SNS och särintressena

Det stormar rejält kring SNS i efterspelet av boken Konkurrensens konsekvenser som jag och Jonas skrivit om tidigare här, här och här på Ekonomistas. Att boken väckt känslor råder det knappast någon tvekan om, inte minst med tanke på alla de kommentarer som våra inlägg gett upphov till. Frågan är om SNS har klarat av att stå upp i den stormen. I går sa både SNS forskningschef Laura Hartman och dess rådgivare i forskningsfrågor Olof Petersson upp sig.

Själv har jag under många år följt SNS verksamhet och också medverkat i bland annat SNS Välfärdsråd 2008 och sitter sedan 2009 i dess Vetenskapliga Råd. Under åren har jag inte alltid hållit med i de slutsatser som har lagts fram i diverse SNS-rapporter, men jag har uppskattat att de har haft en ambition att göra forskningsresultat tillgängliga för allmänheten och att det som jag har upplevt har rått en öppen debatt på diverse seminarier. En av de personer som jag har uppfattat som drivande i detta har varit Olof Petersson som med en genuin nyfikenhet och öppenhet har tagit sig an både stora och små frågor. Jag var också mycket positiv när Laura Hartman anställdes som forskningschef och trodde att nivån på SNS-rapporterna i och med detta skulle höjas ytterligare ett snäpp.

Det är därför med sorg som jag ser hur allt detta håller på att rasa ihop. Laura Hartman som blivit påhoppad på diverse ledarsidor och bloggar har inte, som jag har förstått det, tillåtits att gå ut och ta debatten, vilket är mycket upprörande. SNS, som tidigare inte tvekat att gå ut och försvara sina rapporter (se t ex Anders Vredins försvar av välfärdsjobb), backar när medlemmar som representerar särintressen protesterar mot slutsatserna.

Jag själv och många forskare i min närhet ifrågasätter nu vårt framtida SNS-engagemang. Själv har jag bestämt mig för att ge SNS VD Anders Vredin en chans att ge sin bild av vad som egentligen hänt innan jag fattar mitt beslut. Dock vill jag redan nu ge mitt fulla stöd och respekt till Laura och Olof som har följt sina inre forskarröster och visat stor integritet.

Comments

  1. Jag hoppas att det tids nog bringas klarhet i vad som ligger bakom SNS agerande. För deras trovärdighets skull hoppas jag att det inte berodde på direkta påtryckningar från finansiärer. (Att det finns uppenbara inbyggda spänningar framgår ju med all önskvärd tydlighet av det faktum att rapporten bland annat finansierades av Praktikertjänst och vårdföretaget Aleris ägare Investor.)

    • Jag deltog i SNS-rapporten referensgrupp som chefsekonom på Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) tillsammans med, bland annat, personer från Investor och Praktikertjänst AB (vars VD Carola Lemne var gruppens ordförande). Referensgruppen var tillsammans med AFA Försäkring rapportens finansiärer. Ett utlåtande från referensgruppen finns på SNS hemsida, http://www.sns.se. Jag citerar det avslutande stycket i utlåtandet nedan:
      ”Referensgruppen vill avslutningsvis konstatera att det är anmärkningsvärt att så pass stora samhällsförändringar har genomförts utan samtidig utveckling av system vad gäller att följa upp vad som händer när produktionen av vissa välfärdstjänster konkurrensutsätts. Den stora förtjänsten med denna SNS-rapport är att den sätter fingret på dessa brister i tillsyn och systematisk utvärdering av alla producenter, privata såväl som offentliga.”

  2. Ankan says:

    Så här förklarar Olof Petersson, professor i statsvetenskap, sitt val att hoppa av:
    ”Enligt min uppfattning borde det vara självklart att SNS inte begränsar en forskares yttrandefrihet. Men det har nu visat sig att den nuvarande SNS-ledningen har agerat på ett sätt som strider mot den akademiska friheten. Därför lämnar jag min anställning vid SNS.”
    Endast lydiga forskare göre sig besvär!

  3. Nils Lindholm says:

    ‘Lydigare forskning’.
    Nu utreds ju data från SCB, den verkar vara lite för offentlig, spec ‘negativ’ data.

  4. Det finns många som har anledning att begrunda vad som hänt. Det avgörande draget tror jag dock var när Urban Bäckström valde att låta Svenskt Näringsliv attackera SNS med full kraft. Det stod då klart att SNS skulle hamna i en förtroendekris antingen hos de betalande medlemmarna, eller i forskarsamhället. Detta är en omöjlig situation eftersom ett SNS utan förtroende i forskarsamhället är en meningslös organisation och samtidigt kan SNS naturligtvis inte existera utan stöd hos medlemmarna.

    Genom sitt drag raserade därmed Bäckström i ett drag det förtroendekapital som SNS byggt upp under många långa år. Även om SNS överlever denna situation kommer det att ta lång tid att återskapa detta förtroende. Frågan är om det var en plan från Svenskt Näringsliv att sänka SNS, eller om det helt enkelt var resultatet av en ogenomtänkt strategi? Hur som helst är det synd.

    • Intressant reflektion men jag anser inte att det går att skriva att ”SNS skulle hamna i en förtroendekris antingen hos de betalande medlemmarna, eller i forskarsamhället”. De betalande medlemmarna är, lika litet som forskarsamhället, ett homogent kollektiv. Och medlemmarnas (sinsemellan olika) uppfattningar behöver inte stå i motsatsförhållande till forskarsamhällets (sinsemellan olika) uppfattningar. Jag rekommenderar att läsa referensgruppens utlåtande (se mitt svar till Robert Östling ovan).

      • Jag har läst det Anna, men nog lämnade diskussionen innehållet och tolkningarna av vår rapport ganska snabbt. Genom sina hårda uttalanden – riktade mot person snarare än sak – visade Bäckström att man från hans håll ifrågasatte ledningens omdöme vilket svårligen kan viftas undan. Vad han inte verkar insett var vad som skulle hända när hans kritik inte viftades undan.

  5. Oskar NS says:

    Jag delar helt Evas förvåning över SNS hantering av den senaste tidens debatt. Utan att ha någon insyn i detaljer framstår två saker som anmärkningsvärda. Den första är hur man valt att bemöta den förvånansvärt högljudda och välkoordinerade kritik som följde på bokens lansering. Jag hade förväntat mig att man i en sådan situation hade valt att vara aktiva, anta utmaningen och, på forskares vis, sträva efter att föra tillbaka diskussionen till sakfrågor. SNS passivitet har enligt mitt sätt att se det bidragit till att vi nu fått en debatt som än mer innan boken publicerades präglas av polariserad pajkastning.

    Den andra anmärkningsvärda delen av det hela är att man i efterhand tycks ha valt att beteckna en av bokens författare (forskningsledaren) såsom inte tillhörande forskargruppen. I princip kan man naturligtvis hävda, som SNS VD (om han är rätt citerad, se nedan) gör i en dn-intervju, att forskningsledare inte ska uttala sig eftersom SNS inte har åsikter. Men så har aldrig SNS arbetat tidigare. Det framstår som en efterhandskonstruktion vilket, tolkar jag det som, är anledningen till att Olof Petersson avgick.

    SNS personal (VD och forskningsledare) har genom åren varit medförfattare till mängder av SNS-böcker och därmed rimligen stått bakom böckernas ibland kontroversiella slutsatser. Det har ända fram till härom veckan setts som självklart att forskare som är anställda av SNS kan och bör uttala sig även om känsliga frågor. Precis som forskare vid olika universitet kan uttala sig utan att universiteten för den skull har en åsikt. Att man valt att i efterhand ändra denna policy när opinionens vindar blåser hårt gör att SNS oberoende inte längre känns lika självklart.

    http://www.dn.se/ekonomi/ledande-sns-forskare-hoppar-av-i-protest

  6. SNS-skandalen. Håller SNS på att bli som Timbro, byta empiri mot ideologi? Sorgligt i så fall.

  7. Jonas says:

    SNS kommer aldrig vara trovärdigt efter detta. Vilken seriös forskare inom området skulle vilja publicera sig där, när alla vet att medarbetare med oönskade slutsatser genast blir oönskade personligen? Enklast borde vara nedläggning omgående enligt min ringa mening.

    • Men det finns ju inte några oönskade slutsatser. De två huvudpunkterna i rapporten var ju:

      1. Att det saknades massor av forskning/utvärdering av reformerna
      2. Den forskning som ändå fanns lutade åt att privatiseringar i alla fall resulterat i små förbättringar snarare än försämringar.

      Hur kan dessa slutsatser vara kontroversiella hos någon annan än Vänsterpartiet? Problemet är ju möjligen hur Laura Hartman spann resultaten (”privatiseringar har lett till försämringar”), vilket inte verkar vederhäftigt. Klart hon bör få sparken efter en sådan vinkling.

      • Per S says:

        Som torde framgått har bland andra Svenskt Näringsliv läst rapporten lite annorlunda än du.

      • Och det beror ju på hur Laura Hartman (och Eva Mörk (V?)) vinklade rapporten vid presentationen. Den vinklingen var ju osaklig.

      • Per S says:

        Om man läser vad som sagt så är det lite mer än presentationstekniken de vände sig mot. Sannolikheten att de inte skulle kunna läsa vad som verkligen står är för övrigt noll.

        Den enkla sanningen bakom den orkestrerade offensiven mot rapporten är förstås att även en marginell ökning av risken för mindre gynnsamma villkor för vissa välfärdsentreprenörer representerar ett betydelsefullt ekonomiskt nuvärde.

        (Sen finns förstås de vanliga nätkommentarslibertarianerna som av religiösa skäl vägrar erkänna förekomsten av marknadsmisslyckanden, men de är inte det stora problemet här.)

  8. Jag ar sa trott pa folk som hoppar pa forskare nar studier inte haller med deras ideologiska inriktning. Lite som u Storbritannien dar Professor Nutt forskade i droger, men regieringen sparkade honom for att han inte gav dem svaren de ville ha.

    Jag menar, klart forskning kan ga fel, men det verkar ju inte direkt vara nagot sadant problem med denna rapport, bara for daliga verktyg lamnade av 1991-regeringen att MATA kvalitet pa!

  9. Olof Johansson-Stenman says:

    En ordentlig utredning från en oberoende person med stor integritet av vad som faktiskt hänt verkar vara på sin plats.

  10. e.lind says:

    Håller med om att Vredins argumentation inte håller om han är rätt citerad.

    Givet att kritiken mot SNS var osaklig måste man ha rätt att försvara sig. Pekar på dåligt ledarskap att låta sig styras av ett irrationellt yttre tryck.

    • Även om kritiken vore saklig så måste man ha rätt att försvara sig. Hur ska man förresten på förhand kunna avgöra om kritiken är saklig eller inte?

      • e.lind says:

        Håller med om detta. Uttryckte mig oklart.
        Vi får se hur detta hanteras.

  11. Anders Vredin (SNS Vd) ber nu om ursäkt för sitt agerande:
    http://www.sns.se/nyheter/2011/09/anders-vredin-%E2%80%9Dmitt-agerande-var-fel%E2%80%9D

    • Vredin skriver: ”I syfte att bidra till en bred debatt utan låsningar om de viktiga sakfrågor och analyser som rapporten ”Konkurrensens konsekvenser” innehåller, ville jag inte låta Laura Hartman aktivt delta i den efterföljande debatten om den.”

      Finns det skäl att tro på det Vredin skriver här? Är det troligt att någon som har ”bred debatt utan låsningar” som mål undlåter att bemöta mycket hätska angrepp på forskningschefen från Svenskt Näringsliv och sedan aktivt sätter munkavle på forskningschefen? En annan tolkning är att Vredin ville låta Svenskt Näringsliv skademinimera ostört och nu hittar på efterhandskonstruktioner.

      Det har varit förbluffande att se Bäckström och andra representanter för Svenskt Näringsliv klaga högljutt på ”bristande kvalitet” i rapporten. Det kommer från en organisation som finansierat Timbros utgivning av sociopaten Ayn Rands böcker!

      • Jag tror faktiskt att Vredin är ärlig, men att han blev oerhört skärrad av alla påhopp från medlemmar och fattade helt fel beslut, vilket i sig visar att han inte stod emot trycket från särintressen

    • Oskar NS says:

      Jag tror precis som Eva att man kan anta att SNS VD agerade utifrån vad han uppfattade som mest gynnsamt för SNS, och att han i denna process fattade en serie olyckliga beslut. Frågan nu är dock hur man återskapar det förtroende som mycket mödosamt byggts upp, men som så snabbt raserats.

      Jag skulle vilja hävda att en ursäkt är en början, men att den inte räcker långt eftersom den är gratis.

      Som jag ser det är den enda vägen framåt för SNS att visa att man verkligen är oberoende av de grupper som stått för den mest aggressiva kritiken av de inblandade forskarna. Det mest naturliga sättet att göra detta på är att snabbt återta arbetet med att lansera boken och att aktivt bidra till att diskussionen om de sakfrågor som tas upp i boken åter tar fart. Om man inte är beredd att göra det så har jag svårt att se att man kan ta ursäkten på allvar.

      Det är hög tid för strutsen att ta huvudet ur sanden.

    • FåtöljStrategen says:

      Anders Vredin skriver:

      ”Så här i efterhand inser jag att mitt resonemang var fel, men beslutet grundade sig på min egen slutsats att det fanns brister i SNS presentation av rapporten. Brister som jag borde ha uppmärksammat långt tidigare. Ansvaret är således mitt.”

      Vad menar han egentligen. Ångrar han att han inte gick in och förhandscensurerade innan?

  12. Ankan says:

    Jag tycker ändå inte att han riktigt verkar inse hur mycket SNS integritet har skadats av händelsen. Trovärdighet för akademisk frihet uppnås knappast genom att man upprepar dessa ord som ett mantra (ord är som sagt gratis). SNS behöver duktiga forskare oerhört mycket mera än vad duktiga forskare behöver SNS och det är säkert många som tänker sig för både en och två gånger till innan de accepterar ett uppdrag därifrån efter det här!

  13. Om SNS enbart är ett verktyg för särintressen som syftar till att stärka de egna åsikterna och därmed strypa den fria forskningen torde entusiasmen hos forskare att delta vara högst begränsad. Så tycks inte vara fallet. Självfallet blir det debatt när en rapport som berör ett ideologiskt hett ämne inte har någon tydlig slutsats, mer än att det krävs mer forskning.

    Att det stampas rätt ordentligt på ömma tår är uppenbart, men dessa tår tycks även vara fastsatta på en hel del forskare. Om rapporten är väl underbyggd är det svårt att se hur en debatt kan vara negativ. Är inte själva poängen med forskning att våga visa resultat utan hänsyn till vad övriga intressenter tycker och tänker? Eller skall forskare och deras resultat inte kunna kritiseras utan att dessa blir stingsliga och hävdar att särintressen utövar påtryckningar?

    Sedan kan det betonas att medlemmar har rätt till sin åsikt och att framföra den.

    • Ankan says:

      Den huvudsakliga anledningen till folks irritation är väl just att SNS ledning inte tillät Laura Hartman att framföra sin åsikt utan tystade henne!

    • Oskar NS says:

      Precis som Ankan skriver så är själva problemet att SNS hindrade en av sina egna anställda från att delta i debatten vilket lämnade fältet fritt för kritikerna att ensidigt ge sin bild av boken.

      Som forskare vill man gärna hålla på sin rätt att uttala sig – vi är ett petigt folk på det sättet.

      • Nja,

        Jag tror inte att det ar nagon som inte haller med om att det ar ett problem att SNS hindrade en av sina anstallda forskare fran att delta i debatten men det ar ju inte pa nagot vis sa att det inte var nagon debatt innan det (for nagon dag sedan) kom fram att Laura Hartman inte fick uttala sig… Om jag laser Per ratt sa ar det detta han syftar pa

        Som ett sidospar sa verkar det uppenbarligen som om SNS inte hat tagit de basta besluten ur nagons perspektiv: definitivt inte for SNS sjalva, de inblandade forskarna eller andra som ville folja debatten och om vi nu utgar ifran att Svenskt Naringslivs ville tysta forskning sa verkar tillvagagangssattet ha varit narmast kontraproduktivt.

        Som ett ytterligare lite spetsfundigt sidospar sa verkar det som om marknaden for forskningsinstitut kan fungera ganska bra utan regleringar (battre an skolan?) da det blir sadant tryck pa SNS att de kan fa svart att rekrytera eller vara trovardiga som foljd av dessa beslut 🙂

      • Oskar NS says:

        @Emil,
        Jag tror att du missar poängen. Debatten påverkades rimligen av SNS bristande omdöme långt innan *det kom fram* att forskningsledaren inte fick uttala sig.

  14. Ankan says:

    Dessutom uppfattar jag Vredins ”ursäkt” som att han säger att han borde ha stoppat Hartmans presentation PÅ ETT TIDIGARE STADIUM snarare än inte belagt henne med munkavel!

  15. Anders Vredin fattar, enligt sin egen utsago, ett felaktig beslut och detta tyder på inflytandet från särintressen? Från den samlade forskningen kan det konstateras att dåliga beslut fattats på olika grunder där påtryckningar från särintressen är ett alternativ bland många.

    Vad ni kritiserar är sålunda SNS ledning avseende vem som skall få säga vad. Detta sätter knappast SNS existens på spel.

    • Oskar NS says:

      ”Vad ni kritiserar är sålunda SNS ledning avseende vem som skall få säga vad. ” Ja poängen med forskningsfrihet är liksom att ingen sån ledning ska förekomma. Alls. Den som forskat får uttala sig. Punkt.

      Och jag tror att vi är många som anser att SNS existens bygger på just forskningsfrihet.

  16. Per: Att det finns en begränsning av vad en forskare får säga är detta ytterst allvarligt!

  17. Ankan says:

    ”Vill du skriva den här rapporten åt oss, men du måste komma fram till slutsatser som faller våra finansiärer på läppen, samt tolka och presentera dem på ett sätt som SNS godkänner?”

  18. Beträffande presentationen av SNS rapport:

    1. SNS rapport säger att bevis för att [x har orsakat y] har presenterats, men att antalet studier är litet.

    2. Presentationen säger: [x har inte orsakat y] mm och insändarskribenter har uttryckt att forskare ”äntligen” bevisat [x har inte orsakat y].

    Slutsats: ”[D]et fanns brister i SNS presentation av rapporten”.

    • nog nu says:

      En massiv borgerlig propagandamaskin har i över 20 års tid med maximal självsäkerhet hävdat att privata driftsformer är MYCKET MER EFFEKTIVA OCH KVALITATIVA jämfört med offentliga. Slutsatsen: borgerligheten har i över 20 år ägnat sig åt förfalskad propaganda av sovjetiska proportioner. Det bevisar denna rapport mycket tydligt. Det skriver INGEN borgerlig ledarsida ett j-a smack om nu. Är det inte så att borgerligheten varje vecka i 20 års tid gett en förhandspresentation av denna rapport som MYCKET GRAVT avviker från rapportens faktiska resultat? Du borde ägna tid åt att krisera respektive ”felpresentation” i proportion till hur mycket fel de är, hur ofta de spridits och hur självsäkert de spridits de senaste 20 åren. Hartmans volym är hittills en instans. Hur stort antal tror du vi kan få ihop på de borgerligare privatiseringsfundamentalisternas räknatavla?

      • Emil says:

        Nar jag laser detta inlagg (aven pga dina referenser till Sovjet) kommer jag att tanka pa de studier som har visat hur Rysslands ekonomi har haft stora problem jamfort med Sovjetunionens (det finns tex studier som har visat pa en okning av alkoholism). Dessa kan (och har) tolkats pa (atminstone) tva satt:

        1) planekonomi ar battre an marknadsekonomi
        2) transitionen fran det ena till det andra var inte smartfri (antingen pga brister i regleringar eller pa att sadana transitioner helt enkelt ar svara)

        Det ratta svaret ar formodligen att man inte kan dra vare sig slutsats 1) eller slutsats 2) baserat pa enbart dessa studier.

      • Eftersom jag varken har sett studier som visar att monopol ökat effektiviteten eller påståenden om motsatsen som grundats på sådana studier, kan jag inte kritisera företeelsen. Jag formulerade för övrigt inte kritik, utan presenterade sanna premisser samt slutsatsen att SNS kritiserade VD har empiriskt stöd för påståendet ”[D]et fanns brister i SNS presentation av rapporten”. Dock anser jag att nationalekonomer som författat intressanta artiklar bör kunna förvänta sig en stringent presentation.

  19. Anders Vredin fattade ett beslut som hindrade Lena Hartman att delta i debatten. Utifrån detta antyder Ankan att SNS är köpta och att särintressen styr forskningen.

    Att det finns begränsningar i vad en forskare kan säga är naturligtvis ingen hemlighet, vilket bla Birgitta Almgrens bok om DDR är ett exempel på. Nu vågar jag påstå att Lena Hartmans alster inte är av den digniteten att rikets säkerhet hotas så självfallet skulle hon, efter bästa förmåga, få delta i debatten.

    Att som forskare hävda, att reaktioner från kritiker handlar om ömma tår och dolda agendor hos särintressen samtidigt som man själv reagerar stark på varje uns av kritik gör det hela en smula mindre trovärdigt. Kritik skall riktas mot Anders Vredin, men att därifrån påstå att SNS hindrar den fria forskningen är ett väldigt stort steg.

    • Oskar NS says:

      Jag tycker det är ganska tråkigt, och talande för hur debatten har utvecklat sig, att du väljer att uttala dig i raljerande termer om ”digniteten hos forskningsledarens alster” och dennes allmänna ”förmåga” (trots att du inte ens bemödat dig om att lära dig namnet) snarare än att kritisera det aktuella arbetet som sådant.

      Jag är också lite förvånad över att man kan se det som en detalj att SNS VD valt att begränsa en forskares möjlighet att diskutera sina egna alster i samband med högljudd kritik från några av SNS viktigaste finansiärer.

      Jag tycker inte det handlar om att forskare reagerar på ”varje uns av kritik” – det handlar, åtminstone för min egen del, om att jag är besviken på att SNS inskränkt en del av den fria forskningsprocessen som man tidigare värnat på ett mycket bra sätt.

      • Jag säger att Lena Hartman självfallet skulle få möjlighet att debattera efter bästa förmåga och detta tolkar du som att raljera? Sedan är jag nyfiken på vilket namn jag missat att lära mig?

        Som du själv säger har SNS tidigare värnat den fria forskningsprocessen på ett mycket bra sätt, vilket rimligtvis bör betyda att Anders Vredins beslut bör uppfattas som just Anders Vredins beslut och ingenting annat. För om SNS trovärdighet står och faller med en enskild handling hos VD är organisationens legitimitet synnerligen skral.

      • Per skrev: ”Jag säger att Lena Hartman självfallet skulle få möjlighet att debattera efter bästa förmåga och detta tolkar du som att raljera? Sedan är jag nyfiken på vilket namn jag missat att lära mig?”

        Var snäll och ansträng dig lite.

      • Lou,
        Jag anstränger mig mer än gärna bara jag har en aning om vad denna ansträngning skall innehålla.

      • När någon påpekar att du använt fel namn skulle du kunna anstränga dig genom att dubbelkolla detta. Det framgick av sammanhanget att det måste vara ”Lena” Hartmans namn som åsyftades, men om du tycker det var oklart så är det en lätt sak att kolla även de övriga namnen i din text.

        Jag håller med Oskar NS om att din formulering är raljerande. Tonen gentemot Laura Hartman är otrevlig och ohövlig. Det som skapar det intrycket är speciellt ordet ”dignitet” och att du skjuter in ”efter bästa förmåga”. Att du använder fel namn gör inte saken bättre. Varför denna ton? Det är så vansinnigt onödigt. Varför inte avstå från formuleringar av det slaget och istället, som Oskar skriver,”kritisera det aktuella arbetet som sådant”?

      • Att jag har skrivit Lena instället för Laura är naturligtvis beklagligt och är inget annat än en felskrivning. Dock konstaterar jag att kritiken handlar om att jag använt fel begrepp, vilket naturligtvis är en legitim åsikt. Själv tycker jag det inte.

        Om man som Laura Hartman mfl. presenterar en undersökning som är kontroversiell och där resultaten, med stor sannolikhet, kommer att nyttjas av olika organisationer bör man vara beredd på kritik. Att sedan slutsatsen av undersökningen, dvs att lite med säkerhet kan konstateras samt att det krävs mer forskning, hamnar i bakgrunden av diskussionen tycks vara ointressant. Fokus hamnar på SNS VD och dennes agerande, vilket vi tycks vara eniga om var felaktigt. Utifrån detta ifrågasätts hela SNS verksamhet. Detta tycker jag är märkligt. Om SNS trovärdighet står och faller med en enskild handling hos VD är det rimligtvis inte mycket bevänt med SNS.

        Sedan uppstår en intressant fråga om en finansiär, tex Svensk Näringsliv, skall få uttala sig och i vilken utsträckning? Skall det finnas restriktioner för vad en finansiär får säga offentligt? Inte heller detta tycks vara av intresse för diskussionen.

      • Ankan says:

        Är det någon som på allvar tror att Vredin på egen hand beslöt att tysta ner sin forskningschef utan att diskutera med SNS styrelse? Vilka i styrelsen stod bakom detta beslut? Borde man inte ifråga sätta varför så många så välkända forskare ”lånar” sina namn till vetenskaplig trovärdighet för en organisation som upprepade gånger väljer att prioritera forskningsresultats gångbarhet gentemot finansiärer framför forskarens akademiska frihet?

      • ”Är det någon som på allvar tror att Vredin på egen hand beslöt att tysta ner sin forskningschef utan att diskutera med SNS styrelse? ”

        Allt detta spekulerande och troende ar ganska intressant i en debatt som borjade med att forskare konstaterade att man inte skall tro utan bevis.

      • Jag instämmer i Emils konstaterande.

  20. Olle Montanus says:

    Om man inte kan dra slutsatsen att det finns särintressen och dolda agendor i detta fall, när kan man då göra det? Svenskt Näringsliv har tydligen mejlat varenda kommunpolitiker i hela Sverige. Urban Bäckström, Peje Emilsson och en rad lobbyorganisationer har i en välkoordinerad kampanj sänkt nivån på debatten till att handla om huruvida de privata alternativens brukare är mer nöjda än andra.

    Både Bäckström och Emilsson och deras svans av lobbyister är till synes normalbegåvade personer. Således är det tämligen uppenbart att de inte främst drivs av en vilja att bringa klarhet i frågan.

    Och att Anders Vredin gett efter för påtryckningarna är något han bör skämmas för ett bra tag.

  21. Ankan says:

    Kritik skall riktas mot Anders Vredin eftersom SNS hindrar den fria forskningen. Punkt.

    • Laura Hartman har väl agerat fegt. Hon kunde väl bara struntat i VD:s förhållningsorder. Vad hade (inte) hänt om Ingvar Bratt – som säkert inte heller hade tillåtelse från sin chef att kontakta medier – hade agerar lika ryggradslöst som Hartman?

      Vuxna människor kan faktiskt bryta order.

      • Olle Montanus says:

        lg har tydligen inte läst Brecht: ”Olyckligt det land som inga hjältar har. Nej, olyckligt det land som har behov av hjältar.”

        …fast personligen tycker jag såklart att Hartmans integritet som forskare imponerar…

      • Olles inlägg förstår jag inte (nej jag har inte läst Brecht, jag läser Proust just nu. Det tar sin lilla tid).

        JNS: Det syftar till att visa att Laura Hartman faktiskt inte har alls har så stor integritet som en del här berömt henne för. Hon kunde dag 1 när hon fick munkavle struntat i den. Vad skulle hänt? Förmodligen ingenting, Att hon gjorde det säger rätt mycket om hennes integritet.

        Under min värnplikt ordervägrade jag, Ordern var bagatellartad men fel och orättvis. Jag ordervägrade trots att jag bara var 19 och trots att befälen hotade med polisanmälan som skulle leda till fängelsestraff. Tror knappast Laura Hartman är osäker som en 19-årig gymnasist och jag tror inte hon hotades med polisanmälan/fängelsestraff. Ändå vågade hon inte vägra. Det är inte integritet. Det är en vuxen människa som är feg. Svårare än så är det inte.

      • Du är alltför blygsam lg. Glöm inte bedriften att du under skydd av anonymitet vågat kalla en namngiven person för feg. Det är det som verkligen imponerar.

        Det känns faktiskt ännu större än att du (enligt egen utsago) en gång i forntiden vägrade lyda en bagatellartad order. Jag är säker på att du i båda fallen gjort världen till en mycket bättre plats.

        (F ö tror jag alla andra förstod Brecht-citatet som jag tycker var mycket väl valt.)

      • O/Olle M (jag uppfattar det som att ni är samma person): ja det är ju mycket modigare att under pseudonym/anonymt hylla (en hyllning av någon är bara andra sidan av myntet av ett avfärdande) någon. Du kanske är Laura Hartman under namn av en Strinbergskaraktär?

      • Per S says:

        Att inte se skillnaden på anonymitet vid hyllning och detsamma vid personangrepp säger en hel del om syn på människor och världen.

        Börjar tro att sofia har rätt.

      • Ig: Jag är ledsen. Det är sorgligt att läsa dina kommentarer här på ekonomistas. Du må ha ömtåliga tår men att som anonym ägna sig åt sådana personangrepp är alltför lågt. Om du tror att det är fegt att gå ut och kritisera den politiska och ekonomiska makteliten så har du fel.

        Men jag tror inte att du är så dum. Jag tror att du medvetet kommer med osakliga oförskämdheter för att flytta fokus från rapportens innehåll och att du tror dina smutsiga ord ska fastna på Hartman och misskreditera henne.
        För mig är det oklart vad som driver dig. Om du får betalt eller om du bara är en nyttig idiot.

      • Andreas SO says:

        Hög nivå på diskussionen.. Med samma argument kan man säga följande: Om man tror att lg är ett ”troll” så säger det en hel del om er syn på världen. Men jag tror inte att ni är så dumma. Jag tror att ni försöker flytta fokus från något annat.

        Kanske är det jag som har missat något men vem, när och var har någon kritiserat Laura Hartman för henne som person? Jag har hört och läst (oproportionerlig och orättvis?) hård kritik mot forskningsrapporten, men inte har jag sett några personliga attacker mot henne som man ibland för intrycket av när man läser här på ekonomistas..

      • Du har delvis rätt i din kritik av mig. Jag la mig nämligen på Ig:s nivå och den är låg. Däremot tror jag att du inte kan ha missat att Ig kallade Hartman för feg och det gjorde mig så förbannad att jag skrev till ekonomistas och bad dem ta bort hans inlägg då det uppenbart är ett personangrepp. Så har inte skett och av ren ilska skrev jag då mitt svar.

      • Andreas SO says:

        Jo här på forumet så flyger personangrepp hit och dit från alla håll och kanter det är sant 😉 Men inte i de mer officiella sammanhangen vad jag sett. Jag vill inte att du känner att jag har kritiserat dig för övrigt. Det var bara lite allmänna kommenterar jag kände att jag behövde få ur mig 🙂

      • lg, ditt senaste inlägg är så absurt att jag bara kan rekommendera ett stort andetag frisk luft och önska en fortsatt trevlig söndagskväll.

        Dina paranoida idéer är helt felaktiga (och inte så lite sorgliga) precis som ekonomistasredaktörerna lätt kan se. Debatten tjänar lika lite på gissningslekar som på absurda påhopp (där jag f ö även inkluderar påståendet om att du är ett troll, och nej, jag är varken Sofia eller Anders SO) Om du begrundar tonen i dina egna inlägg så förstår du säkert varför jag föredrar att vara anonym.

      • Per/JNS/O: En hyllning påverkar någons rykte. Detsamma gör ett avfärdande. Märkligt att man ska behöva förklara följande på en blogg som vänder sig till intresserade av nationalekonomi: rykte är relativt. Hyllar jag A men inte säger något om B får A ett relativt bättre rykte än B, det är alltså indirekt kritik av B. Det är precis samma effekt som om jag skulle kritisera A – då får B relativt bättre rykte.

        Antalet forskningsledare på privata tankesmedjor i Sverige är inte fler än att ovanstående är direkt applicerbart.

        Däremot, det ni håller på med gentemot mig är personangrepp i sitt esse. Inte för att jag bryr mig särskilt mycket eller ofta, men bara för att hålla lite ordning på vad som är vad.

        För övrigt är det inte en personangrepp att hävda att någon är feg i samma tråd som andra hävdar det motsatta. Skulle bli en ganska ointressant diskussion om man inte fick säga emot, eller?

        Jag hävdar fortfarande: Laura Hartman kunde och borde ha gått emot sin chefs order. Det hade dessutom varit en bra PR-strategi: hade han sparkat henne för att hon tog debatten hade det troligen slutat med att hon återanställts (med förbättrat rykte som följd – hon stod upp, oavsett de personliga konsekvenserna, för en bra sak. Fråga Paul Ronge om mediedramaturgin) och han sparkats.

      • Per S says:

        Jag hänvisar till första stycket i mitt inlägg 15.00.

      • Vad var det jag sa [om mediestrategier]?

    • sofia says:

      lg är ett troll, utsänt av något socialistiskt ungdomsförbund

    • sofia says:

      och han är inte bara bäst i världen nu, han var även bäst i lumpen

  22. FåtöljStrategen says:

    Frågan är om det bara är Anders Vredin som är skyldig till debaclet.

    Ur SNS ledningsgrupp så är det VD och vice VD Pernilla Klein som ingår i styrelsen (märkligt borde väl egentligen vara VD och forskningschefen?):
    ledning styrelse

    Vice VD, Pernilla Klein, har för övrigt bakgrund som f.d. Kreabdirektör: länk

  23. Ankan says:

    Uppenbarligen har SNS varit i liknande blåsväder tidigare, dock utan en så stark reaktion från forskarsamhället (är statsvetarna mesigare än nationalekonomerna?), nämligen ifråga om publiceringen av Daniel Naurins bok ”Den demokratiske lobbyisten”. Nedan är saxat från Aftonbladet (ja, tillförlitliga källor håller vi oss åtminstone till):
    … ”Det är en klargörande bok. Också för att den gett upphov till en tragikomisk vetenskaplig skandal. Det inflytelserika SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle), inom vars författningsprojekt boken skrevs, försökte nämligen klåfingrigt tvinga författaren att ändra argument och slutsatser, helt i strid med svensk forskningstradition som sätter forskarens frihet högt.
    SNS försökte tvinga fram en större samsyn mellan boken och Lindbeckkommissionens slutsatser. Författaren ville emellertid inte kohandla med sin forskarheder och därför kommer boken ut på ett annat förlag. Det är skandalen, som bland annat lett till att Bo Rothstein lämnat SNS förtroenderåd. Den statsvetenskapliga eliten i Sverige anser att Naurins bok är viktig och intressant. Även SNS egen Olof Petersson, som förespråkade publicering.

  24. Kristian Grönqvist says:

    Är det inte alldeles självklart att SNS finansiärer ville visa att privatisering av verksamheter är en god sak… när resultaten visade att så inte var fallet, vilket vän av ordning har förstått redan länge, så får man hicka och vill skylla på utredningen.
    Man behöver egentligen inte förstå mer
    Vårt samhälle är i grunden korrumperat.

Trackbacks

  1. […] en av de forskare som medverkade i SNS-rapporten om välfärdssektorns privatisering – på ekonomistas om de senaste turerna i SNS-skandalen. Hon skriver bland annat: Det är därför med sorg som jag […]

  2. […] privatisering har nu kommenterat SNS-skandalen. Ekonomiprofessorn Jonas Vlachos skriver på ekonomistas: Det finns många som har anledning att begrunda vad som hänt. Det avgörande draget tror jag dock […]

  3. […] Tyvärr är det starka och koncentrerade intressen som hörs mest och högst (vilket blev väldigt tydligt i samband med SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser), medan svaga och utspridda intressen, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s