Hemarbetarnas dolda löneökning

I Coronakrisens spår har hemarbetet ökat markant. För hemarbetarna har detta inneburit minskade omkostnader i samband med arbete kopplade till exempelvis lunch på restaurang, utgifter för kollektivtrafik eller egen biltransport, klädslitage etc. Eftersom hemarbetarnas löner i de flesta fallen har varit oförändrade, innebär utgiftsminskningen en relativt kraftig reallöneökning, något som få diskuterar.

Att arbeta kostar pengar, detta är välkänt. Vissa utgifter kan dras av från skatten när de blir för stora, men de flesta är var och en för små för att ge grund för skatteavdrag. Tillsammans kan de dock bli ganska stora. Enligt en tabell över levnadsomkostnader från Konsumentverket kostar 20 luncher per månad 1960 kr, och kollektivtrafik kostar 600 kr/mån. Om man drar från 15 kr för varje hemmalunch blir det sammanlagt 2260 kr/mån. Kostnaderna varierar beroende på var man bor, men låt oss för argumentets skull ändå ta dessa två utgiftsposter som grund för en enkel beräkning.

Eftersom månadskostnaden för lunch och resor på 2260 kr betalas med inkomsten efter skatt, motsvarar de en lön före inkomstskatt (skattesats 35%) på knappt 3 500 kr i månaden. Enligt SCB var genomsnittslönen år 2019 för anställda i hela ekonomin 35 300 kr. Detta betyder att de minskade fasta jobbutgifterna för lunch o reskostnader motsvarar en real löneökning på 10 procent. Detta är inte jordnötter. Tvärtom, det är en real löneökning som är i runda slängar 3-4 gånger större än vad arbetsmarknadens parter förhandlat fram till de anställda under de senaste decennierna. Löneökningen är procentuellt sett större för låglöneyrken än för de högavlönade, vilket gör den progressiv.

Man kan invända mot att luncher på restaurang medför en konsumtionsnytta som är självvald, och därför inte fullt ut kan betraktas som en arbetsrelaterad kostnad. Det är en rimlig invändning, som ger vid handen att den uppskattade löneökningen ovan är i överkant.

En annan invändning är att arbetsgivarna utnyttjar löntagarnas hem, vilket innebär en kostnad för de senare som de bör kompenseras för. Just denna invändning är dock inte lika motiverad. Hemarbete har tidigare varit del av en flexibel arbetstid där arbetsgivarna ju har kvar sina lokalkostnader. Detta gäller även under Coronakrisen. Sedan är det klart att i framtiden kanske anställda inte erbjuds en arbetsplats, och då är det rimligt att arbetskontraktet inkluderar kompensation för att inrätta arbetsplats i hemmet.

Ett möjligt ytterligare belägg för att de minskade arbetsrelaterade utgifterna faktiskt spelar roll för hemarbetarnas reallöner återfinns i statistiken över hushållens sparande. Enligt SCBs finansräkenskaper uppmättes under sista kvartalet 2020 den kraftigaste ökningen av hushållens finansiella sparande under ett fjärde kvartal sedan 1990-talet, 47 mdr kr. Intressant nog stod nettoinsättningar på bankkonton för den största ökningen, men även aktieköp och fondsparande ökade. Detta antyder att hushållen lägger pengar på hög, vilket är det förväntade beteendet när man får oväntade inkomstökningar som man inte tror kommer att bestå på lång sikt.

Vilka slutsatser bör då dras av denna ”dolda” reala löneökning som hemarbetet innebär? Regeringen bör rimligen ta hänsyn till denna reallöneökning i sina kommande finanspolitiska bedömningar, inte minst av inkomstfördelningseffekter, och det är även rimligt att lönerörelsen tar hänsyn till detta i kommande förhandlingar. I förlängningen kan man fundera över om jobbkostnadernas betydelse för reallönerna även borde inkluderas i alla analyser som jämför den ekonomiska situationen för anställda och exempelvis arbetslösa och pensionärer.

Comments

  1. Pontus says:
  2. Du avfärdar väldigt lättvindigt kostnadsökningen för hushållens hemarbetsplatser med ”Hemarbete har tidigare varit del av en flexibel arbetstid där arbetsgivarna ju har kvar sina lokalkostnader.”. Som många insett vid det här laget är det stor skillnad på vilka krav som ställs på en hemarbetsplats där man kan jobba hemifrån någon dag ibland (soffan) och en hemarbetsplats där man kan jobba heltid under lång tid i sträck. Dessutom, för hemarbetande par/familjer där nu båda ska jobba hemifrån samtidigt via konstant videokonferens, ställer det i praktiken krav på (minst) ett till rum. Detta gäller särskilt för trångbodda i storstäder, vilket lär vara en stor del av de som nu arbetar hemifrån på heltid. Att antingen utöka bostaden med ett till rum, eller hyra ett separat kontorsrum, är inte heller ”jordnötter” som du uttrycker saken. I storstad med bostadsbrist är det med stor sannolikhet en större kostnad än den nettolöneökning du tar upp.

  3. Marie says:

    Hva med økte energikostnader fordi boligen må holdes varm i arbeidstiden? Med de høye el-prisene i vinter er dette mye penger.

    Og: Det som er gratis (kaffe/te) og subsidiert på mange arbeidsplasser (kantinelunch)

    Reisekostnader: Hele kostnaden er ikke spart. Mange har månedskort eller årskort på grunn av reise til jobb. Disse dekker også fritidsreiser innenfor samme geografiske område. Uten års/månedskort må fritidsreiser betales. Fritidsreisene må altså trekkes fra besparelsene.

    På grunn av faren forbundet med kollektivtransport må flere kjøre bil for å reise til jobben på nødvendige møter. Det gir også ekstra kostnader. Noen har kjøpt bil på grunn av dette.

    Økt finansiell sparande: Her betyr vel reduserte utgifter til ferie, fritid, kulturarrangementer, restaurantbesøk osv. mye?

    • Micke says:

      Intressanta poänger. Några reflektioner:

      * Ökade energikostnader: Har folk verkligen lägre temperatur i bostaden under tider de är på jobbet? Min gissning är att det är extremt marginellt.

      * Kostnader för te/kaffe/lunch: jag gissar att fler betalar mer för finkaffe till/från jobbet eller i samband med lunch än vad kostnaden är för kaffet hemma, så det borde vara billigare att jobba hemma. Subventionerade luncher är extremt ovanligt på svenska kontor i städer (men verkar vara praxis i Norge?)

      * Resekostnader: under pandemin skulle man ju inte resa någonstans, så för mig har besparingen varit ~99%. Jag har gjort en resa med kollektivtrafik en gång under det år som detta pågått, från tidigare två resor om dagen plus fritidsresor. Men pandemin är ett extremfall, och det känns som att artikeln blandar extremläget under pandemin med ett förväntat framtida läge där hemarbete blir vanligare men övriga resor inte begränsas.

      * Ökat finansiellt sparande: ja, det förefaller vara betydligt mer troligt att pengarna som blivit över blivit det pga att man inte gör saker utanför arbetet, inte för att själva arbetet blivit billigare. Med mer hemarbete under ”vanliga” förhållanden kommer denna effekt att slå åt andra hållet. Man jobbar ju hemifrån för att spara tid, och den tiden som blir fritid kostar pengar.

      • Marie says:

        I Norge tror jeg det er relativt vanlig å ha programmert inn at temperaturen automatisk senkes på dagtid, ja. Om vinteren fyrer også mange med ved. Nå i vinter hele dagen – ikke bare om kvelden.

      • Kalle says:

        Jag tror funktionen att sänka temperaturen dagtid finns i många moderna värmesystem. Men besparingen är så liten att det är relativt få som aktiverat tror jag. Särskilt om det inte blir så många timmar som temperaturen ska sänkas pga. tex skolbarn som kommer hem eller liknande. Men i Norge är det ju vanligare med direktverkande el, då kanske besparingen blir större jmf. med de i Sverige vanliga värmepumparna/fjärrvärmelösningarna.

    • Andreas says:

      ”Men i Norge är det ju vanligare med direktverkande el, då kanske besparingen blir större jmf. med de i Sverige vanliga värmepumparna/fjärrvärmelösningarna.”

      Importerar Norge mycket el från kolkondenskraftverk i Europa?

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Direktverkande_elv%C3%A4rme#Effektbalans_och_import

      • Kalle says:

        Va? Nej det tror jag inte, kanske vid torrår som 2018, men det har väl inte med frågan att göra? Kanske du blandar ihop några begrepp här?

        Däremot använder Norge mycket mer el per capita jämfört med Sverige. Till stor del pga att direktverkande el är mycket vanligare i Norge än i Sverige. Det är ju inte ovanligt med direktverkande el i Sverige heller, men skillnaden mot Norge är ändå påtaglig. Därav den större besparingspotentialen för Norska hushåll att sänka temperaturen dagtid. Med en värmepump är besparingen så liten att färre bryr sig om det.

  4. Anders Persson says:

    Tidigare fanns ett avdrag för utgifter för inkomsternas förvärvande, vilket förenklades till jobbskatteavdrag. Skall detta tas bort och en återgång ske till tidigare? Samtidigt är det inte alla, som uppsöker en krog för att inta lunch utan kan ha med sig matlåda eller smörgåsar, men transporten är utan tvekan en signifikant del, om man inte bor på gång- eller cykelavstånd. Nu är det upp till arbetstagaren att ordna sitt liv och ingen hänsyn bör tas till detta från fiskus. Det mera en sak mellan arbetsgivare och arbetstagare att göra upp om.
    Sedan är det enbart positivt att inkomsttagare sparar för framtida utgifter och investerar för att med ränta på ränta-metoden skapa ett större konsumtionsutrymme och en buffert för volatilitet. Däremot ger banksparande med dagens negativa konstgjorda realräntor risk för vågspel och en övergång till investeringar, som inte ger avkastning på lång sikt.

    • För ordning skull Anders, avdrag finns delvis kvar och de påverkar skattebasen och innebär att kommunsektorns skatteintäkter påverkas. Jobbskatteavdraget påverkar inte kommunsektorn eftersom det är en statlig utgift och är inte tänkt för att ersätta några avdrag utan endast för att få fler människor i arbete. Det skulle inte vara lönsamt att gå hemma utan arbete var tanken.
      I dagens datoriserade värld går det inte rationellt att hålla på med att yrka diverse avdrag vid upprättandet av deklarationen. När upprättade du förresten själv en deklaration? Nu är den redan klar och allt du gör är att godkänna ett förslag i telefonen. Rationellt, det är därför skatteverket snart klarar sig utan personal.
      Har vi självkörande bilar så borde det väl gå också för skatteverket.
      Men som ofta när Waldenström är i farten blir begreppsförvirringen stor när han som ovan skriver att vissa skatteavdrag och avdrag sker från skatten när han i stället borde ha skrivit att avdrag sker från inkomst.

  5. Genom att kalla löntagarens sparande – oavsett skäl och till vilka ändamål – för en löneökning ges ”lönegivaren” ett argument att hävda att det är löntagarens ansvar att se till att hen får, skapar sig en löneökning. Enligt min mening en vilseledande retorik!

  6. fredtorssander says:

    Det första borde vara frågan vilket samband förändringarna i realinkomsterna/utgifterna för inkomsternas förvärvande har med hemarbete. Det är ju bara en tredjedel som över huvud taget har arbetat hemifrån under pandemin? https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/en-tre-av-jobbar-hemifran/ Och vilka förändringar har pandemin inneburit för flertalet? Arbetslösheten kan eventuellt ha stigit över den nivå som är möjlig att ens definiera som jämviktsarbetslöshet?

  7. Erik Grönqvist says:

    @daniel: Inte heller arbetstiden är oförändrad. Reallönen ökar ju ännu mer som följd av att den genomsnittliga arbetstiden minskar.

    • Erik, bra poäng. Vad vet vi om hemarbetarnas arbetstid i förhållande till deras arbetstid på kontoret? Jag tror nu inte någon skulle medge att de arbetar färre timmar hemma än på jobbet, men folk har nog ändå en bra känsla av hur det ligger till i stort. Det känns rimligt att hemarbetstiden iaf inte överstiger arbetstiden på kontoret. Över tid finns skäl att tro att hemarbetstiden sjunker trendmässigt i förhållande till kontorsarbetstiden, särskilt i takt med längden på obruten period av hemarbete. Det skiljer sig nog också mellan yrken och privat/offentlig sektor. Här finns stora gap i kunskap som behöver överbryggas.

      • Mårten Reveny says:

        Mycket tänkvärd text. Tack!

        Resandet till och från jobbet är ju inte vara förknippat med biljettkostnaden. Pendlingstiden bör väl räknas in som arbetstid i meningen att den är nödvändig för inkomsten. Det höjer reallönen per timme mycket mer?
        (För att inte tala om välfärdsvinsterna med att slippa pendla. I en av de första trevande artiklarna inom den ekonomiska lyckoforskningen minns jag att någon redovisade i en tabell att pendlingstid var den tid som folk i en undersökning rapporterade som minst värdefull av alla undersökta aktiviteter under ett dygn.)

  8. Bo Ko says:

    Jag brukar äta på restaurang i vanliga fall. Då köper jag såväl arbetstid som lokal.

    Nu arbetar jag hemma och ordnar lunchen själv. Då innebär det att jag nu själv utför det arbete jag tidigare köpte.
    Den inbesparingen som omnämns i artikeln är bara en ersättning för mitt extra arbete.

    Jag ser detta som lite oseriöst och att artikelförfattaren närmast gör sig skyldig till en variant på Broken Window Fallacy.

    På motsvarande sätt kan man resonera ang användning av hemmet som arbetsplats. Det som uppstår där är en reduktion i hemmet som man inte får ersättning för och inte ens skatteavdrag (enligt skatteverket).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s