Att återskapa Göteborg

Kriser är inte alltid av ondo. I sin klassiker Kris och utveckling beskriver psykiatern Johan Cullberg kriser som en förutsättning för utveckling och mognad — förutsatt att de hanteras på rätt sätt. Ekonomins värld

fungerar delvis på samma sätt. Just nu genomgår staden Göteborg en djup kris i samband med Volvos (och även SAABs) stora problem. Men tack och lov finns en ”ekonomins Cullberg” redo att bistå göteborgarna och som dessutom lovar bättre tider — om bilkrisen hanteras på rätt sätt.

Den ekonomins Cullberg jag syftar på är Harvardprofessorn Edward Glaeser, som i studien Reinventing Boston har beskrivit den amerikanska östskuststaden Boston genom tre århundraden. Glaesers huvudpoäng är att städers utveckling är avhängig deras förmåga att övervinna kriser och ”återskapa” sig själva.

Sedan mitten av 1700-talet har Boston genomlevt tre allvarliga strukturkriser. Den första kring 1790 då staden slutligen förlorat sin status som sjöfartens knutpunkt. Då återskapade bostonborna sin stad i två omgångar. Först i början av 1800-talet, genom att övergå från att vara hamnstad till att bli administrativ och teknisk sjöfartsstad. Sedan i slutet av 1800-talet genom att övergå till att bli en renodlad industristad, byggd på irländsk invandraring och rikedomar från handeln med Kina. Omkring 1920 avstannade dock även denna blomstring, huvudsakligen orsakat av ett kallt klimat, föråldrad industristruktur och ett relativt hårt reglerat näringsliv.

I början av 1980-talet var Boston en stad i kris. Dess befolkning hade minskat med en tredjedel sedan 1920, från trekvarts till en halv miljon invånare. Då inträffade IT-revolutionen och Bostons tradion som centrum för utbildning (med rötterna i 1800-talets satsningar på sjöfartsteknologi) kom väl till pass. Regionen övergav snabbt industriproduktionen till förmån för satsningar inom IT, finans- och utbildningssektorn. Resultatet var strålande.

Göteborg har alla möjligheter att gå samma ljusa framtid till mötes som Boston gjort. Utbildningsnivån hos stadens invånare är hög, flera läroanstalter finns sedan länge och det geografiska läget är lovande. Men en pånyttfödelse som t ex teknikcentrum kräver förmodligen att staden vågar släppa taget om bilbranschen, på samma sätt som man släppte taget om varvsindustrin för 30 år sedan. Kanske kommer namnet Volvo i framtiden vara lika bortglömt som namnet Broström är idag?

Lästips: Bergh, SvD123, DN, GP