Nytt nummer av Ekonomisk Debatt (7/2018) kommer ut idag

Idag publiceras Ekonomisk Debatt nr 7 2018. Tidskriften ges ut av Nationalekonomiska Föreningen och kommer ut åtta gånger per år. I detta nummer finns bland annat artiklar om intergenerationell rörlighet, faktagranskning och Bertil Ohlin.

Innehållet i numret består av fem artiklar och tre kortare inlagor under den så kallade Forum-avdelningen.

Artiklarna är följande:

I Forum-avdelningen finns följande inlagor, däribland en diskussion om den historiska beskrivningen av riksbankens historia med anledning av den antologi om bankens 350-åriga historik som gavs ut tidigare i år.

Alla medlemmar i Nationalekonomiska Föreningen får Ekonomisk Debatt hemskickad i brevlådan. Tidskriften finns även att läsa på föreningens hemsida där även samtliga utgåvor tillbaka till tidskriftens grundande finns att läsa och ladda ned.

Comments

  1. bjornabelsson says:

    Artikeln om Baumoleffekten uttrycker på ett pedagogiskt sätt vad som egentligen borde vara självklart, att i en växande ekonomi är det mer eller mindre ofrånkomligt att den offentliga sektorns andel av BNP ökar. Samma tanke uttrycks i Ulf Jakobssons krönika i Affärsvälden 20180905: En folkomröstning om osthyvelns vinkel. Den brännande frågan är därför hur vi ska finansiera en växande offentig sektor utan att höja skatterna.

    • Det är inte ekonomis växande, utan dess återkommande kriser (konjunktursvackor) som medför att den statliga ekonomins andel växer rent automatiskt. Saken förklaras pedagogiskt av Michal Kalecki i ”Political aspects of full employment”. Lösningen blir vad han kallade politiska konjunkturförändringar. Kurvorna över ägandet till den svenska nationalförmögenheten visar på problemen för det privata förmögenheterna. https://ekonomistas.se/2015/10/06/nar-blev-sverige-rikt-sveriges-nationalformogenhet-under-200-ar/
      I Sverige kan man säga att en Kaleciansk(?) konjunkturväxling skapades med hjälp av den så kallade Novemberrevolutionen 1985.

    • Ja, en mycket intressant artikel. En detalj som jag gärna skulle vilja få veta mer är hur och varför de privat utförda välfärdstjänsterna har haft en negativ utvecklingen av arbetsproduktiviteten om 40 procent? Är uppgiften verkligen korrekt?

      Författarna skriver: ”I dag är arbetsproduktiviteten i välfärdssektorn 25 procent lägre än den var 1980. Som framgår av figur 3 förklaras minskningen av de privat utförda välfärdstjänsterna. De har tappat hela 40 procent, medan den offentliga tjänsteproduktionen har uppvisat en i princip oförändrad produktivitet. I takt med att de privata utförarna blivit populärare har produktivitetsminskningen kommit att påverka hela välfärdssektorn allt mer.”

  2. Kalkylräntan av Lars Hultkrantz visar egentligen på ett synnerligen pedagogiskt sätt svårigheterna med att finansiera skogsodling i en kapitalistisk marknadsekonomi. Vilket alltså borde kunna användas för att motivera subventioner för skogsbrukande förutom de som redan enligt artikeln förekommit tidigare, som att ”att låta ‘gubbar, gummor och minderåriga” som redan belastade fattigvården plantera skog. ” En verkligt billig subvention för staten (och skattebetalarna) som av olycksfallsfrekvenserna att döma även tillämpats under 2000-talet. Att låta marknaden ansvara för den ökning av skogsodlandet som anses önskvärd av miljöhänsyn torde vara utsiktslöst?

  3. Helt otroligt vad slöa ni har blivit på att granska kommentarer. Den här sidan riskerar att bli mindre aktuell om ni fortsätter så här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s