Artiklar som handlar om hur naturresurser påverkar ekonomisk och politisk utveckling väcker alltid mitt intresse. Gissningsvis beror detta mycket på att jag själv studerat denna fråga (och som jag skrivit om här). Huvudresultatet i en artikel jag skrivit tillsammans med Anne Boschini och Jan Pettersson är att effekten av naturresurser beror på institutionell kvalitet och på vilken typ av resurser ett land har. Om landet har dåliga institutioner så är naturresurseffekten negativ, men om institutionerna är tillräckligt bra så är effekten positiv. Denna effekt är olika stark beroende på typ av resurs; om landet har olja eller metaller så är problemen extra stora om institutionerna är dåliga (men också extra värdefulla om institutionerna är tillräckligt bra). Om landet istället har t ex jordbruksprodukter så är inte effekterna — varken de negativa eller positiva — lika tydliga.
I en ny artikel av Oeindrila Dube och Juan Vargas illustreras en specifik mekanism för exakt hur olika typer av resurser kan ha olika effekter på konfliktbenägenhet i ett land (och genom detta förstås på både politisk och ekonomisk utveckling). Mera precist så jämför de hur prisfluktuationer på olja respektive kaffe påverkar sannolikheten för väpnade konflikter i olika regioner i Colombia. Det visar sig att prisuppgångar på olja ökar konfliktbenägenheten i oljeregioner, men däremot minskar konfliktbenägenheten i kafferegioner när priset på kaffe går upp. Förklaringen är att det finns två effekter som verkar i olika riktning. En prisuppgång leder å ena sidan till att det blir mera värt att kontrollera resursen, vilket ökar konfliktbenägenheten. Samtidigt leder prisuppgången till att lönerna för personer som arbetar med resursen ökar, vilket gör att alternativkostnaden för att ägna sig åt konflikten ökar, vilket gör att konfliktbenägenheten minskar. Eftersom kaffeproduktion är arbetskraftsintensiv så dominerar den konfliktdämpande löneeffekten för denna resurs, medan värdeökningen av den kapitalintensiva oljeresursen istället resulterar i mera konflikt.
[…] aktuell fråga (som jag i olika former skrivit om tidigare här på Ekonomistas här och här och här). De senaste veckorna har jag haft anledning att fundera mer på vad vi vet om sambandet i […]