ROT-avdraget visar behovet av skattereform

Skattefusk är ett återkommande tema i den svenska samhällsdebatten. När regeringen lanserade ROT-avdraget påpekade Skatteverket att det förmodligen inte kommer kosta samhället någonting eftersom det kan förväntas minska svartarbetet. Precis den insikten om skattesystemets dynamiska effekter lyfte Tino Sanandaji  och jag nyligen påpekade i en debattartikel i Dagens Industri (19/11). Tyvärr delas den inte av alla — allra minst politikerna.

Kan svartarbetet bli vitt?

Kan svartarbetet bli vitt?

Att skattefusk snedvrider konkurrensen mellan företag och eroderar förtroendet mellan medborgarna är välkänt. Men det som driver politikerna förefaller främst vara att komma åt de pengar som fuskas bort. Enligt Skatteverket uppgår fusk och andra fel till ca 130 miljarder kr, dvs nästan en tiondel av skatteintäkterna. I både socialdemokraternas och miljöpartiets budgetmotioner beskrivs skattefusket som en potentiell intäktskälla. Vänsterpartiets Lars Ohly hävdade nyligen att ökad skattekontroll kan bringa in hälften av skattefusket inom åtta år.

Men dessvärre missförstår Lars Ohly, Thomas Östros och även många borgerliga politiker skattefuskets natur när de tror att enbart ökad kontroll kan komma åt de värden som skattefusket undandrar staten. I deras kalkyl leder en miljard i minskat skattefusk till en miljard i ökade skatteintäkter. Detta är – kanske något förvånande till en början – helt fel.

Anledningen till att politikernas kalkyl slår fel är att den bortser från skatters undanträngningseffekter. Om alla hårklippningar, pizzor, luncher, badrumsrenoveringar som idag utförs svart skulle utföras i den vita, beskattade sektorn skulle priserna öka rejält. När priset stiger trängs efterfrågan undan och färre, eller kanske rentav inga köp blir av. Resultatet är att få eller inga nya skatter betalas in.

Ett exempel på hur stor andel av svartarbetet som skulle bestå ifall det beskattades kan grovt räknas fram utifrån vad vi vet om undanträngingseffekters storlek. Om en person som tidigare sålt en tjänst svart vill få ut samma ersättning efter skatt när tjänsten säljs vitt, måste denne höja sitt pris för att täcka kostnader för kommunalskatt, arbetsgivaravgift och moms. Ett timpris på 150 kr svart skulle därmed bli 360 kr vitt, dvs skatten höjer slutpriset till kund med 140 procent. Utifrån även en blygsam uppskattning av köparnas priskänslighet innebär detta att mellan hälften och två tredjedelar av allt svartarbete skulle trängas undan ifall det beskattades.

Hur ska då politikerna lösa de problem som skattefusket leder till utan att samtidigt kväsa verksamheter som människor är villiga att betala för? En långsiktigt hållbar lösning kräver en kombination av hårdare kontroll och ett reformerat skattesystem. Endast då kan staten hoppas att komma åt de miljarder den idag går miste om. Politiska löften om tiotals miljarder i ökade skatteintäkter enbart genom hårdare kontroll och straff är därför helt orealistiska.

Comments

  1. Martin says:

    En långsiktigt hållbar lösning kräver väl även ökad legitimitet till skatteuttag? Men det kanske ingick i ”reformerat skattesystem”. Ökad utbildning och ökad förståelse av offentlig sektor tycks ju bidra till en ökad vilja att betala skatt. Kanske för att kunskap och förståelse av offentlig sektor ökar marginalnyttan av den samma.

    Sedan har vi ju det ibland beklämmande egenintresset bland människor som inte minskas i en handvändning. Men misstroendet mot politiker är kanske enklare att råda bot på och torde leda till ökad vilja att betala skatt. Förtroende ökar med närhet så vi borde inte låta oss köras över av den politiska makteliten och deras önskedrömmar vad gäller Lissabonfördraget… Folkligt deltagande och öppenhet skulle kanske vara något för EU? Var återfinns Bildt och Malmström?

  2. Jonas Ström says:

    Kan det inte vara så att det i vissa politikers beräkningar ingår s.k. skatteflykt eller annan ekonomisk brottslighet, dvs att man försöker få in skatt på kapital eller bolagens sk räntesnurror? Där borde det rimligen inte vara samma undanträngningseffekt och det borde vara en relativt stor del av utebliven skatteinkomst för staten.

  3. Jonas: jo, du har en poäng. Av Skatteverkets 133 mdr skattefel för 2007 uppgick hälften (66 mdr) av rent svartarbete och därutöver 46 mdr i diverse ”internationella” skattefel (typ skatteflykt) och andra nationella fel 21 mdr. (läs mer i Skatteverkets ”Skattefelskarta för Sverige”) Det är givetvis inte samma undanträngningseffekter i alla dessa fall.

    Fast även när det t ex gäller undandragandet av förmögenheter till skatteparadis med syfte att slippa skatt finns en undanträngingar i form av minskade incitament att ackumulera förmögenhet från första början.

  4. Låter inte detta som en variant på argument i fildelningsdebatten?:

    Här: om svartarbeten beskattas kommer de inte att uföras och det offentliga får inte in de pengar man tänkt sig eftersom man har tänkt fel.

    Om fildelning: om fildelning stoppas kommer skivbolag etc. ändå inte att få in motsvarande fullprissummor eftersom folk inte kommer att betala för produkterna utan avstår från dem.

  5. Emil says:

    Martin, skulle ökad utbildning och förståelse för offentlig sektor leda till ökad vilja att betala skatt?!?!?!

    Tillåt mig tveka, jag är hyfast och högt utbildad och har ingen lust att betala skatt. Dessutom, ju mer jag lär mig om offentlig sektor desto mindre vilja har jag att betala skatt…

    Jag har tom jobbat i offentlig sektor under en period men stod inte ut med att tänka på hur mycket pengar man skall göra av med varje år för att kunna få ungefär lika stor budget nästa år istället för vilka effekter ens åtgärder har…

  6. Martin says:

    Emil: Naturligtvis inte i alla fall. Det finns ju Public Choice aspekter eller hur man skall uttrycka det och då kan väl ökad utbildning bidra till att man ser ett resursslöseri i offentlig sektor som du gör och utifrån ideologisk uppfattning.

    Det finns dock stöd för att ökad utbildning leder till mer positiv syn på korreigerande skatter och kommunal inkomstskatt. Så mitt inlägg kanske inte hade 100 procentig relevans för tråden.

    http://www.hgu.gu.se/Files/nationalekonomi/personal/nordblom/Attitude%20towards%20tax%20levels%207th%20of%20August%202008.pdf

Trackbacks

  1. […] skatteintäkter. Detta stämmer inte enligt forskningen. Tino Sanandaji och jag har i en debattartikel visat att även en blygsam uppskattning av köparnas priskänslighet innebär att om […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s