Igår kom Kjell-Olof Feldts skatterapport till Globaliseringsrådet. I den föreslås att arbetet med ny skattereform ska inledas. En person som i högsta grad bidragit till rapporterns slutsatser, skatteprofessorn Sven-Olof Lodin, beskriver i en Brännpunktsartikel hur fastighets- och kapitalbeskattningen ska utformas.
Enligt förslaget ska de nuvarande kapitalskatterna ersättas av en samlad avkastningsskatt på individers nettotillgångar varje år. Nettotillgångarna beräknas genom att summera alla finansiella tillgångar, till marknadsvärden, och reala tillgångar, till 50% av deras taxeringsvärde, och sedan dra ifrån alla skulder. Därefter beräknas en teoretisk årsavkastning på 3% som i sin tur beskattas med en schablonskatt, t ex 30%. (Den kommunala bostadsavgiften kvarstår.) I de fall nettotillgångarna är negativa, dvs att skulderna överstiger tillgångarna, erhålls en obegränsad skattereduktion.
Förslaget återkopplar skattebasen till det teoretiska kapitalinkomstbegrepp som brukar tillskrivas Haig och Simons där inkomsten beskrivs som det som skulle kunnat konsumeras utan att ta av sin förmögenhet. Definitionen är intuitiv och enkel då alla inkomster, inklusive kapitalinkomster, behandlas på samma sätt.
Jag har inte satt mig in djupare i förslaget, men om jag förstått det rätt innebär det en kraftig subventionering av högbelånade bostadsägare. Ett exempel kan illustrera detta. En familj som bor i hyresrätt utan skulder med 200.000 kr i bank och fond skulle få 1.800 kr i ny kapitalskatt. Om familjen skulle köpa en villa i Danderyd för 7 milj kr, med taxeringsvärde 5 milj kr, och låna upp hela beloppet, skulle den nya skatten bli -31.900 (2,7 milj tillg – 7,0 milj skulder * 3% avk. * 30% skatt + 6800 kr komm.bostadsavgift). Dvs trots att deras nettoförmögenhet inte ändrats någonting går de från att betala kapitalskatt till att få en kraftig skattereduktion. Om beräkningen stämmer skulle detta kunna innebära en skattedriven kreditexpansion liknande den vi såg på början av 1980-talet.
Ytterligare några reflektioner:
- Fribelopp borde införas. Utan fribelopp finns risk att folk vid slutet av varje år tömmer sina bankkonton och håller kontanter över årskskiftet enkom för att slippa skatten. Detta skapar onödigt resursslöseri.
- Reavsinstskatten slopas. Detta är positivt. Att enbart beskatta de realiserade och inte de orealiserade kapitalvinsterna är skevt. Dessutom ger reavinstskatter upphov till en rad distortioner på marknaden.
- Kontrolluppgiftskyldigheten återinförs. Den nya skatten är i realiteten en ny förmögenhetsskatt, och för att Skatteverket ska kunna beräkna skatten korrekt behövs uppgifter om alla individers tillgodohavanden i banker, aktiedepåer mm. En ytterligare effekt av detta är att SCB därmed skulle kunna återupprätta sitt Förmögenhetsregister, vilket är positivt.
Sammanfattningsvis tycker jag ändå att Feldts och Lodins rapport är ett fräscht och välkommet bidrag till den svenska skattepolitiksdiskussionen. Förhoppningsvis kan förslagen locka till eftertanke och ytterligare reflektion kring hur våra skatter ska utformas.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer