Kvotering ingen säker väg för lika inflytande i politiken

Fotografier av svenska regeringar har under de senaste åren inte enbart visat kostymklädda män, utan kvinnorna har tagit sin plats bland de  styrande och utgör idag ungefär hälften av de folkvalda. I senaste numret av Ekonomisk Debatt visar Johanna Rickne och Olle Folke att detta inte gäller den reella makten, utan att kvinnor fortfarande är underrepresenterade vad gäller inflytelserika positioner. T ex så utgör kvinnorna 42 procent av ledamöterna i fullmäktige, men endast 27 procent av ordförandeposterna.

JohannaRickne130x190Olle

Johanna och Olle undersöker sannolikheten för en kommunpolitiker att bli återvald och därmed kunna stiga i senioritet inom partiet. De finner att denna är sju procent lägre för kvinnor än för män.

Vad beror detta på? Johanna och Olles förklaring är att manliga eliter hindrar kvinnors politiska karriärer. Detta belägger på två sätt. För det fösta så visar de att skillnaden i återvalssannolikhet mellan män och kvinnor inte finns i kommuner där konkurrensen mellan de politiska blocken är hård. För det andra undersöker de kvinnors återvalssannolikhet i kommuner som redan före Socialdemokraternas införande av strikt könskvotering (Varannan Damernas) hade en jämn könsfördelning med de som inte hade det, men som blev tvingade av kvoteringen. De finner att kvinnors återvalssannolikhet även efter reformen var svagare i den senare gruppen, där den manliga eliten kan tänkas vara starkare. Slutligen konstaterar de att kvaliteten på politikerna (mätt med utbildning och inkomst) inte försämrades när Socialdemokraterna införde Varannan Damernas.

Sammantaget visar Johanna och Olle på intressanta svagheter i den svenska jämställdheten och jag ser fram emot att följa deras framtida forskning.

Comments

  1. Får man svära i kyrkan?
    För mig låter det som om man betraktar kvinnor som hjälplösa fån här i världen
    som behöver stöttning och hjälp för att nå fram i konkurrensen; ändå är fältropet ofta KVINNOR KAN. Det bör kanske läggar till ett INTE efter detta.

    Utvecklingen är snabbt på väg åt rätt håll. Varför sådan brådska? Man måste nog också bestämma sig för om kvinnor kan själva eller inte. Helt glömmer man att många män inte heller blir högt placerade i hierarkier. Ska de också få hjälp på traven?

    • church says:

      Varför sådan brådska? Ja den frågan är lätt att ställa sig som vit, pensionerad, överklass. Det har den sortens människor alltid frågat, oavsett hastigheten på förändringen (och även om det inte förändras).

    • Men jag kan inte se att vare sig jag eller artikelförfattarna har förespråkat kvotering. Det artikeln diskuterar är snarare att det trots att vi har en väldigt jämn könsfördelning bland de folkvalda så är det färre kvinnor i toppen.

  2. Sju procent eller sju procentenheters skillnad?

    • Ja du, enligt artikeln så är det sju procents. Får kolla detta med författarna

      • Johanna & Olle says:

        Skillnaden i sannolikheten för återval är 3.5 procentenheter, men givet att det är i genomsnitt hälften av kommunfullmäktiges ledamöter väljs om varje val utgör dessa 3.5 enheter en procentuell skillnad på 7 procent mellan könen, alltså 3.5/50.

  3. ”För det andra undersöker de kvinnors återvalssannolikhet i kommuner som redan före Socialdemokraternas införande av strikt könskvotering (Varannan Damernas) hade en jämn könsfördelning med de som inte hade det, men som blev tvingade av kvoteringen. De finner att kvinnors återvalssannolikhet även efter reformen var svagare i den senare gruppen, där den manliga eliten kan tänkas vara starkare. ”

    Det ar inte samma slutsats som jag intuitivt drar. Det later mer som om kvinnor har storre chans att bli atervalda dar de fran borjan blev valda pga kompetens an dar de blev inkvoterade – ergo kvotering har motsatt effekt an vad som pastas av dess foresprakare

    • Författarna försöker undersöka om detta är fallet genom att titta på utbildningen bland de kvinnor som blir valda pga kvoteringen. Detta är naturligtvis ett trubbigt mått på kompetens, men de finner snarare att de nyinvald kvinnorna hade högre utbildning än de invalda männen.

      • men de noterar att de hade lagre inkomst an mannen och kontrollerar tex inte for arbetslivserfarenhet eller alder savitt jag kan se.

    • Olle och Johanna says:

      Emil:

      Det huvudsakliga motivet för att införa könskvotering var att öka andelen kvinnor och utifrån detta mål är det otvetydigt att kvoteringen uppfyllde sitt mål.

      Hurvida detta ledde till höjning eller sänkning av kompetens kan man inte dra några slutsatser om utifrån återvalssannolikheten.

      Dock kan vi se hur kvoteringen påverkade selektionen av politiker utifrån flera mätbara dimensioner, varav två är utbildning och inkomst. Här hittar vi inte något städ för att kvoteringen leder till en sänkning av kompetens.

      Vilken effekt kvoteringen får kommer självklart att bero på hur effektiv nomineringen av kandidater var innan kvoteringen. Var denna effektiv så kan en kvotering leda till en försämring. Vi kan dock se att innan kvotering så finns det ett starkt samband mellan politisk konkurrens och både kompetens och andelen kvinnor. Detta kan ses som en indikation på att nomineringsprocessen inte alltid är effektiv. Vi antar att detta korta resonemang inte övertygar dig, men förhoppningsvis kommer vi att kunna ge ett tydligare svar i en framtida studie där vi tittar på effekten av könskvotering på selektionen av både manliga och kvinnliga politiker.

      Slutligen kan vi påpeka att vi kontrollerar för en uppsjö av faktorer, som till exempel vi utbildningsnivå, politisk erfarenhet, yrke och inkomst. Vi kan inte kontrollera för arbetslivserfaranehet då detta skulle kräva att vi hade information om politikerna över hela deras livstid.

      • ”Det huvudsakliga motivet för att införa könskvotering var att öka andelen kvinnor och utifrån detta mål är det otvetydigt att kvoteringen uppfyllde sitt mål.”

        Nja, jag har hort en massa argument om hur konskvotering skulle leda till hogre kompetens.

        ”Detta kan ses som en indikation på att nomineringsprocessen inte alltid är effektiv.”

        Jag ar knappast forvanad over att politisk nomineringsprocess inte ar effektiv 🙂

  4. Olle J. says:

    Förstår förvisso att det inte finns plats för allt i en så kort artikel men det är la ändock minst sagt problematiskt att sätta likhetstecken mellan utbildning och inkomst och politisk kompetens? Man kan ju annars få uppfattningen att eliter bestående av högutbildade höginkomsttagare är politiskt oproblematiskt – ja, till och med att föredra – så länge de har en hyfsat jämn könsfördelning. Bäst av allt kanske vore om alla var disputerade nationalekonomer!

    • Johanna & Olle says:

      Hej Olle! Din kommentar är väldigt relevant för vår artikel. Å ena sidan är utbildning och inkomst är vanliga mått på kompetens inom både nationalekonomi och statsvetenskap. De svarar också på en relevant fråga angående kvoteringen: tvingades partierna att nominera mindre meriterade kvinnor? Men å andra sidan är det viktigt att fundera på hur ”kvalitet/meriter” egentligen bör mätas. Vi kan exempelvis undersöka hur väl politikernas sammansättning motsvarar befolkningens, eller hur bred erfarenhetsbakgrund de reflekterar. Vi håller just nu på med en uppsats om hur kvoteringen påverkade kvalitet enligt dessa mått.

      • ”Vi kan exempelvis undersöka hur väl politikernas sammansättning motsvarar befolkningens”

        Fast i sa fall behover vi ju inga val utan kan lika garna lotta in politikerna

  5. Olle och Johanna says:

    Emil,

    detta är en deskriptiv analys. Hurvida detta är något vi vill ska eftersträva eller inte är inte något vi kan ge ett svar på. En kritik mot könskvotering är dock att det minskar representativiteten hos politikerna, vilket gör detta till en intressant forskningsfråga.

Trackbacks

  1. […] Kommentarer « Kvotering ingen säker väg för lika inflytande i politiken […]

  2. […] här: Kvotering ingen säker väg för lika inflytande i politiken © 2012 […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s