Svensk sammanfattning av Capital in the Twenty-First Century

För en dryg månad sedan blev jag kontaktad av två inspirerande förläggare på Volante som undrade om jag inte kunde tänka mig att skriva ett förord till en sammanfattning av Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century som de på något sätt ville få ut snart. Tanken var att, mot bakgrund av det stora intresset, få ut något kortfattat på svenska som även berörde den specifikt svenska utvecklingen. Ganska snabbt utvecklades det hela, som följd av en obotlig tidsoptimism, till att jag även tog på mig att skriva sammanfattningen och nu i dagarna släpps den färdiga lilla boken.

Boken består av tre delar. I en första del ges en kort bakgrund till den forskning som ligger bakom stora delar av Thomas Pikettys Capital in the Twenty-First Century (som jag också skrivit om här). I denna del redovisas också en del av de data som Daniel och jag tagit fram för Sverige inom ramen för denna forskning. I den andra och huvudsakliga delen sammanfattas vad jag uppfattat som huvudargumenten i Pikettys bok. Tanken har varit att försöka skriva denna del utan att lägga in egna invändningar eller åsikter. I en kort avslutande del kommenteras slutligen några av de diskussioner som förts kring boken under våren (bland annat här på Ekonomistas, här och här).

Förhoppningen med att skriva denna sammanfattning har varit att den som inte hunnit läsa hela det engelska (eller franska) originalet snabbt ska kunna orientera sig kring resonemangen men framförallt att den ska locka fler att läsa Pikettys bok och fundera på dessa frågor. Som Larry Summers mycket träffande uttryckte sig i en kommentar till Pikettys bok: ”Böcker som ger det slutgiltiga svaret på en fråga är viktiga. Böcker som ställer nya frågor är viktigare”.

Comments

  1. Kalle says:

    Tackar för att ekonomistas försöker göra göra nationalekonomi till ett relevant och levande vetenskapligt område som befinner sig i samtidens debatt.

  2. Magnus says:

    Daniel Lemire har ett inlägg på sin blogg om fel i beräkningarna som Piketty gjort. Han drar vissa paralleller med Reinhart-Rogoff som också använde kalkylblad med felaktiga formler.

    Jag kan mer om programmering än ekonomi och är inte direkt överraskad över att komplexa program skrivna av berömda ekonomer skulle innehålla buggar. Både Piketty och Reinhart-Rogoff hävdar att slutsatserna inte ändras även om beräkningarna råkade vara felaktiga, vilket är den enda rimliga ståndpunkten om man över huvud taget kan komma undan med det och vill fortsätta ha en akademisk karriär. Har ni någon ekonomisk insikt gällande felets betydelse?

  3. Jesper says:

    Tack för en snabb introduktion till Pikettys bok. Blev ännu mer nyfiken och får väl köpa den snart och lägga mig i hängmattan en vecka… En sak som jag som vanlig konventionellt utbildad ekonom är att Piketty inte verkar fundera på att markandsvärdet av ”kapital” är beroende av räntan. Med svagare tillväxt (både produktivitet- och befolkningstillväxt) torde jämviktsräntan vara lägre, vilket driver upp marknadsvärdet av fasta tillgångar (”kapital”). Är det inte bara det som har hänt de senaste decennierna? Kapital till inkomstkvoten är omvänt relaterad till realräntan i vanlig (neoklassisk) nationalekonomisk teori.
    Intressant att fundera över hur förmögenhetsfördelningen påverkas av lägre jämviktsränta. Om alla förmögenheter fördubblas i värde är den relativa spridningen lika stor om det inte vore för att många har noll förmögenhet (noll ggr två är lika med noll).

  4. Christer Ljungberg says:

    Hej,
    Hade trott att Piketty skulle figurera mer i valdebatten, men det verkar inte bli så. Själv tycker jag att det är ett oerhört intressant område som Piketty behandlar. Ja själva kärnan i en av de värdeskapande krafterna i våra samhällen – speciellt västvärldens marknadsekonomier. Jag köpte och läste Roines sammanfattning, tack för den! eftersom Pikettys är så lång. Det verkar som om Piketty har gott på fötterna vad gäller hypotesen r>g räntan på kapital överstiger ekonomins tillväxt, även om det alltså inte är helt säkerställt. Min undran är om det finns forskning på hur kapitalet fördelas på personer över tiden? Hur lätt eller svårt det är att skapa sig en förmögenhet i en livstid? Om det vore så att ägandet av kapitalet förändras över tiden och rörligheten av förmögenhet inom befolkningen är stor så är det stor skillnad enligt mitt sätt att se det.
    Den, (själv)gode Wahroos tog upp detta i sitt sommarprogram och belyste att r (räntan) i Pikettys tes inte är en atom utan fördelas på riskfri ränta – som är låg – och riskbärande avkastning som kan variera mellan att vara hög och ned till noll i och med att den innebär risk och som därmed inför den över tiden utjämnande faktorn. Om jag kommer ihåg hans tanketråd så var det så att om en kapitalägare enbart investerar i riskfri ränta så är den kraftigt mindre än ekonomins avkastning. Om en kapitalägare investerar i risk så har hen en chans att uppnå Pikettys tes men också en chans att denne inte gör det. Det outtalade i Wahlroos tråd var att detta innebär att gamla förmögenheter på sikt försvinner och nya uppstår( min tolkning).
    Någon som kan kasta ljus på detta?

Trackbacks

  1. […] Man kan bli rik på i princip två sätt: antingen tjänar man in sina pengar själv eller så ärver man dem av någon annan. Vilken av dessa som är viktigast i ett land säger mycket, bland annat om samhällets belöningssystem, skatters inverkan, den upplevda rättfärdigheten i dessa utfall. Även om forskare tidigare studerat arvens storlek har Pikettys analyser satt in dessa frågor i ett större, inte minst historiskt, sammanhang. (Läs mer om detta här, här, här). […]

  2. […] mer: Kulturen, Ekonomistas1, 2, 3, 4, SVD, EX, HD, NEO, Storstad, […]

  3. […] även om man inte är är övertygad om riktigheten av Pikettys svar, tål det att komma ihåg vad Jesper Roine skriver apropå sin nyligen på svenska utkomna sammanfattning av Pikettys […]

  4. […] sammanfattning av Pikettys tegelsten. Se här! Se också inlägg på ekonomistas.se här, här och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s