Låt ECB betala flyktingkrisen

Världsekonomin är i en besvärlig situation sen efter den stora krisen 2008. Tillväxten är svag samtidigt som både privat och offentlig sektor är djupt skuldsatta på de flesta håll. Att få igång tillväxten med hjälp av expansiv penningpolitik verkar inte riktigt fungera och samtidigt förefaller de låga räntorna ha den olyckliga bieffekten att blåsa upp tillgångspriserna. Inte minst är situationen besvärlig i eurozonen.

Så vad göra? I sin nya bok ”Between debt and the devil” argumenterar Adair Turner, tidigare chef för den brittiska finansinspektionen, att det är dags för centralbankerna att trycka pengar för att finansiera den offentliga sektorn. Detta är något som centralbanker från tid till annan ägnat sig åt och riskerna är uppenbara. Om staten får nollräntelån med evig löptid från centralbanken, vad ska då hålla tillbaks de offentliga utgifterna? Och om pengar är billiga för staten finns en påtaglig risk att de blir billiga för alla. Kraftig inflation kan alltså följa.

Att det skulle vara tekniskt svårt att kalibrera storleken på centralbankernas gratislån till staten är något som Turner avfärdar. Farorna är istället just politiska och det gäller att göra det trovärdigt att detta sätt att finansiera statens verksamhet på inte kommer att bli någon vana. Exakt hur det ska gå till beror i sin tur på det institutionella ramverket runt centralbanken i enskilda länder. Olika typer av offentliga underskott kan också mer trovärdigt än andra påstås vara temporära. Exakt vilka dessa är beror sannolikt på enskilda länders politiska historia och liknande aspekter. Bra är dock om det finns anledning att tro att det som finansieras faktiskt är temporärt.

Dessutom är det nog bra om den som börjar finansiera underskott på detta sätt inte är en liten öppen ekonomi, utan en stor aktör som valutaspekulanter inte bara kan dumpa när de ger sig i kast med dylika experiment.

Ska då detta kan ha någon praktisk betydelse? I mina ögen är svaret uppenbart: ECB bör finansiera kostnaderna för flyktingkrisen genom att att ge gratislån i proportion till olika länders mottagande. Eurozonen är skuldtyngd och tillväxten svag varför en rejäl pengapåser från centralbanken vore önskvärd. Samtidigt har flyktingkrisen har sina relativt tydliga orsaker och att finansiera de kommande tre årens kostnaderna kan därför med viss trovärdighet ses som en temporär åtgärd. Slutligen så stärks trovärdigheten av att ECB inte är kopplad till någon enskild stat.

Dessutom är det högst rimligt att EU tar ett gemensamt ansvar för flytingkrisen. Detta behöver dock inte innebära att flyktingarna fördelas jämnt över hela unionen (något som för övrigt inte lär hända) utan ansvaret kan också delas finansiellt (jämför Niklas Bengtssons inlägg om kommunernas flyktingmottagande). Genom att låta ECB stå för betalningarna så belastas inte redan hårt ansträngda statsbudgetar vilket kan göra det lättare att ge uttryck för den europeiska solidariteten.

Att låta ECB betala innebär att eurozonens medborgare betalar, om än på ett mindre påtagligt sätt. En öppen fråga är därför om ECB även ska finansiera flyktingmottagande i EU-länder som inte är har euron som valuta? Som svensk är det lätt att tycka att det vore en utmärkt idé, men om det visar sig svårsmält kan man tänka sig en överenskommelse centralbankerna emellan att agera på likartat sätt. Sådana utfästelser kan stärka tron att detta faktiskt är en engångsföreteelse.

Man brukar ofta varna för att använda ett verktyg för att uppnå flera mål. I just detta fall kan dock olika mål vara en styrka: det i sig önskvärda penningpolitiska experimentet får trovärdighet genom att knytas till en akut situation som ändå måste hanteras. Nu återstår bara att komma överens om detaljerna och att hantera frågan om ECBs oberoende.

Comments

  1. Spännande att höra vad ECB tycker om iden. Draghi anser att penningpolitiken inte räcker det krävs strukturella reformer, låter olycksbådande. ”Gratislån” (härligt ord) skulle kanske ge skjuts åt ekonomin och skapa jobb: bostäder, utbildning, i offentlig sektor samt medborgarlön till flyktingarna innan de fått jobb, ett efterfrågelyft som hjälper oss ur deflationstendenserna och skapar inflation som i sin tur kanske kan minska risken för bobubblan. Dessutom skulle större BNP minska statsskulderna. Den osynliga handen är så osynlig att den inte finns. Centralbankerna är däremot fullt synliga. På vilket sätt skulle gratislån drabba medborgarna?

  2. Innovativt!

    • rttck says:

      Inte särskilt! Bara i linje med MMT´s förslag. Att kalla det gratislån är väl terminologiskt fel när centralbanken finansierar statens utgifter UTAN att det ges ut ett lån via marknaden. MMT-folket menar att centralbanken vid behov, t.ex vid ev. stigande inflation, drar in likviditet genom att sälja lån i marknaden(också repor som vanligt). Skuldfri finansiering är ett bättre ord än gratislån då staten(finansdepartementet) bokför utgiften på annat än statens konto hos Riksgälden(i Sverige). Istället krediteras statens konto hos riksbanken och debiteras den privata bankens(som mottager utbetalningen) konto hos riksbanken. Att riksbanken måste bokföra en skuld är helt enkelt nödvändigt då vi använder s.k italiensk dubbel bokföring. Varje utgift passerar ju alltid en privat bank(kontanter undantaget). På samma sätt flyter skatter tillbaka in till statens konto hos riksbanken. Ett underskott kan således uppstå men den posten utgör samtidigt privata bankers netto-reserver hos riksbanken. Dvs spenderar staten mer än den får in ökar bankernas reserver som då kan lånas ut.

  3. Kjell says:

    Varför begränsa denna idé till kostnaderna för flyktingmottagandet? Är det Turners begränsning, vilket jag har svårt att tro (utan att ha läst hans bok), eller din begränsning, Jonas? Om det senare, så undrar jag varför?

    • Turner säger inte vad som borde finansieras utan han diskuterar de politiska aspekterna. Det var min läsning av dessa som ledde till att jag såg flyktingmottagandet som en lämplig kandidat.

  4. Petter Ivarsson says:

    Skit i att göra saker komplicerade med ”gratislån” låt centralbanker bara trycka elektroniska pengar skuldfritt & räntefritt och använd dessa till infrastruktur m.m, saker som skapar en massa jävla jobb… För att undvika total-missbruk & Zimbabwe-inflation så får väl en oberoende utredning helt enkelt bestämma hur mycket pengar som krävs för att ha en stabil inflation <2% år för år. Så jävla svårt är det inte, man måste inte välja mellan dagens helt skuldbaserade system eller att ge någon makten att skapa oändligt med pengar utan någon kontroll…….

  5. Petter Ivarsson says:

    ****>2%

  6. Paul Brosche says:

    Det görs väl redan av ECB? Man måste sänka värdet på Euron, så att EU kan exportera mer. Valutakrig kallas det också för.

  7. Hugo André says:

    Det här förslaget har samma problem som Corbyns QE d v s att penningpolitik inte borde blandas ihop med något specifikt lagförslag. Den europeiska centralbanken borde inte blanda sig i de ekonomiska kalkylerna och besluten om hur flyktingkrisen hanteras. Det Jonas Vlachos föreslår är i praktiken att ECB ger en subsidie för flyktingmottagande. För övrigt känns det inte särskilt troligt att kostnaden för flyktingar precis skulle sammanfalla (i både pengar och tidsperiod) med vad ECB dömer är lagom för att få upp inflationen.

    Ska man ändå sudda ut gränsen mellan centralbanken och finanspolitik så verkar ”vanliga” helikopterpengar där centralbanken ger pengar direkt till människor som en tveklöst överlägsen idé. Alternativt någon form av ”peoples QE” där centralbanken ger pengar till den demokratiskt valda regeringen som sedan får bestämma hur det skall spenderas.

  8. ”Om staten får nollräntelån med evig löptid från centralbanken, vad ska då hålla tillbaks de offentliga utgifterna? Och om pengar är billiga för staten finns en påtaglig risk att de blir billiga för alla. Kraftig inflation kan alltså följa.”

    Det kan lösas riksbanken eller ECB trycket upp lika mycket pengar som inflationen blev och ger staten pengarna.
    2% inflation då ökar riksbanken mängden pengar med 2%
    Ren matematik som det inte går att fuska med.
    Inflationsmålet görs om till en inkomst för staten.
    Det minskar även skuldsättningen då lite pengar tillverkas av riksbanken och inte av banker.
    För att ekonomin ska kunna fungera så måste nya pengar skapas som ersätter pengarna inflationen förstörde det är en matematisk lag.

    Förslaget ”Låt ECB betala flyktingkrisen” skulle ha gjorts redan 2008 då skulle vi sluppit den utdragna krisen.
    Deflationen skulle vi sluppit.

    • Kalle says:

      Kina har ett strukturell överskottskapacitet inom en lång rad områden. Hävdar du att Europa kan konsumera upp detta överskott? Gör din hemläxa..

      • Jag skrev inget om Kina.
        Jag sa bara att någon måste trycka upp minst lika mycket pengar som inflationen förstörde, banker eller riksbanken måste göra det.
        Att inte göra det innebär att exempelvis ett hus med 2% inflation kostar mer än alla pengar som finns i framtiden. ( tusen år räcker se exponentiell ökning)
        Mängden pengar måste öka minst lika mycket som inflationen, förstår du inte det så kan du läsa om grundskolans mattelära.
        Antingen tillverkar banker pengarna eller så tillverkar riksbanken pengarna.

        Vem som ska trycka upp pengarna är en politiskt fråga och där kan man ha olika åsikter men att pengarna måste tillverkas är fakta.
        Har du ens läst grundskolans utbildning i matematik?

      • Kalle says:

        Märkligt vad lite du kan, för det var exakt vad du gjorde!

      • Kalle says:

        Du skrev exakt om Kina, du förstod bara inte bättre, och nu tramsar du vidare med ytterligare ett inlägg som inte har något med verkligheten att göra.

      • Kalle
        Förstår du att inflationen förstör våra pengars värde?
        svara du ja så borde du kunna inse att våra pengar inte kan efterfråga lika mycket varor nästa år och pengarnas värde halveras på nått årtionde.
        2% inflation och en ekonomi som fungerar på lång sikt kan bara finnas om vi samtidigt ökar mängden pengar med minst 2%, pengarna måste öka med minst samma procent som inflationen blev.

        Förstår du inte det då får du sätta dig i skolbänken, matten klarar årskull 9 av.

        Vi kan får ett problem i ekonomin nu staten får inte låna företagen vill inte låna, vi kan komma att minska på bostadslån pga bobubbla.
        Pengar tillverkas genom kreditgivningen och kreditgivningen kan stanna av då har vi bara inflationen kvar och då försvinner vårt betalningsmedel med inflationen.
        Tillverkas inte en krona ett år noll ökning av kreditstocken och inflationen är 2% så försvinner 2% av vår köpkraft, arbetslösheten ökar direkt.

        Antingen tillverkar banker pengarna eller så tillverkar riksbanken pengarna.
        Någon måste tillverka pengar som ersätter pengarna inflationen förstörde den som inte förstår det måste sätta sig i skolbänken.

        Flyktingar kan inte ta krediter för att dom ska kunna vara med i vår ekonomi så måste en riksbank tillverka pengarna som behövs för att dom ska kunna vara med i vår ekonomi.

  9. Det är inte troligt att ECB kommer att ge gratislån men även om dem skulle göra det så kommer Sverige inte att få det eftersom Sverige är inte med i ECB. Dessutom har Sverige själv valt att ta emot så många att nu när det blir financiellt knepigt är det inte realistiskt att förvänta sej att medborgare från euroländer betalar räkningen. Och eftersom eurozone medborgare har nyss betalat för Grekland är det inte troligt att politikerna vågar att föreslä att betala räknngen för länder som är inte med i Euro. Politiken går i alla länder mot höger och detta skulle betyda att politikerna kann lika väl packa sina väskor…. Att be euro medborgare att betala räkningen för flyktingar i andra länder är politiskt självmord.

    • klasakepersson says:

      En liten rättelse kan vara på sin plats. Sverige är med i ECB. Som medlem har Riksbanken inbetalt
      9 226 559,46 euro utgörande Riksbankens kapitalandel i ECB. Centralbanker inom ECBS som inte ingår i Eurosystemet har ingen rätt att erhålla vinstutdelning från ECB och ingen skyldighet att täcka
      eventuella förluster hos ECB.

  10. Mängden pengar i ett land har ett samband med befolkningsmängden och hur rikt landet är.
    Pengar är ett betalningsmedel och ökar befolkningen så måste mer pengar finnas för att folk ska kunna byta varor med varandra.
    Dom som kommer som flyktingar har inga pengar och dom kan inte vara med i vår ekonomi.
    Tillverkar en riksbank pengar och ger till staten så finns det pengar som gör att dom kan vara med i vår ekonomi.

    ECB ska trycka pengar och ge pengarna till medlemsländerna.
    Vår riksbank ska tillverka pengar och ge till staten.

    När folkmängden ökar så minskar mängden pengar per person i landet (M3 fördelat på folkmängden)
    Då ska riksbanken tillverka pengar så mängden pengar per person inte minskar, pengarna ska staten få.
    Pengar är ett betalningsmedel och ökar folkmängden så måste betalningsmedlet öka.

    Det blir inte inflation av att öka mängden pengar lika mycket som befolkningen ökade.
    Mängden pengar per person är oförändrad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s