Intressant studie om finska vårdnadsbidraget

När alliansen gick till val med löfte om att införa ett vårdnadsbidrag var känslorna heta. Vissa ansåg att detta var en kvinnofälla som skulle leda till att 50-talets hemmafruar kom tillbaka, medan andra såg det som en unik möjlighet för föräldrarna att välja den omsorgsform som bäst passade deras barn. När det efter alliansens valseger sedan blev fritt fram för kommunerna att införa vårdnadsbidrag så verkade det som det varit ”much ado about nothing” då endast ett fåtal hushåll valt att utnyttja möjligheten. En förklaring som lagts fram är att bidraget , som är på som mest 3000 kr i månaden, helt enkelt varit för lågt för att möjliggöra för föräldrar att dra nytta av det. Stämmer det, eller är det helt enkelt så att föräldrar faktiskt tycker att barnen mår bra av att delta i förskolan och att de själva mår bra av att jobba?

Förra veckan deltog jag i Society of Labor Economist‘s årliga konferens. Där presenterades bland många andra intressanta studier en uppsats om det finska vårdnadsbidraget. I uppsatsen utnyttjar Toumas Kosonen det faktum att de finska kommunerna kan toppa upp det statliga allmänna vårdnadsbidraget med en extra valfri summa, vilket många kommuner har valt att göra. Det ordinarie vårdnadsbidraget ligger på 300-500 euros per månad och det genomsnittliga kommunala tillägget på 200 euros per månad.

Studien visar att storleken på vårdnadsbidraget spelar stor roll för det kvinnliga arbetsutbudet; ett kommunalt tillägg på 100 euros leder till att det kvinnliga arbetsutbudet sjunker med 10 %.  Däremot finner studien inga effekter för pappor. Det verkar alltså som om det svenska vårdnadsbidraget hade fått större genomslag om ersättningen hade varit några tusenlappar större.

Den mest intressanta frågan kvarstår dock, nämligen om vilken effekt ett vårdnadsbidrag får på barnen. Mår de bra av att vara hemma med sina föräldrar en längre tid, eller gynnas barnens utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet? Detta är en mycket angelägen fråga för framtida forskning

Comments

  1. Varför är det en angelägen forskningsfråga? Får lite nazi-vibbar av ett sådant påstående (Förkrigstyskland var som bekant första landet i världen som producerade antirökpropaganda, men anledningen var inte omtanke om individen utan syftet var att man ville ha en frisk befolkning för statens behov).

    Men å andra sidan har välfärdskramare väldigt mycket gemensamt med paternalistiska och korporativistiska ideologier, så det är kanske inte så förvånande att det ses som angeläget att studera ”folkmaterialets” utveckling.

  2. Kristian says:

    Social ingenjörskonst på hög nivå.

    Jag tycker att det vore bättre om ingen forskning bedrevs på vad som var bäst för baaaaarnen. Sådan forskning ökar risken för att klåfingriga politiker skall lägga sig i och reglera och bestämma över hur barnfamiljer skall leva sina liv.

  3. Camilo von Greiff says:

    Jag tycker i motsats till föregående talare att det absolut vore intressant med forskning om vad som är bäst för barnen.
    Men från ett policyperspektiv tror jag inte frågan är fullt så svår. Vi subventionerar förskola eftersom
    1) det ger specialiseringsvinster, förskoleläraren arbetar med det den är utbildad för och föräldrarna med det som de är utbildade till.
    2) skalfördelar, även utan specialiseringsvinster så blir det samhälleligt billigare med förskolan, där barn/personal-kvoten är något högre än ett (dagens understatement), än att föräldrar ska vara hemma med ett barn (dvs kvoten blir ett-till-ett).
    Vårdnadsbidraget uppfyller varken 1 eller 2, det ligger därför som jag ser det en stor bevisbörda på de som förordar vårdnadsbidraget att vinsten (?) för barnet att vara hemma med sina föräldrar är så stor att den bör föranleda en statlig subvention (och att vinstens storlek är okänd för föräldrarna, vari ligger annars marknadsmisslyckandet? )Varför ska någon annan betala för att någon vill vara hemma med sina barn längre tid? Det är fritt fram, men ingen statlig subvention tack!

  4. Camilo – du glömmer inkludera de allokeringsproblem som alltid följer av subventioner. Det är ganska givet att vi har en överkonsumtion av förskoletjänster. Lågproduktiva föräldrar (eller arbetslösa!) har sina barn på dagis istället för att ta hand om dem själva. Dessutom, folk som klarat att ta sig igenom en högskoleutbildning (förskolelärare) och som tydligen har åtminstone hyfsad kapacitet blir inlåsta i yrken där de kanske är inte presterar så bra som de skulle kunna inom ett annat yrke. Så även på utbudssidan har vi något som kan liknas vid dödviktsförluster.

    Lägre marginalskatter (eller plattskatt) är vad som krävs för att lösa hela den här situationen.

  5. Godwins law slog till redan i första svarsrepliken. Inte illa.

  6. Haha, jag kände inte till Godwins lag, men den är väldigt träffande: http://en.wikipedia.org/wiki/Godwins_law .

  7. Jag kände väl till den och jag valde den avsiktligt. Nå, varför är detta viktig forskning?

  8. Camilio: Varken specialiseringsvinster och stordriftsfördelar är väl argument för subventioner. Det är väl inget problem för marknaden att internalisera dessa?

  9. Camilo von Greiff says:

    Teoretiskt har du nog rätt Jonas, men i praktiken är jag inte säker på att marknaden av sig självt hade byggt upp dagens omfattning av barnomsorg. (varför fanns det inga förskolor innan staten beslutade sig för att införa sådana?)

  10. Per S says:

    @ Jonas:
    Med 50-procentiga skatter finns det väl ingen orsak att tro att marknaden ska hitta den effektiva jämvikten?

    Jag skulle säga att eftersom varje heltidsarbetande betalar minst 100 000 i skatt så är det fullt rimligt att subventionen till en dagisplats ligger i den storleksordningen. (Åtminstone när vi pratar ett barn/en förälder.) Och för barnen till lg:s lågproduktiva arbetskraft uppväger sannolikt de pedagogiska och sociala effekterna av att ha ungarna på dagis den eventuella skillnaden.

    Lägg till det jämställdhetseffekter av ökat lönearbete hos kvinnor (inte minst mindre beroende av man eller offentliga service vid separation) och du har ett system som i en internationell jämförelse är rätt fantastiskt. Med 50-procentiga skatter har dagisekonomierna i Norden en sysselsättning i klass med eller över riktiga lågskatteekonomier.

  11. Kristian says:

    Det är totalt vansinne att tro att staten genom bidrag och subventioner som tvingar barnfamiljer att nyttja offentliga dagis kan få stordriftsfördelar som är samhällsekonomiskt gynnsamma. Offentligt organiserade och finansierade verksamheter är alltid vansinnigt mycket dyrare än privata och de skapar alltid oavsiktliga ekonomiskt skadliga sidoeffekter eftersom man sätter marknaden ur spel.

    Påståendet fick mig att tänka på en gammal svd-ledare som jag letade rätt på: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2138091.svd

    Trettontusen sköna skattekronor per månad och dagisbarn ligger subventionen på. Jag är övertygad om att de flesta barnfamiljer kunde ordna ett bättre och billigare alternativ om de istället hade fått spendera dessa kronor själva på barnomsorg.

  12. Camilio: Ett enkelt svar skulle väl vara att effektivitetsvinsterna inte uppvägde nyttoförlusterna. Men naturligtvis har Per rätt om skattekilarna, men då bör man ju säga det. Med detta argument blir dagissubventionerna i praktiken samma sak som avdrag för hushållsnära tjänster (och därmed bör även vårdnadsbidrag kunna subventioneras).

    Sedan kan det finnas andra skäl till att vilja ha barnomsorg (ex pedagogiska och sociala) men då bör man använda detta argument.

    Slutligen är det inte svårt att föreställa sig andra marknadsmisslyckanden som motiverar någon form av subvention. Bindande kreditrestriktioner, främst för låginkomsttagare, kan göra att föräldrarna inte kan ha barnen på fullprisdagis även om de ur ett livsinkomstperspektiv skulle vilja det är ett exempel.

  13. På samma sätt som vi är intresserade av om olika vaccinationer är bra eller dåliga ur hälsoperspektiv så är åtminstone jag intresserad av vilken effekt olika politikåtgärder får på individers utfall. Med tanke på att det offentliga genomför politik som påverkar barn så är det viktig forskning att ta reda på hur denna politik påverkar barn.

  14. Camilo von Greiff says:

    Jonas, skattetrycket var väl inte 50% vid tiden för förskolans inrättande? det ökade ju snarare i takt med dess (och andra samhällsinstitutioners) uppbyggnad. men visst, effektivitetsvinsterna kanske inte uppvägde nyttoförlusterna, eller så fungerar inte alltid marknaden enligt skolboken. det är inte uppenbart att en politisk vilja och handling i att bygga upp förskolor, inrätta ubildningsinstanser för personal etc. skulle få sin motsvarighet i ett rent marknadscase, alltså GIVET att ”effektivitetsvinsterna uppvägde nyttoförlusterna”.

    Camilo (inte Camilio, även om jag många gånger funderat på varför jag inte fick det namnet, som jag med åren lärt mig att många tycks anse mer passande 🙂 )

  15. Per S says:

    Fast dagissubventionerna verkar i huvudsak på den extensiva sysselsättningsmarginalen (likt jobbavdraget), medan subventioner av andra hushållsnära tjänster jobbar på den intensiva (likt marginalskatten).

    I detta sammanhang delar jag sittande regerings bedömning att den intensiva marginalen är mindre viktig än den extensiva, och att det sålunda är rätt att först subventionera dagis, sen möjligen städning.

    Och motiveringen för dagisutbyggnaden – hand i hand med särbeskattningen – sen 70-talet har väl just varit den extensiva sysselsättningsmarginalen: att även kvinnor ska lönearbeta, av effektivitets- och fördelningsskäl?

  16. Per – Nja, eftersom det är politiker inblandade kan man vara rätt säker på att det är paternalistiska skäl som ligger bakom utbyggnade av barnomsorgen på 70-talet. De tyckte helt enkelt att de visste bäst vad folk behövde.

  17. Camilo (sorry): Att skattetrycket var lägre då stärker argumentet att effektivitetsvinsterna inte uppvägde nyttoförlusterna. Men samtidigt var inte skatten noll. Marknaden klarar ju av att bygga upp annan verksamhet, även sådan som kräver utbildad personal. Varför inte dagis? Om du visar mig marknadsmisslyckandet så kan vi snacka lösningar därefter.

    Sedan är det ju möjligt att reformerna genomfördes av helt andra skäl, tex lobbying från de med roliga jobb som gärna ville ha subventionerat dagis. Eller för att maximal BNP snarare än välfärd fanns i den politiska målfunktionen. Eller av paternalistiska skäl. Eller för att någon ledande politiker inte gillade sin egen uppfostran. Eller… (fyll i valfri political economics-förklaring).

    Per: Håller med dig i frågan om den extensiva och intensiva marginalens betydelse för arbetsbeslutet, men någonstans blir väl gränsen mellan dessa storheter flytande. Att dagis främst verkar på den extensiva marginalen har väl dels med att göra hur subventionen är utformad (dvs inte per timme), dels att arbete tenderar att vara ett diskret beslut.

    Och visst, givet skattekilar finns effektivitetsskäl för dagissubventioner men utan dessa är effektivitsargumentet betydligt svagare. Eftersom dagissubventionerna i sig ökar skattekilarna är argumentet dessutom tveeggat.

  18. Jag tycker att vi bör skilja på ideologi dvs. åsikten om vad som är bra för barnen. Skillnaden mellan Alva Myrdals extrem variant av barnomsorg och de mer radikala Kristdemokraterna är ju mycket stor.

    Lösningen för mig är att tillämpa de metoder som Sverige redan börjat annamma. Raka rör mellan avgifter och förmåner, skolpeng, individualiserade socialförsäkringar mm.

    Vad finns det som hindrar att det införs en förskolepeng som av föräldrarna kan användas fritt så länge familjen är funktionell, i den meningen att de inte har kontakt med sjukvården, psykiatrin eller socialtjänsten? Det gick ju alldeles utmärkt med skolpengen.

    Skolpengssystemet kan med fördel även användas inom sjukvården, en vårdpeng bör införas. Vem som ger omsorgen om det är privata eller statligt omsorgsgivare är inget egenintresse.

  19. Apropå peng:ar – jag skulle gärna se en universitetspeng där studenter får söka in på en utbildning centralt istället för till ett specifikt lärosät inom en mängd olika kategorier (tex filosofi, civ ing, statskunskap, högstadielärare osv) där varje kategori har en bestämd summa per student. Denna summa skulle studenten sedan kunna ta med till det universitet han/hon vill gå på och helt enkelt bli inskriven där (om han/hon lever upp till betygs- och liknande krav den specifika högskolan ställer).

  20. Ig argumenterar för statliga subventioner! Och det utan att peka på något marknadsmisslyckande som omöjligen kan ignoreras. Ett stort kors i taket är målat!!

  21. Camilo von Greiff says:

    Jonas: jag vet inte om jag kan ge dig ett marknadsmisslyckande på rak arm. jag tror ändå att uppbyggnaden av förskolan varit bra ur effektivitetssynpunkt (förutom andra förmodade fördelar). utan att på något sätt vara ultrapaternalist tror jag att politiken ibland kan gå före och identifiera samhälleliga behov som den osynliga handen inte klarar av, eller är långsammare på, att hantera. Tänk om ingen entreprenör vid tiden för förskolans uppbyggnad helt enkelt inte såg förskolans potentiella effektivitetsvinster (ökat kvinnligt arbetsutbud) men att det gjordes av dåtidens politiska ledning, som levde med dessa frågor dagligen? ”It´s hard to beat the market”, men det kanske går ibland. 🙂

  22. Jonas – hehe, jag argumenterar ju bara för en förändring av av hur nuvarande pengar ska fördelas, inte för nya pengar till högskolevärlden.

    Och vadå IG – är det en freudiansk felstavning? 🙂

  23. Camilo: Barnomsorg var knappast något plötsligt uppstod i början av 1970-talet. Skulle vilja påstå att det i hela mänsklighetens historia har funnits privata lösningar som syftar till att hantera frågan.

    Huruvida ökat arbetskraftsdeltagande är en effektivitetsvinst eller inte beror ju på om kostnaderna för denna ökning (inklusive individers nyttoförlust/vinst av att arbeta) under- eller överstiger produktionsvinsterna. Om man måste subventionera verksamheten är den rimliga utgångspunkten att det faktiskt inte föreligger en effektivitetsvinst (om det inte finns marknadsmisslyckanden eller skattekilar naturligtvis). Men som sagt, jag tror att det är svårt att låna på framtida potentiella inkomster varför det troligen föreligger bindande kreditrestriktioner.

    Ett problem med ett argument baserat på pedagogiska/sociala skäl är att man då rimligen bör argumentera för dagisplikt (motsvarande skolplikt). Eventuellt skulle familjen efter utredning kunna få undantas från denna plikt. Någon som är för?

  24. Jonas – jag skulle gissa att din bloggkollega Eva är för ett sådant system. Även Anders Borgs finansdepartement, om det fanns forskning som visade att det ledde till ett större arbetskraftsutbud/arbetslinjen, skulle nog vara positiva till detta av samma skäl som de anförde för att förhindra privata arbetslöshetsförsäkringar.

    Finns det någon nationalekonomisk forskning som förklarar sambandet mellan dagisvurm och teknokratiskt synsätt?

  25. lg: Jag föreslår att vi på bloggen undviker att framföra argument åt andra än oss själva.

  26. krolben says:

    Bara ett tips till de hugade forskarna inom området.

    I Danmark har man sedan länge haft möjligheten att erhålla det belopp som en dagisplats kostar kommunen om man väljer att ordna barnomsorg på egen hand. Dvs man disponerar hela beloppet som dagisplatsen kostar (den självfinansieringsavgift man betalar för dagisplatsen + subventionsdelen som kommunen betalar).

    Inte bara borde där finnas ett ganska gott utbud av relevant data, men Danmark liknar dessutom Sverige mycket i många avseenden (skattetryck, kvinnlig förvärvsfrekvens, välfärdsstatsuppbyggnad, etc).

  27. Nej, lg, jag är inte för dagisplikt eller att barnen ska tas från sina föräldrar och sättas i militären som i Sparta. Däremot tycker jag att man bör ta reda på vilka effekter en offentlig barnomsorg respektive vårdnadsbidrag har innan man börjar subventionera och styra föräldrars val.

  28. krolben: tack för tips! tror inte att det finns några sådana danska studier ännu

  29. Per S says:

    Kuvertbaksidesberäkningar om en halv miljon ungar på dagis à 100 000 kronor om året och totala skatteintäkter på 1,5 biljoner gör dagissubventionerna till 3,3 procent av skatteintäkterna. Tills jag ser motsatsen känner jag mig ganska trygg med antagandet att dagisen ökar (främst det kvinnliga) arbetskraftsdeltagandet (under och efter barnens dagistid) så att det kompenserar, redan undantaget eventuella pedagogiska och sociala effekter (sådana Eva efterlyser).

    Ytterligare en illustration av hur onyanserat det är att diskutera skattetrycket i sig som en effektivitets- eller jämlikhetsparameter. 40 eller 50 procent dåliga skatter och utgifter är bägge sämre än 45 procent bra skatter (inklusive fastighetsskatter och moms) och utgifter (inklusive subvention av dagis och skola).

  30. Eva – är du för skolplikt?

  31. Per – jaha och varför är någon av dess effekter önskvärda? Är syftet med våra liv att förse staten med resurser/skatt?

    5 miljarder är för övrigt ungefär i nivå med vad de olika paketen med extraresurser till kommunerna ligger på.

    Och som någon påpekade, kommunal verksamhet tenderar att vara extremt ineffektiv. Jag kan ge en datapunkt på detta: runt 1990 gick jag på då helprivata Carlssons Högstadieskola/Enskilda Gymnasiet. Detta var innan det fanns skolpeng:ar etc utan man fick betala hela kostnaden själv. Per _termin_ kostade detta ungefär 10 000:- och detta med små klasser (vi var 12 i min klass i sjuan, detta växte lite med åren men alltid färre än 20).

    Inte ens en internatskola som Lundsberg är chockerande dyr jämfört med de 13 000:-/månad en dagisplats kostar.

  32. FredrikN says:

    Specialiseringsvinsterna existerar inte eftersom ingen kan utbildas till att vara någons mamma. Vad vi får är föräldrar som inte tränas i att vara föräldrar och barn som uppfostras på institutioner. Sorgligt.

  33. FredrikN – vad är ditt alternativ? En mer konservativ lösning innebär gigantiska välfärdsförluster för barnen som tvingas spendera 15-20 år med någon vars sällskap de inte valt. Fundera på vilken ersättning du skulle vilja ha som vuxen för att ingå ett sådant avtal. Joy Rahman fick väl ca 10 mkr för ca 8 år i fängelse som oskyldig.

  34. jag tycker definitivt eva har en poäng i sista stycket. forskning kring hur barn bör spendera sina första år lär vara klart relevant. utbildningssatsningar för barn i tidig ålder ska tydligen ge mest ”bang for the buck”. se länkarna nedan för intressant läsning.

    http://www.nytimes.com/2008/09/10/us/politics/10educate.html?pagewanted=print

    http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2008/8/30/mer-fran-eea-james-heckman-om-arv-miljo-och-sociala-problem.html

    sen är iofs frågan vad utbildningen mer konkret bör innehålla. artikeln nedan väcker t.ex. en del frågor.

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2789151.svd

  35. Per S says:

    @ lg:
    Min poäng är att det kan för det offentliga sannolikt inte är en förlustaffär att subventionera dagis även rätt hårt. Och jag hoppas att ni på Carlsson hade något bättre pli än vad dagisbarn har, och därmed en lägre personaltäthet. (Och finns det inte en stiftelse i bakgrunden där?)

    Som framgått i tidigare diskussioner vi haft på denna sida är det min uppfattning att det finns tämligen omfattande externa effekter i alla samhällen. Vid jämförelsen av två demokratiska länder med låg korruption samt jämförbar BNP och tillväxttakt tror jag därför i de flesta fall att det land med de högsta offentliga intäkterna och utgifterna kommer att uppvisa bäst mått på andra levnadsvillkor – som trygghet till liv, hälsa och egendom, förväntad livslängd, barnadödlighet, utbildningsnivå, andra mått på socialt kapital. Men det är en empirisk fråga, där jag öppnar för forskning.

  36. lg: Är du säker på att denna terminsavgift täckte hela kostnaden. Det fanns inte lite stiftelser, donationer och gratis lokaler i bakgrunden? Om vi räkar med att ni var 15 i klassen så fick skolan in 300000 kronor per år. Om allt gick till lärarnas löner blir det 25000 kronor i månaden. Med 40% arbetsgivaravgift innebär det ca 18000 kronor i bruttolön. Inga lokaler, inga läromedel, ingen skolmat, inga rektorer, inget skolbibliotek etc är då inräknade.

    Sedan är dagis personaltätare än skolor och det enda sättet att ”effektivisera” verksamheten är att minska personalstyrkan. Detta säger jag då ca 85% av kostnaderna för de flesta dagis består av löner.

  37. Per – jag vet inte vilken organisationsform de hade. Borde väl stå på någon www-sida om det spelar någon roll.

    Sedan är de mått på ett bra samhälle du listar oerhört subjektiva. Jag kunde inte bry mig mindre om de faktorer du nämner. Vad ska man med ett långt, men tråkigt (pga alla begränsningar svenska staten sätter upp) liv till? Jag har spenderat ett antal månader i Alaska resp Yukon-territoriet och det har varit ett betydligt mer harmoniskt liv för mig där än här eftersom man kunnat göra lite som man vill. Lagarna är väl ungefär som här men försök upprätthålla dem i et område som är lika stort som Sverige men har 35 000 invånare (Yukon).

    Jag föredrar ett kortare men händelserikt liv men det sätter höga offentliga utgifter stora käppar i hjulet för.

    Jonas – Ja, det var hela avgiften så vitt jag vet. Det fanns en vänförening men jag hörde aldrig något om att den bidrog med något substantiellt (den arrangerade en hundraårsfest eller något sådant i Blå Hallen 1989 eller när det var). Det utgick något matbidrag från hemkommunen, 1500:-/termin eller något sådant eftersom jag inte åt lunch i en kommunal skola. Första året jag gick där tror jag avgiften var 7900:-, sista året runt 13000:-. Tänk på att detta var 15-20 år sedan. Jag tror lärare tjänade runt 15000:-/månad då och CHS/EG-lönerna var snaraste lägre än snittet – det var ändå en väldigt attraktiv arbetsplats enligt lärarna själva (de hade tom ett eget fack, DAF – De Anställdas Förening).

    Fö – är det verkligen så mycket högre personaltäthet på dagis? Förvisso är högstadieklasser större än dagisgrupper men dagis saknar massa stödfunktioner som kurator, skolsköterska, bibliotek osv.

  38. Per S says:

    Med tanke på befolkningstätheten i Yukon och Alaska förefaller det som om Ayn Rand-entusiaster är i minoritet i förhållande till den tråkiga resten av oss som föredrar höga nivåer på ”trygghet till liv, hälsa och egendom, förväntad livslängd, barnadödlighet, utbildningsnivå, andra mått på socialt kapital” och annat som får lg att gäspa.

    Men jag trodde inte heller att lg skulle dela mina ideal.

  39. Per:

    1. Jag har inte läst Rand. Fn läser jag Proust och han skriver inte så mycket om statsskick och samhällsorganisation.

    2. Befolkningstätheten har nog snarare med historiska skäl att göra än folks faiblesse för det ena eller det andra. Med ditt resonemang om befolkningstäthet verkar ju befolknignsmajoriteten sky välfärdssamhällen som de nordiska (ca 20 inv/km2 om man summerar allt) och istället föredra tex Monaco, Bangladesh, Vatikanstaten eller Singapore. Eller att leva under ofrihet i Kina.

    För övrigt är Whitehorse imponerande stort för att bara ha sådär 25 000 invånare.

    Har tänkt lite mer på skolavgifterna på EG. Både Franska skolan (Ecole Français, inte Lycée Français) och Maria Elementar var, vill jag minnas, lite billigare, kanske 20-30% (=5000-10000:-/termin) vilket kan stämma eftersom Franska skolan fick bidrag från franska staten och Maria Elementar var ”halvprivat” (vad nu det innebar).

    Dessutom tror jag Lundsberg tog drygt 50 000:-/termin då, idag verkar det beloppet ligga på runt det dubbla (för login – undervisningen täcks tydligen av skolpengen, men jag undrar hur den bokföringen ser ut). Detta återanknyter till (in)effektiviteten hos dagis. Att erbjuda logi med helpension inkl vuxen tillsyn är tydligen bara ca 50% dyrare än en dagisplats med ganska begränsade öppettider.

    Man kan också se på hur föräldrar skulle ha löst sin barnomsorg om de fick 13000:- skattefritt rakt i handen varje månad (och slapp en tusenlapp i månaden i avgift). Jag tvivlar på att särskilt många barn gått på dagis då (men det hade nog blivit många barn). Har man två barn och därigenom skulle kunna dra in 26 000:- i månaden (motsvarande uppemot 40 000:- i lön, dvs nästan dubbla genomsnittslönen för heltidsarbete i Sverige) skulle det finnas utrymme för diverse ”pedagogiska” aktiviteter samtidigt som föräldern var ledig på heltid.

  40. Hmm, 13 000:- i månaden väcker en del tankar. Det borde finnas möjlighet till rean arbitrageinkomster om man fick dessa 13 000:- i handen. En trestegs affärsmodell:

    1. ”Importera” 4-5 barn
    2. Delegera omhändertagandet av dem till en (svart) au-pair
    3. Profit!

    En ren parodi på ”the three part business model”

    http://www.google.se/search?q=1+%222%3A+%3F%22+%223%3A+profit%22&ie=utf-8&oe=utf-8&aq=t&rls=org.mozilla:en-US:official&client=firefox-a

    http://en.wikipedia.org/wiki/Underpants_Gnomes

  41. lg: jag ser hur du försöker få mig att säga mot mig själv. Så här kommer min syn på saken:

    Skolplikt borde egentligen snarare ses som en skolrättighet, dvs en rätt för barnen att få gå i skolan. Då barn endast i väldigt sällsynta fall har makt att själva kräva denna plikt och är hänvisade till sina föräldrar så blir samhället tvungen att skriva det som en plikt istället för en rättighet.

    Förskola i sin tur har två uppgifter: att passa barnen när deras föräldrar arbetar och att ge barnen en pedagogisk grund till att klara framtida skola. Vad gäller den första funktionen så borde det stå föräldrar fritt att välja omsorgsform. Däremot är jag som skattebetalare inte villig att subventionera vilken omsorg som helst, till exempel inte omsorg i hemmet, då mina incitament att subventionera är att få ut föräldrarna i arbetslivet och på så sätt öka skattebasen. Skulle däremot forskning visa att barn far illa och mår dåligt av den omsorgsform jag subventionerar är jag beredd att avstå denna ökning i skattebas. Däremot har jag svårt att se varför jag skulle vara med och subventionera vårdnadsbidrag.

    Förskolans andra funktion är att utgöra första steget i barnens utbildning. Att detta steg kan vara väldigt viktigt visar forskning som bl a Heckman brukar hänvisa till. Dock finns det fortfarande kunskapsluckor vad avser betydelsen av denna tidiga utbildning. Skulle det däremot visa sig, att tidig utbildning är mycket viktig för barnens framtida utveckling, så skulle jag mycket väl kunna tänka mig samma rättighet för barn att ta del av denna verksamhet som av grundskolan. Här handlar det förmodligen inte om heldagars-vistelser, utan ett antal timmar, så som t ex gäller idag med allmän förskola 525 timmar om året för alla 4-5-åringar. Så i den utsträckningen är jag inte främmande för ett antal timmars förskoleplikt, om framtida forskning stödjer detta. och då tänker jag inte främst i termer av framtida samhällsmaterial, utan för barnens egen skull.

  42. Intressant Eva. Bemöter det senare. Vill först bara höra vad du anser om värnplikt?

  43. lg: Poängen var att siffran för Carlsson är orimligt låg, alltså måste det finnas pengar i bakgrunden. Dessutom bör man notera att Carlsson skola i princip är en skola utan behov av extraresurser. Det är ju inte bara huvudmannaskapet som skiljer sig mellan Carlssons och Bredängs skola.

    Nåväl, eftersom jag är ganska säker på att er elevavgift inte täckte lokalkostnader (skolan ägs av ”Skolans vänner”) så är det värt att notera att kostnaden per elev (exklusive lokaler) på samtliga skolor år 1992 snittade på 23800 kronor. I Stockholm låg kostnaden på 19700. Detta om man räknar bort hemspråksundervisning och svenska för invandrare. Skolmåltiderna kostade 2100 kr/elev så om Carlssons fick bidrag till detta verkar ju kostnaden vara ungefär den samma. Nu är det möjligt att Carlssons lyckades använda dessa pengar till något högre lärartäthet än de kommunala skolor, men å andra sidan skiljer sig eleverna åt. Som du säger kan dylika ”elitskolor” locka lärare utan högre lön, men det funkar ju inte på alla skolor.

    För övrigt skrev jag fel tidigare. Ca 75% av dagiskostnaderna består av personalkostnader. Lokaler och mat kostar också en del. För alla som förfasas över de höga kostanderna för dagis kan jag berätta att en heltidstjänst kostar ca 400 000 kronor per år. Sedan är det bara att räkna.

  44. Ett par små reflektioner, apropå enkelt kontrollerbara uppgifter i debatten:

    Kostanden per inskrivet barn i förskola 2007 var 109 000 per år, eller 9 000 kronor per månad, inga 13 000. Så kalkylen om lön på 40 000 kronor för att väga upp kostnaden vid 2 barn stämmer inte.

    Om vi tittar på kostnaderna för riksinternaten (Lundsberg, Sigtuna och Gränna) per elev är de följande (med rikssnittet för alla huvudmän i parentes):
    Undervisning: 49 800 (40 000)
    Lokaler: 17 100 (15 000)
    Skolmåltider: 4 600 (4 700)
    Läromedel : 7 800 (3 000)
    Elevvård: 2 210 (1 860)
    Övrigt: 17 600 (12 100)

    Elevavgift: 16 200 (100)

    Så undervisningen på riksinternaten kostar mer, men den största delen betalas av stat och kommuner.

    Därtill tillkommer kostnaderna för internatet som om jag har rätt uppgifter är i runda slängar 150 000 kronor.

    Så kostnaden för en Lundsbergsplats är en 250 000 kronor.

    Med hänsyn till lärartäthet och annat är det kanske inte orimligt att det ”bara” kostar 2,5 ggr så mycket med dygnsomsorg på Lundsberg, jämfört med en förskoleplats. Det går knappt 19 personal per 100 barn i förskolan, mot 6,8 i grundskolans tidigare år (inklusive fritidshem och liknande). Jag antar att den personaltäthet som behövs i fritidhem frör 8-åringar (3,6 personal per 100 barn), säkert räcker för den som behövs för att hålla kolla på ett antal 15-åringar.

  45. Glömde skriva att alla siffror (utom kostnaden för internat på Lundsberg) finns i den offentliga statistiken på Skolverkets hemsida. Bättre att kolla där än att yxa med siffror som är så där en 50 % fel.

  46. Vill bara tillägga att även mina siffror om kostandsläget 1992 kommer från SKolverkets hemsida, liksom uppgiften att 75 procent av dagiskostnaden består av personalkostnader.

  47. En sak till: I de 9000 kronorna som en förskoleplats kostar ingår även den avgift som föräldrarna betalar.

    IG:s beräkningar av vad man kan tjäna är med andra ord rätt långt från de verkliga siffrorna.

  48. Det är flera saker jag ska kommentera i den här tråden men har lite tidsbrist just nu. Har dock undersökt SvD-artikelns siffra på 13 000:- i månaden närmare och så här ligger det till:

    Siffran kommer från Timbro (som tog fram den inför seminariet där Billy MacCormac presenterade sin idé om företagsdagis). Timbro hade i sin tur fått siffran från utbildningsdepartementet. Från underlaget från UtbD räknades snittet 157 200:-/dagisplats och år fram. Dyrast är Ljusnarsberg (247 600:-) och billigast Täby (113 000:-). Den som inte tror det finns mycket luft i 247 000:-, eller för all del 157 000:-, tror jag är naiv. Täby lär inte ha ett av de lägre kostnadslägena i landet i något avseende.

    Fler siffror från denna rapport (komplett lista längst ner):
    Stockholm 187 800:-
    Vaxholm 144 400:-

    Intressant nog var 113 000:- snittbeloppet för en dagisplats/år 2000. Inflationen under 2000-2007 var väl nästan obefintlig så varför denna kraftiga ökning?

    Det vore intressant att jämföra EG/CHS betygsresultat med tex Djursholms eller Saltsjöbadens Samskola resp Danderyds Gymnsasium/Östra Real. Min bild av situationen är att EG/CHS:s eleverna presterar bättre än dessa skolor med liknande demografi (men det finns förstås undantag, min högstadieklass var riktigt usel, vill minnas att klassnitt i kemi, biologi och fysik låg på under 2,5 i samtliga ämnen i det gamla siffersystemet).

    Fö var en årsavgift på ca 20 000:- faktiskt något som en ganska stor av befolkningen har råd med (bla lät de flesta av de inte välbetalda lärarna på EG/CHS sina barn gå på skolan). Vad kostar en vecka på kanarieöarna eller i Åre för fyra personer? Tror boendekostnaderna i Danderyd utesluter betydligt större grupper av befolkningen än terminsavgifter på nivån beskriven ovan.

    Komplett lista över dagiskostnader
    Ale 140800
    Alingsås 161000
    Alvesta 164500
    Aneby 150100
    Arboga 162800
    Arjeplog 128500
    Arvidsjaur 141900
    Arvika 155700
    Askersund 167400
    Avesta 160500
    Bengtsfors 203200
    Berg 164600
    Bjurholm 171300
    Bjuv 153300
    Boden 152100
    Bollebygd 153100
    Bollnäs 166400
    Borgholm 185100
    Borlänge 162200
    Borås 142600
    Botkyrka 126800
    Boxholm 149200
    Bromölla 186500
    Bräcke 169700
    Burlöv 141900
    Båstad 202200
    Dals-Ed 185100
    Danderyd 132500
    Degerfors 185700
    Dorotea 161600
    Eda 152800
    Ekerö 141200
    Eksjö 159700
    Emmaboda 167400
    Enköping 150800
    Eskilstuna 174900
    Eslöv 158300
    Essunga 157500
    Fagersta 175400
    Falkenberg 166600
    Falköping 137200
    Falun 177400
    Filipstad 162600
    Finspång 185900
    Flen 151900
    Forshaga 165200
    Färgelanda 135300
    Gagnef 179400
    Gislaved 153400
    Gnesta 189700
    Gnosjö 154200
    Gotland 150700
    Grums 160600
    Grästorp 152800
    Gullspång 180600
    Gällivare 165800
    Gävle 147100
    Göteborg 150200
    Götene 166900
    Habo 160300
    Hagfors 211600
    Hallsberg 164300
    Hallstahammar 172700
    Halmstad 159600
    Hammarö 155100
    Haninge 121300
    Haparanda 167900
    Heby 178000
    Hedemora 176700
    Helsingborg 147600
    Herrljunga 160700
    Hjo 156100
    Hofors 196100
    Huddinge 151500
    Hudiksvall 156300
    Hultsfred 158200
    Hylte 132800
    Håbo 133900
    Hällefors 173100
    Härjedalen 173800
    Härnösand 139700
    Härryda 151500
    Hässleholm 162000
    Höganäs 160200
    Högsby 134900
    Hörby 142700
    Höör 156400
    Jokkmokk 161900
    Järfälla 134600
    Jönköping 179900
    Kalix 181900
    Kalmar 154100
    Karlsborg 146900
    Karlshamn 170100
    Karlskoga 158600
    Karlskrona 161200
    Karlstad 153900
    Katrineholm 132700
    Kil 165000
    Kinda 146800
    Kiruna 182500
    Klippan 133400
    Knivsta 150700
    Kramfors 176800
    Kristianstad 160000
    Kristinehamn 160900
    Krokom 161800
    Kumla 142100
    Kungsbacka 137900
    Kungsör 140400
    Kungälv 152600
    Kävlinge 134800
    Köping 181200
    Laholm 157000
    Landskrona 151000
    Laxå 165300
    Lekeberg 151800
    Leksand 173300
    Lerum 148100
    Lessebo 149100
    Lidingö 154000
    Lidköping 163100
    Lilla Edet 151000
    Lindesberg 180300
    Linköping 150600
    Ljungby 148900
    Ljusdal 144300
    Ljusnarsberg 247600
    Lomma 170600
    Ludvika 170500
    Luleå 166000
    Lund 175700
    Lycksele 178300
    Lysekil 144300
    Malmö 153100
    Malung 171100
    Malå 120400
    Mariestad 159400
    Mark 141300
    Markaryd 148700
    Mellerud 134900
    Mjölby 147900
    Mora 173000
    Motala 134500
    Mullsjö 159900
    Munkedal 177400
    Munkfors 149100
    Mölndal 151100
    Mönsterås 140600
    Mörbylånga 160700
    Nacka 144100
    Nora 159400
    Norberg 173800
    Nordanstig 171300
    Nordmaling 148300
    Norrköping 153300
    Norrtälje 151500
    Norsjö 188200
    Nybro 174900
    Nykvarn 141500
    Nyköping 167600
    Nynäshamn 150800
    Nässjö 157500
    Ockelbo 194100
    Olofström 160200
    Orsa 166900
    Orust 204300
    Osby 159100
    Oskarshamn 151100
    Ovanåker 175700
    Oxelösund 157800
    Pajala 168400
    Partille 143800
    Perstorp 147500
    Piteå 156700
    Ragunda 161500
    Robertsfors 155700
    Ronneby 168500
    Rättvik 158000
    Sala 164600
    Salem 146700
    Sandviken 186500
    Sigtuna 144100
    Simrishamn 141800
    Sjöbo 138200
    Skara 146400
    Skellefteå 176900
    Skinnskatteberg 131800
    Skurup 150600
    Skövde 146300
    Smedjebacken 175100
    Sollefteå 144900
    Sollentuna 144500
    Solna 141700
    Sorsele 194500
    Sotenäs 156300
    Staffanstorp 144100
    Stenungsund 142700
    Stockholm 187800
    Storfors 160300
    Storuman 146700
    Strängnäs 148700
    Strömstad 192200
    Strömsund 186100
    Sundbyberg 162400
    Sundsvall 147300
    Sunne 148300
    Surahammar 140800
    Svalöv 151600
    Svedala 137000
    Svenljunga 159600
    Säffle 152700
    Säter 181100
    Sävsjö 184800
    Söderhamn 131000
    Söderköping 143500
    Södertälje 150100
    Sölvesborg 179000
    Tanum 166100
    Tibro 152000
    Tidaholm 154500
    Tierp 164300
    Timrå 157900
    Tingsryd 153800
    Tjörn 182400
    Tomelilla 168900
    Torsby 161700
    Torsås 140900
    Tranemo 140200
    Tranås 165900
    Trelleborg 153800
    Trollhättan 156900
    Trosa 127000
    Tyresö 140600
    Täby 113000
    Töreboda 155000
    Uddevalla 158800
    Ulricehamn 150300
    Umeå 161200
    Upplands Väsby 118800
    Upplands-Bro 130600
    Uppsala 165900
    Uppvidinge 154000
    Vadstena 183100
    Vaggeryd 173100
    Valdemarsvik 131700
    Vallentuna 146800
    Vansbro 193600
    Vara 165700
    Varberg 171200
    Vaxholm 144500
    Vellinge 152500
    Vetlanda 158700
    Vilhelmina 178800
    Vimmerby 173000
    Vindeln 176300
    Vingåker 145900
    Vårgårda 167800
    Vänersborg 149800
    Vännäs 153000
    Värmdö 145400
    Värnamo 175200
    Västervik 155400
    Västerås 146000
    Växjö 145800
    Ydre 159900
    Ystad 156300
    Åmål 172800
    Ånge 182600
    Åre 191600
    Årjäng 197700
    Åsele 166800
    Åstorp 163400
    Åtvidaberg 148600
    Älmhult 150600
    Älvdalen 168600
    Älvkarleby 157400
    Älvsbyn 147100
    Ängelholm 156300
    Öckerö 172700
    Ödeshög 136000
    Örebro 155400
    Örkelljunga 162400
    Örnsköldsvik 146000
    Östersund 162500
    Österåker 130500
    Östhammar 146900
    Östra Göinge 147400
    Överkalix 176300
    Övertorneå 183800

  49. Var dina siffror kommer från har jag ingen aning om. De är oavsett fel. Eller som det står i Timbrorapporten som du hänvisar till:

    ”Med bidraget för barnomsorg som avsätts av kommunerna (som varierar mellan cirka 80 000 och 100 000 kronor per år) blir den totala kostnaden för barnomsorg per månad inklusive egenavgiften mellan cirka 7 500 kr och 9 500 kronor per månad.” Sidan 9.

    http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175667065.pdf

  50. Siffran kommer härifrån http://www.timbro.se/innehall/?content_id=7720

    ”Enligt Skolverkets jämförelsedatabas är kommunernas kostnad för ett heltidsbarn i en förskola i kommunal regi i genomsnitt 157 200 kronor per år eller 13 100 kronor i månaden. Skolverket definierar kostnad per heltidsbarn som den totala kostnaden för en förskola i kommunal regi, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn, omräknat till heltidsbarn.”

  51. Nu vet jag vilken siffra du använder. Det är kostnaden per heltidsbarn.

    Det måttet är dock bara ett jämförelsemått mellan kommunerna, och har inget med de reellla kostnaderna för förskola att göra. De reella kostnaderna mäts genom kostnad per inskrivet barn som jag har använt.

    Kostnad per heltidsbarn förklaras av Skolverket på detta sätt:
    ”Total kostnad för förskola i kommunal regi dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn omräknat till heltidsbarn.” (Med andra ord två halvtidsbarn blir ett heltidsbarn och det är naturligtvis mycket dyrare med 2 halvtidsbarn än 1 heltidsbarn)

  52. Varför är det ”mycket dyrare” med två halvtidsbarn än ett heltidsbarn? Tyder ju på en oerhört ineffektiv administration, som var en av mina poänger från början. Dessutom, det är vad det kostar och det är beloppet föräldrar skulle kunna få ut för att lösa omsorgen på egen hand, som är ett av alternativen som diskuteras.

    Intressant att ingen kommenterar arbitragemodellen ovan. Trodde den skulle roa en del av denna bloggs läsare!

  53. Tja, anledningen till att det är dyrare hänger till exempel ihop med att de flesta föräldrar vill ha sina barn där mellan 9-15, vilket gör att utrymmena inom- och utomhus, samt personalmängden måste anpassas till det. Därtill blir behöver samtlig barn lunch osv.

    Så det är klart att om du vill att familjerna inte själva ska få välja vistelsetid, utan att någon byråkrat anvisar en specifik tid för varje familj fins det säkert rejäla effektiviseringar att göra. Fast min tolkning av din ideologiska position gör att jag knappast tror att du skulle vilja det.

    Och så för att ta kostnaden. Förskolan (och nu endast förskola, inte några familjedaghem) kostar ca 44 miljarder per år.

    Om vi istället skulle använda det mått som du använder och räknar om det på samtliga barn som går i förskola så blir det 64 miljarder, du överskattar alltså kostnaden med 20 miljarder.

    Med andra ord finns det inga 13 000 per månad att skifta ut, utan 9 000 (minus maxtaxeavgiften).

  54. Amazing, marvelous weblog data format! The span of time have you been blogs pertaining to? you earn blogs glimpse straightforward. The complete look of your respective website is superb, not to mention necessary .!

Trackbacks

  1. […] av Eva Mörk Jag har tidigare på Ekonomistas (t.ex. här  och här) efterlyst fler studier som undersöker effekterna av kommunal barnomsorg på barns […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s