När förmögenhetsskatten avskaffades togs även kontrolluppgiftsskyldigheten bort för tillgångar och skulder. Detta var rimligt med tanke på att staten inte längre behövde uppgifterna i något fiskalt syfte. Men nu motverkar regeringen skapandet av en ny förmögenhetsstatistik — trots att skatten är borta. Istället skyller man på för höga kostnader.
Bakgrunden är följande. Redan nästa år kommer SCB sakna detaljerad kunskap om svenskarnas förmögenheter, vilket kraftigt försvårar skapandet av en tillförlitlig förmögenhetsstatistik. En sådan statistik behöver både politiker och forskare för att kunna utforma och utvärdera landets välfärdspolitik. SCB kontaktade därför finansdepartementet flera gånger under våren 2008 med förslag om hur en ny statistik ska läggas upp. Tyvärr var responsen kylig.
I SCB:s bäst underbyggda och ur forskningssynpunkt relevantaste förslag utformas förmögenhetsstatistiken på samma sätt som den nuvarande inkomstfördelningsstatistiken, HEK, dvs som en kombination av registerdata (t ex inkomster, bilar, hus, skog etc) och en urvalsbaserad telefonundersökning där detaljer om hushållet och andra tillgångstyper kan samlas in. Ur denna synvinkel skulle statistiken rentav bli bättre än det gamla registret!
Kostnaden för den nya statistiken skulle vara ca 10 mkr per år, dvs mindre än Sveriges Roll- och Konfliktspelförbund får varje från staten (se här). Och dessutom lägre än andra länders förmögenhetsstatistik. I USA kostar Survey of Consumer Finances enligt dess frontperson Arthur Kennickell mer än tio gånger så mycket. Och kostnaderna för ECB:s nya förmögenhetsstatistik ligger i nvå med SCF.
Så varför snålar den svenska regeringen med denna för kunskapsskälla som andra länder uppenbarligen prioriterar högt? Anders Borg, svara mig du…
Ekonomistas 
Jag vet inte vilket som är mer provocerande: att man prioriterar bort inhämtandet av denna viktiga information, eller att Rollspelsförbundet får mer än 10 mkr om året av våra skattepengar…
Jag hörde nyligen en förklaring om att man värnar om folks integritet.
Men isåfall värnar de väl bara om de rikas integritet?
Anarkandi: Var hörde du det? Var det någon från regeringshåll som sa det? Tacksam för referens. Generellt gäller förstås att integriteten måste värnas, men det gör den ju på sedvanligt vis genom att alla uppgifter avidentifieras innan de kan analyseras av statsmakter eller forskare. Integritetsproblematiken är dessutom inte större vad gäller förmögenhetstatistik än t ex inkomster eller sjukskrivningar, så det argumentet håller inte i just det här fallet.
Nja, en god anledning till varför förmögenhetsskatten avskaffats är det faktum att beskattningen på goda grunder antas missa en stor del av skatteunderlaget. Rika människor har länge kunnat undandra sig beskattning på flera olika sätt. Validiteten av förmögenhetsdatan kan därför antas vara ganska låg, och faktiskt motverka sitt syfte i forskningssammanhang.
Men med det senaste avtalet med Jersey (eller var det Guernsey) borde väl en stor del av det där försvunna skatteunderlaget komma med i matchen igen?
Jag har heller aldrig hört att man skulle avkriminalisera våldtäkter för att det är så svårt att finna förövarna?
De där argumenten är mycket mycket märkliga – vill minnas att spritskatten också skulle halveras för att det smugglades, samma med hushållsavdraget – däremot ska bidrag dras in och sänkas om det fuskas, logiken borde vara att de ska höjas?
Krolben, du har rätt i att förmögenhetsstatistiken är bristfällig. En hel del tillgångar är svåra att mäta, t ex onoterade bolag, konst eller för den delen pensionstillgångar. Dessa problem har jag själv påtalat (för den som är intresserad kan man läsa här). Samtidigt är det min bedömning att en offentlig förmögenhetsstatistik ändå är tillräckligt bra för en hel del ändamål och därför kan göra nytta.
Som pelle säger har flera skatteparadis, bl a kanalöarna Jersey och Guernsey, Liechtenstein och Luxemburg nu lovat samarbeta med utländska skattemyndigheter för att avslöja skatteflyktingar. Om detta minskar skatteflykten från Sverige gör statistiken tillförlitligare borde detta synas i betalningsbalansens restpost eller i det oförklarade finansiella sparandet i finansräkenskaperna (dessa båda källor använder Jesper o jag i vår uppsats om den svenska förmögenhetskoncentrationen för att uppskatta storleken på de rikas kapital i utlandet).
Utan denna tillgång på statistik blir det väl lättare att medvetet eller som en konsekvens av reformer öka inkomst- och förmögenhetskillnaderna i samhället utan en massa gnäll (med stöd från t ex dina studier)?
Duger inte det som förklaring?
Daniel!
Som doktorand i nationalekonomi inser jag att tillgången till bra förmögenhetsinformation är viktig. Utan sådan statistik på hushållsnivå kan vi inte dokumentera och analysera förändringar i förmögenhetsomjämliket (till skillnad mot vad man kan tro så har Sverige stor omjämlikhet i just förmögenheter), skillnader i investeringsskicklighet, effekter av skattereformer, mm.
Både politiker och allmänhet borde vara villiga att finansiera statistikframställningen utifrån dess potential som beslutsunderlag.