Hur oljeinkomster (inte) översätts till välfärd

En av de intressantaste presentationerna som jag såg på den nyss avslutade AEA konferensen, som i år hölls i Atlanta (med en sedvanligt imponerande bredd) var av artikeln ”Do Oil Windfalls Improve Living Standards? Evidence from Brazil”. I den studerar Francesco Caselli och Guy Michaels, båda från LSE, den variation i kommunala intäkter som kommer ifrån oljeinkomster. På ett övertygande sätt argumenterar de för att de oljefyndigheter som med början runt 1970 kommit att spela en allt viktigare roll för vissa kommuners intäkter i allt väsentligt kan ses som slumpmässigt fördelade mellan kommuner. Vissa kommuner råkar ha olja, andra har det inte, och denna förekomst har ingen systematisk koppling till andra egenskaper hos kommunen. De visar också att off-shoreoljeindustrins karaktär gör att den inte heller har några betydande spridningseffekter på den lokala ekonomin annat än genom de skatter som statliga Petrobras betalar till kommunerna, och inte heller har migrationsmönster någon relation till oljeförekomsten. Sammantaget gör detta att de kan identifiera de kausala effekterna av variationer i oljeinkomster mellan kommuner på välfärden för kommunernas medborgare.

Är det då bra eller dåligt för en kommuns befolkning att få dessa extra inkomster? Vid en första anblick verkar det onekligen bra. Inte oväntat ökar kommunernas intäkter när oljepriset går upp eller mängden olja som utvinns ökar. Men frågan är förstås: Vad gör de med pengarna? Ja, ser man till de olika budgetposterna tycks en knapp tredjedel i snitt gå till posten ”Utbildning och kultur”, ”Hälsa” och ”Boende” får cirka tio procent av intäkterna och ”Kommunala transporter” får ytterligare sju procent. Den del som inte används stämmer nästa exakt överens med de budget överskott som uppvisas de studerade åren.

Stannar man här så ser allt alltså bra ut. Intäkterna ökar och inga pengar tycks försvinna utan allt är prydligt redovisat på utgiftssidan. Problemet är bara att när man börjar titta på kvalitén på offentlig service och på olika sätt försöker mäta välfärdsutfall mer direkt (genom att t.ex. titta på förbättringar av infrastruktur, kvalitén på kommunala bostäder, andel av befolkning som bor i s.k. ”favelas” (slumområden), antal lärare per elev, antal sjukhus platser, etc.) så hittar man inga positiva effekter!

Så vart tar pengarna vägen? Som så ofta i dessa sammanhang så är det svårt att veta men Caselli och Michaels presenterar några slående resultat som i alla fall ger indikationer. De finner t. ex. att medan inget händer med kvalitén på offentlig service så ökar den genomsnittliga storleken på de kommunalanställdas boende signifikant i oljerika kommuner. De gör också en rad Google sökningar på nyheter om korruption som är kopplade till borgmästare och på antalet federala polisutredningar som innehåller liknande sökord och konstaterar att sådana dyker upp betydligt oftare i kommuner med betydande oljeinkomster än på annat håll.

Den generella lärdomen är att det inte räcker med att se till att pengar redovisas på ett korrekt sätt, man måste även följa upp att pengar verkligen används på ett bra sätt. Något att tänka på i t. ex biståndssammanhang.

Comments

  1. Att brasilianska politiker är sjukt korrumperade är kanske ingen nyhet (åtminstone inte i Brasilien), men det iofsg alltid bra att kunna underbygga det med forskning.

    • Jesper Roine says:

      Även om jag håller med om att det förstås är bra att underbygga allt som är ”allmänt känt” med fakta så är det stora bidraget med denna studie i mitt tycke att peka på vikten av att se till faktiska utfall och inte bara redovisning av inkomster och utgifter. På många sätt kan oljeinkomsterna jämföras med t ex bistånd där uppföljning och säkerställande av att pengar används till det de är tänkta för. Debatten där har ofta handlat om att följa upp redovisning vilket alltså inte behöver säkerställa att allt är ok.

  2. Sant, bra poäng. När jag berättade om denna studie för en brasiliansk familjemedlem, så trodde han att det berodde på att det flyttade in relativt sett fler personer i dessa kommuner, varvid de lokala slumområdena (favelas) överbefolkades, med tillhörande misär. Detta eftersom ett sådant mönster hade noterats i Angra, efter de byggde två kärnkraftverk. Mellan 1970 och 2007 ökade befolkningen med 287% (källa: O Globo, 20100111)

    Studien hade dock kontrollerat för befolkningsökning: ”We also show that oil-rich municipalities did not experience a differential
    increase in population. ”, och det var alltså inte förklaringen i dessa fall.

    • Jesper Roine says:

      Precis (observant av dig att notera detta). Befolkningsökningar är annars en vanlig följd av denna typ av naturresursupptäckter. I ett annat papper av bl a Daron Acemoglu som presenterades på samma session som artikeln om Brasiliask olja fann de just att nyexploatering av oljefyndigheter i Texas ledde till ökad inflyttning (vilket orsakade vissa problem i deras studie). Men detta tycks som sagt inte vara fallet i Brasilien. Möjligen kan det bero på att de begränsar sin studie till off-shore olja som kanske har ännu mindre spill-overs till lokalekonomin (än andra kapitalintensiva högteknologiska projekt som generellt sett inte har lika starka spillovers som t ex arbetskraftsintensiva projekt).

  3. Här är en artikel som oroar sig för samma sak i Norge: http://www.respublica.no/Artikler/OEkonomi-og-naeringspolitikk/Petrostaten

Trackbacks

  1. […] ständigt aktuell fråga (som jag i olika former skrivit om tidigare här på Ekonomistas här och här och här). De senaste veckorna har jag haft anledning att fundera mer på vad vi vet om sambandet i […]

  2. […] dollar verkar ha kanaliserats till valkampanjer, politiker, politikernas familjer etc. (se t.ex. tidigare inlägg här på Ekonomistas). Obamas analys, i videon ovan, om att den tid då landet hämmades av bl.a. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s