Idag kommer Ekonomisk Debatt nr 1 2012 ut. Innehållet är ovanligt omfattande. Bland annat fortsätter diskussionen om SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser i Niclas Berggrens och Andreas Berghs ledare samt i en bokanmälan av Henrik Jordahl. I en artikel presenterar Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm resultat som visar att matchningen på den svenska arbetsmarknaden har förbättrats av det senaste decenniets ökade globalisering. I en annan artikel (se Evas inlägg nedan) undersöker Johanna Rickne och Olle Folke effekterna av könskvotering inom kommunpolitiken.
Eloge till SCB
2012-02-14 av 7 kommentarer
Det ligger inte i myndigheters natur att vara proaktiva. Men ibland händer det, och då kan det bli bra. Ett exempel på det är SCB:s idoga arbete att digitalisera sina tryckta publikationer. Resultatet är en fritt tillgänglig guldgruva för forskare och en intresserad allmänhet. Några exempel:
- Statistisk årsbok för Sverige. Hela serien sedan 1914.
- Sveriges officiella statistik i sammandrag. Årsbokens föregångare, med statistik perioden 1870-1913.
- Statistiska Meddelanden (SM). Nu börjar vi snacka! I SM inryms massor av detaljstatistik inom alla SCB:s områden. Långt ifrån allting är inscannat, men bankstatistiken 1912-67 finns där redan.
- Folkräkningarna 1860-1990. Här finns alla volymer över FoB:arnas sammanställningar. Få bibliotek i landet har dem i sin helhet – nu finns allt på SCB:s hemsida!
- Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS). Mycket omfattande statistiksamling från främst andra hälften av 1800-talet som täcker de flesta områden. Guldgruva!
- Föregångare till BiSOS. Det tidiga 1800-talets statistik. Ännu en guldgruva, men mer svårtillgänglig.
- Serien Historisk Statistik för Sverige. SCB:s projekt från efterkrigstiden att sammanställa långa tidsserier. Ovärderlig.
Arbetet med digitalisera våra svenska historiska källor är mycket viktigt. Drömmen vore naturligtvis att även digitalisera mikrodatabaser som t ex folkräkningarna, men det kräver nog att andra krafter bistår. SCB leder dock vägen i och mycket gott kommer att komma ut av detta. En eloge till SCB!
Lästips: SNS Välfärdsrapport 2011
2012-02-05 av 9 kommentarer
Vad får man om man om man korsar en svensk folkpartist med en finsk kommunist?* Svaret är en mycket läsvärd bok om inkomstfördelning. I 2011 års Välfärdsrapport redogör Anders Björklund och Markus Jäntti för inkomstfördelningen i Sverige både över tid och i jämförelse med andra länder. De visar bland att nedanstående graf över Gini-koefficienten för disponibel inkomst som visar att Sverige var som mest jämlikt 1980-1981:
De visar vidare att förklaringen till den ökade ojämlikheten därefter främst beror på ojämnt fördelade kapitalvinster.
I boken får man också veta hur bilden förändras om man istället analyserar inkomst över en längre tid, och hur stor betydelse familjebakgrunden har för framtida inkomster. Jag rekommenderar alla att läsa denna bok! (Läs också Ekonomistas Daniels ED-artikel tillsammans med Therese Nilsson om ojämlikhetens hälsoeffekter)
* Denna presentation av de bägge författarna har jag stulit från Markus Jäntti själv.
Riksbankens ansvar bör utökas
2012-01-20 av 7 kommentarer
Ett av förslagen i årets SNS Konjunkturrådsrapport är att Riksbanken bör ges ansvaret för den finansiella stabiliteten på makronivå. Vi utvecklar argumenten kring detta i rapporten men även i en artikel på SvD Brännpunkt.
Förslaget är inte nytt. Liknande lösningar håller redan på att implementeras i Storbritannien och Finland. Och i höstas presenterades argumenten bl a i Charles Goodharts och Jean-Charles Rochets utvärdering av Riksbanken. I den rapporten höll författarna dock dörren öppen även för andra lösningar, förmodligen efter att ha insett att det i vissa kretsar finns ett stort motstånd mot att ge Riksbanken detta ansvar. Detta motstånd manifesterades tydligt då finansminister Anders Borg kommenterade vår SNS-rapport igår.
På annat håll har Charles Goodhart tagit tydligare ställning. I denna rapport konstaterar han att:
Because the provision of liquidity is simultaneously a key Central Bank function and an integral component of crisis prevention, the macro-prudential authority has to come under the aegis of the central bank.
Den som är intresserad av dessa frågor bör läsa Goodharts rapport. Den utvecklar analysen bättre och mer utförligt än vad vi gjorde i SNS-rapporten.
Lite finanskrisläsning
2011-12-28 av 5 kommentarer
Nu när helgerna kanske ger våra läsare tid att läsa vill jag passa på att komma med några lästips:
- Tyler Cowen skriver intressant om centralbankernas roll för att skapa finansiell stabilitet. Fokus för artikeln är bankernas likviditet och frågan man ställer sig är om Bernanke räddat världsekonomin ännu en gång?
- Att bristen på transparens förvärrade krisen är nog de flesta överens om. Hernando de Soto lyfter fram att detta även innnebär att vi får allt sämre koll på vem som egentligen äger vad. Då de Sotos forskargärning till stor del gått ut på att beskriva värdet av att veta vem som äger vad ger detta intressanta perspektiv.
- OK, inget lästips, men Econtalk-samtalet med IMFs förre chefsekonom Simon Johnson om hur finansintressena i hög grad kommit att driva omregleringen av de finansiella marknaderna är hörvärt. Som det enskilt viktigast beslutet lyfter han fram SECs beslut från 2004 som Johnson (och många andra) påstår tog bort skuldsättningstaket för de amerikanska investmentbankerna.
- Att SECs beslut skulle varit särskilt avgörande ifrågasätts dock av Andrew Lo i en läsvärd recension av 21 (!) böcker om finanskrisen. Lo noterar att skuldsättningen inte verkar ha påverkats av beslutet (se figur nedan) och han konstaterar att det är långt till någon form av konsensus kring finanskrisens mer fundamentala orsaker.
Lästips om eurokrisen
2011-12-09 av 14 kommentarer
Fyra dagsfärska reflektioner kring den pågående eurokrisen:
1. Barry Eichengreen tror inte på en eurokrasch under 2012.
2. Felix Salmon tror på en eurokrasch och global recession.
3. Carl B Hamilton argumenterar för ett djupare svenskt engagemang i EU.
4. Nils Lundgren påminner om varför euron var en dålig idé från första början.
Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 8 2011
2011-12-07 av 3 kommentarer
Idag kommer Ekonomisk Debatt nr 8 2011 ut. I en ledate menar Annika Alexius att det är dags för en översyn av det penningpolitiska ramverket. I en artikel behandlas korruptionen i Sverige (se Evas separata inlägg om detta). Årets ekonomipristagare presenteraras av ledamöter i priskommittén. Där finns även ett ekonomporträtt av Guy Arvidsson, artiklar om föräldrars studieprestationer och egenföretagandet bland invandrare och svenskfödda, samt en anmälning av Klas Eklunds bok om Kina.
Vad vet vi om naturresursers effekter på ekonomisk utveckling?
2011-11-21 av 5 kommentarer
Naturresursers effekt på ekonomisk utveckling är en ständigt aktuell fråga (som jag i olika former skrivit om tidigare här på Ekonomistas här och här och här). De senaste veckorna har jag haft anledning att fundera mer på vad vi vet om sambandet i kontexten ”Vilken effekt har matpriser på sannolikheten för revolution?”. En längre artikel på detta tema finns i november numret Axess (och även på deras hemsida här). I veckan har jag också skrivit en översikt av (delar av) forskningen kring naturresurser och ekonomisk utveckling tillsammans med Elena Paltseva.
Vår bild av forskningsläget kan i det närmaste sammanfattas som en moment-22 situation för länder med kombinationen svaga institutioner och stora naturtillgångar. För det första så vet vi ganska mycket om hur man hanterar de negativa ekonomiska följder (volatilitet, undanträngningseffekter och intergenerationella fördelningsproblem) som kan komma av att ekonomin är naturresursfokuserad. Dock kräver implementering av policy kring dessa problem goda institutioner. Detta gäller förstås också hanterandet av de politiska problemen med korruption etc. Kort sagt, naturresurser är bara dåliga om ett land inte har det institutionella ramverket för att hantera inkomsterna från dem på ett bra sätt. Tyvärr så verkar det som om en andra tydlig (om än inte okontroversiell) slutsats man kan dra är att naturresurser har negativa effekter på institutionell utveckling. Sammantaget är alltså insikten att institutionell kvalitet är extra viktigt i naturresursrika ekonomier och att naturresursrikedom har en negativ påverkan på institutioner. (Hela vår text finns på FREE Policy Briefs)
Detta förstås ett dilemma men samtidigt inte en hopplös situation. Det finns exempel på länder som lyckats utnyttja resursinkomster för att stärka sin demokrati och skapa positiv ekonomisk utveckling. Även om det ofta poängteras att ett land som Botswana (ett av världens snabbast växande länder de senaste 40 åren med stora diamant tillgångar) hade bra redan i samband med deras självständighet i slutet av 60-talet så kvarstår faktum att de, mycket tack vara bra policy, lyckats hantera en situation som på förhand såg mycket problematisk ut.
Ett första steg i att kunna replikera framgångsexemplen, t ex för länder som Libyen och Egypten, är förstås att vara medvetna om problemen och att i möjligaste mån vara tydliga och öppna med hur man tänker hantera sina resursinkomster.
Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 7 2011
2011-11-09 av Kommentera
Idag kommer Ekonomisk Debatt nr 7 2011 ut. I numrets ledare argumenterar Klas Fregert för att ECB ska ta en aktivare roll i EUs krishantering (vilket även Martin skrivit mycket om här på Ekonomistas). Vidare sågas Pär Ströms bok om ”feministiska myter” (se även Roberts inlägg här), organisationen av statligt stöd till innovativa företag kritiseras, tjänsteexportens växande betydelse belyses, värdet av att ha studerat utomlands analyseras och ekonomen Bengt Ysander porträtteras. Alla artiklar i finns här.
Myt eller sanning från Svenskt Näringsliv?
2011-11-09 av 45 kommentarer
Svenskt Näringsliv finansierar en uppsjö olika tankesmedjor som producerar en ansenlig mängd rapporter och debattböcker. Jag läser sällan dessa skrifter eftersom innehållet i det lilla jag läst varit så tendentiöst och förutsägbart. Ett exempel på en bok finansierad av svenska företagare (men inte organisationen Svenskt Näringsliv, se rättelse längst ned) och som jag inte läst är Pär Ströms bok Sex feministiska myter som kom ut i våras. Att döma av Anne Boschini, Astri Muren, Mårten Palme och Mats Perssons läsvärda sågning av denna bok i senaste numret av Ekonomisk Debatt står det föga förvånande klart att Pär Ström inte är utefter att bekämpa myter med uppriktigt sanningssökeri, utan att i stället lägga ut nya dimridåer.
En av dessa ”feministiska myter” som Pär Ström försöker avliva är att kvinnor har svårare att göra karriär än män. Enligt artikelförfattarna gör Pär Ström inte detta genom att hänvisa till forskningen, utan genom att redogöra för att han talat med ett antal företagsledare som hävdat att de inte hindrar kvinnor att göra karriär. Detta är bara ett av flera exempel som redovisas i artikel på hur Pär Ström valt att ignorera aktuell forskning, eller att bara välja de resultat och de uppgifter som stödjer hans resonemang.
Artikeln gav mig dock anledning att fundera över en helt annan sak: I vilken utsträckning råder det en sund balans mellan olika särintressen i det svenska samhället? Som jag tidigare uttryckt tycker jag att det egentligen är ganska positivt att många olika särintressen gör sig hörda i offentligheten eftersom de ofta sitter inne på värdefull information. Tyvärr är det starka och koncentrerade intressen som hörs mest och högst (vilket blev väldigt tydligt i samband med SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser), medan svaga och utspridda intressen, såsom konsumentintressen, alltför ofta är tysta.
Rättelse: Boken är utgiven av organisationen Den Nya Välfärden och jag förmodade felaktigt att Svenskt Näringsliv är huvudfinansiär för denna organisation när det ursprungliga inlägget skrevs (därav ingress och titel). Detta stämmer inte utan Den Nya Välfärden finansieras av direkt av svenska företagare.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer