hotel, investeringslåneord Etc vid låg ränta på 2%. Kontakta oss nu för mer information.

    Ditt namn:
    Lånebelopp:
    Lån Varaktighet:
    land:
    Telefonnummer:

    Kontakta oss för mer information och ansökan via (rolandfinance19@yahoo.com) för effektiv och snabb respons.

Trackbacks

  1. […] med strukturella problem (huvuddragen i denna utveckling har beskrivits i ett tidigare inlägg här). Även om situationen fortfarande är mycket problematisk så har makroekonomin stabiliserats […]

Leave a comment