University of Småstad

Enligt högskoleförordningen får lärosäten utan rätt att examinera forskarutbildning inte benämna sig ”universitet”. Namnskyddet gäller dock inte andra på språk och i Sverige finns därför numera nästan dubbelt så många ”Universities” som universitet.

Tillit och heder tillhör akademins grundvalar. Att ständigt kontrollera forskares empiri eller akademiska meritlistor låter sig inte göras. Just därför är fusk och skönmåleri så förkastligt och att beslås med sådant får allvarliga konsekvenser. Trots detta är många villiga att ta risken. Varför? Jo, därför att värdet av en fin akademisk status är mycket högt, både ekonomiskt och prestigemässigt. För anslagsjagande institutioner kan den rentav bli guld värd.

Några som uppenbarligen har tagit risken är våra svenska lokala högskolor som valt att kalla sig universitet trots att de inte är det. I internationella sammanhang väljer nämligen dessa lärosäten att kalla sig Universities. Så blir Högskolan i Kristianstad Kristianstad University, Högskolan Väst blir University West och Högskolan i Borås University of Borås. Dessa tre är bara exempel; samtliga svenska högskolor kallar sig University på engelska. Varför valdes inte det rimligare ”College”? Kanske trodde någon att den senare benämningen är demeriterande, men det är helt fel. Amherst College, Wellseley College och Darthmouth College är alla högt respekterade lärosäten utan universitetsstatus.

Det slutar dock inte vid namnleken. Flera av de lokala svenska högskolorna bedriver även skönmåleri. Till exempel beskrivs forskningen i Skövde som ”first class” och i Halmstad som ”outstanding”. Men vad som är toppklass eller enastående är förstås helt beroende på sammanhang. Är man outstanding i förhållande till Harvard? Eller Oxford? Eller Lund? Eller jämför man sig med Högskolan i Skövde? Etiketteringar som dessa framstår som medvetna skönmålningar av den egna verksamheten, vilket jag tycker är ytterst problematiskt.

Återigen: inget av det jag beskrivit utgör formella regelbrott. Men något är ändå skevt när högskolor utan rätt att kalla sig universitet ändå väljer att kalla sig ”University” eller när små, lokala högskolor säger sig bedriva forskning i toppklass. Hur långt kan en akademisk institution tänja på såväl regler som hedersprinciper innan någon med befogenhet sätter stopp?

Comments

  1. Jag vill väl minnas att marknadsföringslagen har invändningar emot vissa påståenden om varor och tjänster. Sägs det att något är bäst så måste det kunna backas upp. Men kanske man kan hävda att exemplen från Skövde och Halmstad egentligen är subjektiva.

  2. Det skall påpekas att Högskolan Väst fick specifikt tillstånd vid grundandet i regeringsbrevet att kalla sig University West på engelska. Eftersom regeringen skriver både högskoleförordning och tillstånden/regeringsbreven så bör det med andra ord vara absolut fullständigt i sin ordning både regelmässigt, moralsikt och etiskt. Tänkte bara att fakta här hade en viss betydelse.

  3. Frågan om det är ett sådant stort problem egentligen? Det är väl ändå i slutändan riktig fakta och ”prestige” som i slutändan avgör om studenter väljer skolan. När det gäller anslag får man ju ändå hoppas att de som ger anslagen har koll ändå.

  4. Pja, skall högskolor konkurrera på en marknad (om det är en korrekt eller bra beskrivande benämning på det hela är delvis en annan fråga) så är det la sådant man får förvänta sig? University of Borås är måhända ändå bättre än Sven Otto Littorins alma mater Fairfax University

  5. Andreas says:

    Hmm..men det finns ju forskarutbildningar på högskolor också. Hur går det ihop? Sköts examinationen externt då?

  6. Vad gäller skönmåleriet så stämmer det nog för de flesta lärosäten (även lokala universitet som Uppsala, Lund och KI). T.ex. är den mesta av forskningen vid KI rätt medioker (med undantag för en del mindre grupper som är värdsledande); men inte heller KI väljer förstås att beskriva sig på detta sätt (utan väljer ju att kalla institutet i helhe som värdsledande).

    • Instämmer. Det är just därför det ibland är så bra med (balanserade) bibliometriska mått på vetenskaplig produktion; de är svårare att svamla sig förbi.

    • AndersY says:

      Det är ju KI som helhet som har hög världsranking, så det är väl inte helt fel att de som helhet kallar sig världsledande. Att alla forskargrupper inte är världsledande förstår väl alla, för om det skulle vara kravet så skulle inget universitet kunna kalla sig världsledande.

  7. Viktor says:

    I Sverige har vi länge försökt hävda att vi talar brittisk engelska, och då är inte ”college” en lämplig term, utan endast ”university”. I praktiken så talar vi så klart amerikansk engelska och där är ju college okej, där säger ju även en student vid Yale att dom är en ”college student”, det finns ett gammalt skämt som går ungefär ”A university is a college that is too rich to care about students”.

    För övrigt så är Luleå Tekniska Universitets slagord ”forskning och utbildning i världsklass”, något som endast i undantagsfall är med sanningen överensstämmande.

    • Vadå, det finns ju ett 30-tal (om jag minns rätt) college tillhörande Cambridge University. I London är Imperial College fristående. För övrigt är väl LSE:s namn en anomali, i alla fall när jag pluggade i just Cambridge fick jag ganska snabbt lära mig att inte kalla institutionen för ”school”.

      I Cambridge fanns också Anglia Polytechnic University som mer motsvarade svenska småhögskolor så Polytechnic hade kanske varit en bättre översättning – men den etiketten är borttagen och jag tror många fd polytechnics är just colleges idag.

      Ni glömde fö de två mest flagranta exemplen på renommésnyltning inom svensk högskola: Handels i Göteborg resp Jönköping.

      • Du är medveten om att Handels i Göteborg grundades 1923? Visst ett antal år efter Stockholm men…….

      • Instämmer med Fredrik: Handels i Göteborg har anor. DHS och DHG är båda klassiska examina.

        Min kritik gällde dock inte främst renommésnyltande utan snarare vilseledande varudeklaration.

        Nykomlingar får nämligen inte kallas ”snyltare” utan vidare, utan de måste ges en chans. Visst känns det lite fantasilöst när man ser de nystartade Handelshögskolan i Örebro eller Handelshögskolan i Karlstad (eller för den delen Blekinge Institute of Technology), men man får inte glömma att det ligger i de gamla giganternas intresse att trycka ner och motarbeta dessa nykomlingar. För på sikt kanske de blir reella hot.

      • Jag vet ingenting om Handels i Göteborgs historia. Jag har, av studenter som studerat där, fått det beskrivet som att man slagit ihop, huvudsakligen, juridiska och företagsekonomiska institutionerna (möjligen även lite av NE och/eller statsvetenskap) på GU och kallat konstruktionen Handels.

        Tycker det är väsentlig skillnad i prestige på en examen från SU i FEK mm och en examen från HHS. Vet inte varför motsvarande examen från GU skulle vara värd mer än den från SU. Generellt har väl SU högre status än GU även om det säkert finns en hel del variation mellan insititutionerna?

      • pontus says:

        lg – de college som finns i Cambridge är ju mest att likna vid studentnationer och inte som separata högskolor. Däremot har du ju rätt att det existerar flera colleges i övrigt i england.

  8. Per-Olof Persson says:

    Huvudproblemet är att politikerna startade en mängd mindre högskolor i landet som en AMS-åtgärd. Teorin är att detta förbättrar arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Det som har hänt är att utbildningskvalitén har sjunkit och att forskningsanslagen per skola har sjunkit. Att ha en högskoleutbildning anses av arbetsgivarna att motsvara en gymnasieutbildning.

    • Per-Olof> De flesta universitet och högskolor har i Sverige bildats av (delvis) regional- och lokalpolitiska skäl (inte bara den nya mindre högskolorna). Vidare, att forskningsanslagen per skola har sjunkit är givetvis helt felaktigt. De stora universiteten har väl aldrig haft så mycket forskningspengar som nu (de klarar ju inte ens av att göra slut på dem, utan får kritik för att de lägger för mycket i ladorna!); historier inkluderar bl.a. äldre universitet som fått enorma ”excellensanslag” som man nu använder för att starta helt nya forskningsinriktningar (där man inte har någon excellens alls)… bara för att ha något att spendera pengarna på.

  9. Kapten Haddock says:

    Men visst kan man säga att det har blivit svårare att välja? På den tiden Sverige hade ett halvdussin universitet (som alla var halvbra eller bättre) var väl risken att dra en nitlott liten. Idag är variationen betydligt större, vilket gör det svårare att göra ett välinformerat val.

    Sen väljer man ju inte bara läroanstalt, man väljer en viss utbildning. Bara för att ett visst universitet över lag håller en god standard betyder inte att varje utbildning där är bra. På en mindre högskola kan det räcka med en handfull bra lärare inom ett visst ämne för att utbildningen i det ämnet ska fungera bra.

    Å andra sidan, rekryteringen av studenter är också viktig. Studenternas förkunskaper och ambitionsnivå har stor betydelse för vilken utbildning som kan ges, så om utbildningen har ett lågt anseende är det ett problem i sig.

    Men jag undrar, hur går det till i dag när man väljer högre utbildning? Vilken information använder man sig av? Högskolornas eget material? Erfarenheter från äldre kamrater? Diskussioner på diverse webforum? Eller vad?

  10. Här följer man marknadens oskrivna regler; överdriv så länge det går, försköna allt; dubbelverkande, djupverkande skönhetsmedel, exotiska dofter, värktabletten som hittar till det onda stället. Av någon anledning är hel- och halvlögner ofta gångbara i reklamsammanhang. Titta också på veckotidningars löpsedlar; de stora rubrikerna är ofta helt och absolut vilseledande. Att kalla en högskola för university är bara ett exempel i högen.

    Reklammakare säljer nästan sin hjärna till uppdragsgivaren (prostitution).

  11. Sen finns det ju den som gör tvärt om. KTH väljer ju fortfarande att inte kalla sig för Universitet, varken på engelska, där man kallar sig ”institute”, eller på svenska där man ju håller fast vid kungliga tekniska högskolan trotts att kvantitet haft universitetsstatus i decennium.

  12. Niklas Bengtsson says:

    Mina studenter kallar sig själva ”elever”, min arbetsplats för ”skolan” och mig för ”niklas”. Hutlöst.

  13. På HSVs hemsida benämns de alla som University College

  14. Christoffer Rydland says:

    Inom akademia vet man vilka lärosäten som är bra, så en etikett spelar ingen roll. Folk i gemen vet knappast skillnaden på högskola och universitet. Gruppen som påverkas av denna marknadsföring är sannolikt ganska liten. Möjligen ger det lite mer råg i ryggen till de anställda, vilket man väl kan bjuda på. Anglifieringen kan man störa sig mer på, men å andra sidan skulle allt vara på latin för inte så länge sedan i akademin.

  15. Kapten Haddock says:

    Uppsalas bibliometripoäng är 2495, Kristianstads är 44.

    Om man däremot räknar på bibliometripoäng dividerat med driftskostnader för FoU, dvs hur effektivt lärosätet utnyttjar sina forskningsmedel får högskolan i Kristianstad en bibliometrisk indikator på 1,16 medan Uppsala universitets bara är 1,11.

    Frågan är förstås hur stora slutsatser man kan dra av detta, en handfull välciterade artiklar från Kristianstad borde kunna göra stor skillnad när man tittar på ett så litet lärosäte.

    • Kapten Haddock says:

      Det här var menat som svar på KMs https://ekonomistas.se/2011/06/22/university-of-smastad/#comment-14704 kommentar.

    • Ja, att räkna bibliometripoäng utan att justera för storlek (eller anslag) är ju ganska meningslöst. Det är ju den bibliometriska indikatorn som säger något mer om hur, givet anslagen, forskningen citeras.

      Sen tror jag inte man kan dra så stora slutsatser av detta alls (som du säger, det lär vara kanske en handfull personer ett visst år på ett litet ställe som Kristianstad som drar upp poängen). Möjligtvis tyckte jag kommentaren passade sig på detta något märkliga inlägg när bloggaren också hänvisade till bibliometri och hade gjort sig lustig över Kristianstad i relation till de äldre lärosätena. En annan slutsats, som stämmer bra med min anekdotiska bevisning, kan (möjligtvis) vara att skillnaderna i forskning i genomsnitt inte är så dramatisk mellan olika lärosäten (här i Örebro ligger vi t.ex. på en citering per artikel i nivå med de flesta av de äldre större svenska lärosätena). Det som driver de riktigt ledande lärosätena i Sverige (som KI) är just en ganska liten mängd riktiga superstars, snarare än att medianforskaren är så mycket starkare där…hävdar jag.

      • Kapten Haddock says:

        Nej, jag förstår inte riktigt hur du resonerar här. Den bibliometriska indikatorn kan möjligtvis vara viktig för en anslagsgivare–den kan ju ses som ett tecken på att anslagen har använts effektivt.

        De flesta studenter har nog redan har bestämt sig för vilket ämne de är intresserade av när de söker till ett universitet eller högskola. För en sådan student är förstås resultaten för hela lärosätet inte så intressant–det viktiga hur det ser ut på den eller de institutioner där studenten kommer att läsa.

        Men om en student vill jämföra två lärosäten, vad är intressantare? Att ett universitet har avancerad forskning i en lång rad ämnen (jämför Uppsalas bibliometripoäng 2495 med Kristianstads 44) eller att en högskola använder sina blygsamma anslag effektivt?

  16. Det var precis från anslagsgivarens perspektiv jag utgick från; d v s givet de pengar som ges till forskning på olika lärosäten, vad resulterar detta i (mätt i termer av citerad forskning). Eftersom inlägget handlade om lite raljerande över forskning vid små lärosäten är det från ett sådant perspektiv det intressanta att studera forskningsoutput givet de anslag de får (att det kommer produceras avsevärt mindre forskning på mindre ställen är ju föga oväntat).

  17. Jocke says:

    Jag har under min studietid ägnat mig en del åt information åt min skola, och det jag upplever att många lockas av är studentlivet utanför föreläsningarna. Om någon t.ex. vill utbilda sig till ingenjör är det inte ovanligt, enligt min erfarenhet, att bry sig mindre om hur bra utbildningen är (eftersom att de bedöms ganska lika) men däremot vill personen göra sin studietid så minnesvärda som möjligt.

    Det här är nog inte så mycket som en skola kan göra så mycket åt i sin marknadsföring, utan handlar nästan alltid om ryktet som gamla studenter sprider tror jag.

    • Skola? På vilka skolor utbildas ingenjörer? Eller är även detta språkbruk en effekt av University of småstad?

  18. Jocke says:

    Det är förmodligen en effekt av att jag inte bryr mig så värst mycket om (eller är särskilt bra på) semantik. Skolan som avses är Uppsala universitet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s