Analys av terrorism

De senaste åren har nationalekonomer börjat analysera terrorism både empiriskt och teoretiskt. Bland annat har Alan Krueger visat att självmordsbombare sällan kommer från fattiga omständigheter. I stället är de ofta högutbildade och har en relativt priviligierad bakgrund. I en intressant ny bok visar Eli Berman att detta emellertid inte alls ska tolkas som att socialpolitik är verkningslös som terrorismbekämpning.

Boken som bygger på en mängd studier (flera nedladdningsbara på Bermans hemsida) visar i stället att flertalet framgångsrika terrorgrupper har sin bas i en fungerande social verksamhet. Hamas populära sociala verksamhet är välkänd och Hizbollah har länge fungerat som en (fungerande) stat i staten. Denna verksamhet fungerar som rekryteringsbas för fotsoldater som enligt Bermans studier sällan drivs av religiös fanatism.

En grundläggande idé i Bermans arbete är i stället att terrorattacker är ett sätt för en grupp med svag lagstiftande och beskattande makt att upprätthålla den inre disciplinen när det gäller leverensen av kollektiva varor. Genom gruppens terrorstämpel bränner medlemmarna sina chanser på den vanliga arbetsmarknaden vilket ökar utrymmet för produktion av sociala tjänster.

Bermans analys går alltså ut på att den sociala verksamheten inte kan ses som en renodlad PR-avdelning utan att den är intimt förknippad med terrorgruppernas existens. Detta betyder att skapandet av en stat som levererar skolor, sjukvård, sophämtning och liknande tjänster faktiskt blir ett effektivt sätt att bekämpa terrorismen. Dessutom blir det uppenbart varför många terrorgrupper angriper andra organisationers sociala verksamhet — denna är ett grundläggande hot mot deras existens.

Det finns fler intressanta infallsvinklar i boken men mest givande är analysen av terrorgrupper som inte bygger på att medlemmarna är fanatiska psykopater. För, som Berman skriver, det finns mycket lite evidens för att så skulle vara fallet. Dessutom ger boken vägledning för hur biståndspolitik i oroliga områden ska bedrivas: att leverera bra sociala tjänster verkar minska våldsdåden medan ett fokus på att skapa arbeten inte funkar. Detta blir naturligt i Bermans modell där det inte bara är enskilda individers utan också gruppens incitament som spelar roll.

Samtidigt är det uppenbart att Bermans analys inte beskriver alla former av terrorism. För exakt vilken social verksamhet som attackerna den 11e September och 7e Juli syftade till att upprätthålla är ännu höljt i dunkel.

Comments

  1. Det är väl så att det OCKSÅ finns rabiata galningar bland terroristerna. Men i ett fungerande civilsamhälle så marginaliseras galningarna.

    I ett samhälle som upprätthålls av en ideologiskt färgad motkultur kan de leva och frodas i skydd av att vara emot det som motkulturen i stort är emot (typ Israel, USA och/eller kapitalismen).

    • Ragnar says:

      Personligen tror jag att det finns mycket få galningar bland terrorister. Om jag satta som terrorledare skulle jag knappast planera ett dåd i ett halvår för att sedan skicka ut en instabil mentalpatient som jag inte kan lite på. Istället skulle jag söka en människa som kan ljuga en polis rakt upp i ögonen medan 200 kilo kärnvapen gottar sig i bakluckan på bilen.

      Jag tror med att välutbildade kan ha lättare att se sig som en del i nåt stort och verkligen övertyga sig om att mitt liv gör att mitt syskons barnbarn kan leva i fred.

      Sen kan ju du kalla vem du vill för galning, Chaves, Thatcher, Bildt, Ayatollah Khomeini. De blir ju inte ”riktiga” galningar för det.

  2. Varför räknas inte knapptryckarna in i terrorbegreppet: de som trycker på en knapp och skickar iväg robotar som på avstånd utplånar brudföljen, vanliga familjer, skolbarn eller nomader på flykt undan strider? Det sker ju i Somalia, Jemen, Afghanistan, Pakistan, och dessa personer måste ju sägas utöva terror. De vet att ytterst få ”terroristledare” drabbas, däremot dör vanligt folk som flugor – är inte just detta ett kriterium för terror?

    Bilden till inlägget är missvisande (eller rent av motbjudande): en amerikan i välpressad uniform hade stämt bättre. Och då kan man ju fråga sig vilka sociala förhållanden som gör att denne person anser sig ha rätt att blåsa bort fattiga människor från jordens yta.

    Den liberala ideologin att folk skall klara sig själva bäst de kan och staten skall bara skydda de rikas egendom skapar den situation med privat hjälp som man sedan utnyttjar till att klaga över att Muslimska Brödraskapet gör jobb som staten skulle stå för. Kyrkorna i USA (som håller på att kvalificera sig för titeln ”världens största ‘failed state’) gör också en massa sociala sysslor som egentligen det offentliga borde stå för. Kan man dra några slutsater av det? Är USA egentligen som ett maxi-Libanon som alstrar människor med terrormentalitet?

    • Ragnar says:

      Nu har jag inte krämat igenom repporten men jag kan misstänka att man med lite kreativitet kan få den till att i viss mån beskriva USA:s återkommande krig runt om i världen. Men en tydlig skillnad i vad jag så smått börjar fatta mellan militärer och RENODLADE terrorister (som få militärer är) är just att militärer inte kommer från priviligerade förhållande. Så är det överallt i hela världen. Sen är det ju så att det knappast kan vara en medveten politik från USA:s sida att bomba civila, snarare att de är dåliga på vad de gör. När renodlade terrorister bränner upp skolor mm. är det mycket medvetet.

      Du menar väl inte att alla privata/halvprivata/organisatione som till viss del sysslar med sånt som det allmänna borde göra triggar hat- och svart-vitt mentalitet. Typ, frälsningsrmén, fackföreningar, idrottsrörelser, folkuniversitet. Att USA är en nation som i viss mån har terroriserat stora befolkningar kan man ju knappast beskylla mormonerna eller jehovas vittnen (som trots alla knäpperier alltid är emot alla fomer av våldskrig) för.

      • Jehovas vittnen klarar sig men mormonerna är klart misstänkta. Liksom andra ”patriotiska” samfund i USA som samtidigt har stor social verksamhet vid sidan av. Det är den sortens grupper som av organisationsegoistiska skäl har försökt blockera en allmän sjukreform i USA. De fungerar i princip som Muslimska Brödraskapet i Egypten eller Hamas i Palestina. Om detta är misstänkt i Mellanöstern borde det vara misstänkt även i USA.

        Terror är politik. Krig är politikens fortsättning med andra medel. USA:s politiska och militära ledning bör varar klart medveten om vad deras politik leder till, det klargjorde före utrikesministern Albright när hon fick frågan om massdöd bland irakiska barn pga sanktioner. Det var OK enligt henne. Och hon är inte unik. Det är otroligt att de inte vet att de flesta offer för deras attacker är civila. Men så länge de vet att de inte kommer att ställas till svars kommer de att fortsätta, och att peka finger åt andra och larma om ”terrorism”.

  3. Intressant analys. Även om det finns enstaka religiösa fanatiker i terroristgrupper, så är det ju egentligen ganska självklart att gruppen som helhet har rationella drivkrafter som beskrivs ovan.

    ”Samtidigt är det uppenbart att Bermans analys inte beskriver alla former av terrorism. ”

    Förutom att leverera bra sociala tjänster så verkar det vara bra att upphöra med ockupationer.

  4. Det finns en viss risk för att denna diskussion spårar ur och börjar gälla definitionen av terrorism vilket jag tror skulle vara föga upplysande. Det intressanta med Bermans analys är att den ger en förklaring till varför även självmordsattacker som inte har någon som helst möjlighet att uppnå några politiska mål kan vara av intresse för en organisation. Åtminstone för mig har det mystiska med (den mesta) terrorism man ser varit just dess totala meningslöshet. Dvs att det inte finns någon koppling mellan attacken och möjligheten att uppnå de mål man påstår sig sträva mot.

    Skillnaden mellan (de flesta) militära operationer är i detta fall uppenbar. Och den dag mormonska grupper börjar spänga bomber så lovar jag att dessa kommer att klassificeras som en terrororganisationer.

    • Mormoner ingår i gruppen med välpressade uniformer (med andra ord tar värvning i USA:s krigsmakt) och kan därmed spränga folk i luften utan att riskera något för egen del. De behöver inte agera utanför systemet.

      Om inte definitionen på terrorism innefattar även den sortens människor är den meningslös i bästa fall, i värsta fall direkt skadlig. Antingen har man likhet inför lagen för alla, eller inte alls. Om olika måttstockar tillämpas för olika människor kommer det att märkas, det borde även nationalekonomer förstå.

  5. Blev något strul med länken ovan verkar det som. Här är rätt URL: http://www.amconmag.com/article/2005/jul/18/00017/

  6. Andreas says:

    Vilka mål påstår de sig sträva mot?

  7. Johan says:

    ”Om inte definitionen på terrorism innefattar även den sortens människor är den meningslös i bästa fall, i värsta fall direkt skadlig.”

    Tror du det är samma faktorer som förklarar varför USA för krig som att Hamas genomför sina terrordåd? Jag tror de skiljer sig åt i betydande grad, även om det säkert finns likheter. En uppenbar skillnad är att Hamas ägnar sig självmordsattentat i betydligt högre utsträckning. Det leder alltså till att det blir ett forskningsproblem att förklara varför folk går med på att bli sprängda i luften på det viset. I jämförelse är det mindre anmärkningsvärt att folk tar värvning i amerikanska armén där rena självmordsuppdrag är sällsynta.

    Artikeln Jonas refererar antyder också att de kausala mekanismerna är olika. (Om du inte anser att Bush förde krig för att kunna upprätthålla den amerikanska välfärdsstaten.)

    Om du moraliskt tycker Hamas och amerikanska militären är likvärdiga är ointressant, frågan de har samma kausala mekanismer och därför bör analyseras på samma sätt inom vetenskapen. ( Din kommentar om likhet inför lagen framstår därför i sammanhanget som lite kuriös.)

    Men vill du läsa nationalekonomisk analys av varför USA för krig kan du t ex läsa den här bloggposten: http://www.marginalrevolution.com/marginalrevolution/2004/04/war_politics.html

    • ”USA för krig” … ”Hamas genomför … terrordåd”. Kan den språkligt observante notera något här? Och kan vi dra någon slutsats av antalet civila offer för vad respektive sidor håller på med?

      Så länge det mest var palestinier som dödades eller lemlästades, hur stort var nationalekonomernas intresse? Varför kom intresset först när en del palestinier slog tillbaka och sprängde sig själva och några israeler i luften? Varför fanns inte detta intresse när det var tamiler som sprängde sig själva samt singaleser och indier i luften? Varför tar självmordsbombarna det yttersta ansvaret för sin aktivitet medan knapptryckarna som avfyrar robotar från flygplan på andra sidan Jorden inte gör det?

      När nationalekonomin rensas upp skulle det nog behövas en rejäl kurs i moralfilosofi. Då kanske också insikten om nödvändigheten av juridisk jämställdhet inför lagen också infinner sig.

      • Björn: Bermans analys av religiösa extremgrupper har sin utgångspunkt i en analys av ultraortodoxa judar i Israel (ursprungsartikel här). Han har väl sedemera insett att liknande mekanismer kan användas för att förklara fler fenomen. Så fungerar vetenskapen och det är ytterst svårt att se hur någon moralfilosofisk skolning skulle kunna förändra detta. Det verkar dock som om du skulle behöva lite skolning i vetenskapsfilosofi. Får jag föreslå de kapitel i boken som behandlar positiv kontra normativ vetenskap.

        Dessutom undrar jag hur en ökad insikt om ”nödvändigheten av juridisk jämställdhet inför lagen” skulle påverka Bermans forskningsresultat. Har du för övrigt någon som helst aning vilka insikter Berman har kring dessa frågor?

  8. Andreas: Ett mål dessa grupper brukar uttrycka är ett avskaffande av staten Israel. Jag tror det är mycket orealistiskt att tro sig kunna uppnå det med självmordsattacker.

  9. Jag bryter debatten är. Det är ingen mening att försöka diskutera med folk som inte förstår att en stor hög av civila lik är större än en liten hög med civila lik, och att ansvaret för dessa högar bör vara proportionellt och inte omvänt proportionellt.

Trackbacks

  1. […] att extrema religiösa sekter kan stärka den inre sammanhållningen genom att sänka avkastningen på arbete utanför den egna gruppen, så har intresseorganisationer i modellen incitament att […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s