Att tala är silver, att tiga är guld, eller?

Spelteoretisk analys abstraherar vanligtvis från det faktum att människor har möjligheten att kommunicera med varandra. Rimligtvis borde dock kommunikation underlätta möjligheten att koordinera handlingar så att utfallet blir bättre än om vi inte kunde tala med varandra, åtminstone om det inte finnas några starka intressemotsättningar. Att uttrycka detta teoretiskt har dock visat sig svårt, men i en kommande artikel i American Economic Review gör Tore Ellingsen och jag ett försök (se Farrell & Rabins artikel i Journal of Economic Perspectives för en lättillgänglig översikt över den tidigare literaturen).

I introduktionen till artikeln diskuterar vi ett spel vi valt att kalla sårbarhetsspelet. Det handlar om ett f.d. par som vi kan kalla Robert och Francisco (detta exempel har vi dock utelämnat i artikeln). De har tidigare bott ihop, men nu har Francisco lämnat Robert och de har sålt sin gemensamma bostad. Båda tänker flytta till en ny ort och båda överväger huruvida de ska flytta till Robertsfors (RF) eller San Francisco (SF). Båda två kan tänka sig att bo på båda ställen, men Robert skulle lite hellre vilja bo i Robertsfors medan Francisco lite hellre skulle vilja bo i San Francisco. Robert är dock väldigt arg på Francisco och vill absolut inte bo i Robertsfors om Francisco också bosätter sig där, men han inser att San Francisco är stort nog för dem båda. Matrisen nedan sammanfattar den strategiska situationen.

Sårbarhetsspelet

Standardanalysen (det vill säga Nash-jämvikt eller rationaliserbarhet) av det här spelet är enkel. Eftersom det alltid är bättre för Francisco att flytta till San Francisco kommer att han göra det, och Robert inser detta och flyttar till Robertsfors. ”Verklighetens folk” beter sig dock förmodligen annorlunda. Robert kan tvivla på att Francisco fattar ett rationellt beslut och verkligen flyttar till San Francisco. Minsta tvekan därom kan göra att Robert tar det säkra före det osäkra och flyttar till San Francisco.

Påverkas denna slutsats om spelarna har möjligheten att kommunicera? Robert är som sagt arg på Francisco och lägger på luren så fort han ringer, men Francisco hinner säga ”Jag flyttar till San Francisco!” innan Robert lägger på. Detta skulle förmodligen få Robert att tvivla mindre på Franciscos flyttplaner och öka sannolikheten för att Robert flyttar till Robertsfors. Detta är också vad vi förutsäger i vår artikel om kommunikation.

Kommunikation kan vara betryggande om man är osäker på motpartens intentioner, vilket i sin tur kan underlätta för spelarna att koordinera på en Nash-jämvikt. Tidigare forskning har inte riktigt lyckats fånga denna insikt. Detta är särskilt tydligt i sårbarhetsspelet där alla tidigare teorier om kommunikation skulle säga att jämvikten spelas oavsett om spelarna har möjlighet att kommunicera eller inte. Vi utgår i stället från modeller för strategiskt tänkande som inte förutsätter jämvikt, vilket leder till olika prediktioner för sårbarhetsspelet med respektive utan kommunikation.

Comments

  1. Jag lyfter på hatten och gratulerar till publiceringen.

    Har inte läst ännu. Utifrån matrisen undrar jag dock om Fransisco har några incitament att söka kommunikation, annat än om han bryr sig om Robert. Fast det kanske är just det ni förklarar i artikeln?

  2. Christoffer Rydland says:

    Jag tror att artikeln kan tolkas som att Robert Ö inte behöver bo i Robertsfors utan kan bosätta sig i San Fransisco. Grattis.

  3. Per, det var en mycket skarpsinnig observation. I exemplet i vår artikel var spelmatrisen något annorlunda så att Francisco föredrar att Robert flyttar till RF om han själv flyttar till SF, vilket ger honom ett skäl att berätta vart han ska flytta. Hursomhelst så fokuserar vi inte på incitamenten för att kommunicera i vår artikel, utan vad man gör givet att man är tvungen att skicka ett meddelande (vilket är fallet i laboratorieexperiment, men kanske inte i så många andra fall).

    Christoffer, det är väl snarare så att jag inte kan bo i Robertsfors på grund av den här artikeln. Efterfrågan på den här typen av forskning i Robertsfors är förmodligen väldigt liten.

  4. Fredrik P says:

    I exemplet ovan kan det möjligen vara så att Francisco bryr sig om Robert, men det ska i så fall redan vara inräknat i nyttorna i de olika rutorna.

    Om inte siffrorna är en korrekt återgivning av hur spelarna faktiskt värdesätter de olika utfallen (åtminstone i någon typ av ordinal skala) så blir den schematiska bilden av situationen så gott som meningslös. (Att det inte skulle vara på det viset är, enligt min erfarenhet, den vanligaste invändningen från icke-ekonomer mot t.ex. fångarnas dilemma.)

    • Jag håller helt med dig. Anledningen till att jag gjorde spelmatrisen lite enklare här än i artikeln var för att lyckas beskriva hela situationen som en liten berättelse utan att man egentligen skulle behöva titta på spelmatrisen.

  5. Christoffer Rydland says:

    Säg inte det.

    Om du undervisar på detta paper kan du väl kolla med Robertsfors kommun om de inte är beredda att betala för att modda det litet? Låt säga att Robert kommunicerar med Franscisco genom att skicka en länk till kommunens hemsida. Där står följande att läsa:

    ”Robertsfors kommun ligger som en oas mellan Umeå och Skellefteå kommuner. Här finns närhet mellan människor, närhet till beslutsfattare och närhet till skolor, affärer och arbete. Detta i kombination med vacker natur, lång kuststräcka, många insjöar och Rickleån, gör Robertsfors kommun till ett bra val för såväl företagsetablering som boende. Här erbjuds ett lugnt och tryggt liv med mycket utrymme.” (www.robertsfors.se)

    Franscisco lär förstås inte betvivla att Robert uppskattar mycket utrymme. Däremot är han lite osäker på hur kul han tycker Rickleån är. Kommer Robert inse sambandet antalet insjöar och företagsetableringar? Kommer Robert börja fundera på var i Norrland det finns korta kuststräckor? Kommer han verkligen bli helt, helt övertygad om Robertsfors överlägsenhet? Osv. Efter några år kommer Robertfors vara fullt av nybakade civilekonomer.

    Eftersom jag håller på med ekonomisk historia tycker jag nog att du kunde fått in lite mer av Robertsfors historia i matrisen, så att den kulturella och institutionella kontexten kommer med. Kolla med hembygdsföreningen! (Och så ser jag ingen referens till North.)

Trackbacks

  1. […] Att tala är silver, att tiga är guld, eller? « Ekonomistas ekonomistas.se/2009/10/15/att-tala-ar-silver-att-tiga-ar-guld-eller – view page – cached Spelteoretisk analys abstraherar vanligtvis från det faktum att människor har möjligheten att kommunicera med varandra. Rimligtvis borde dock kommunikation underlätta möjligheten att… (Read more)Spelteoretisk analys abstraherar vanligtvis från det faktum att människor har möjligheten att kommunicera med varandra. Rimligtvis borde dock kommunikation underlätta möjligheten att koordinera handlingar så att utfallet blir bättre än om vi inte kunde tala med varandra, åtminstone om det inte finnas några starka intressemotsättningar. Att uttrycka detta teoretiskt har dock visat sig svårt, men i en kommande artikel i American Economic Review gör Tore Ellingsen och jag ett försök (se Farrell & Rabins artikel i Journal of Economic Perspectives för en lättillgänglig översikt över den tidigare literaturen). (Read less) — From the page […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s