En av de skatter som numera tack och lov är avskaffade är Hundskatten. för denna skatt måste ju rimligen de administrativa kostnaderna vida överstigit skatteintäkterna.
Dessutom, om något så borde hundägare premieras med ett hundbidrag snarare än en skatt. Varför då, undrar ni säkert? Jo, rökare får ju betala skatt för de extra kostnaderna på hälsovården som deras beteende tillfogar samhället. Men hundägare blir ju friskare tack vare den motion de får när de rastar sina hundar! Samhällets minskade kostnderna för hälsovård är ju inget som den enskilde hundägaren tar hänsyn till i sitt beslut att skaffa hund. Alltså subvention!
Förövrigt anser jag att maxtaxa borde införas på hunddagis, men det är en helt annan historia.
Idéen med väl synliga skattemärken i halsbanden som intyg på betald skatt är däremot kanske ngt som borde övervägas för den tvåfota rasen. Det skulle åtminstone underlätta för framtida statsministrar att välja sina ministrar.
Ekonomistas 
Intressant inlägg — jag hade ingen aning om att det funnits en hundskatt — det är en skatt som jag inte visste att jag saknade! När det gäller hundskatt tycker jag läget är solklart. Fördelarna med hundar är framförallt privata, de tillfaller ägaren med familj i form av kärlek, sällskap, motion m.m. Däremot är nersidan till stor del en externalitet. Nerkissade portar, hundbajs på trottoaren, effekten på hundrädda och allergiska, lukten av våt vovve, spridande av fästingar m.m.
Huruvida hundar medför Positiva eller negativa externaliteter kan vi diskuretara du och jag Robert. Själv blir jag definitivt en bättre och mer effektiv forskare av att se hundarna leka i parken utanför mitt fönster.
Jag är dock beredd att acceptera hundskatt med argumenten om negativa externaliteter den dagen barnskatt också införs. Jag menar här pratar vi om negativa externa effekter, ngt som även min bloggar-broder Nonicocololasos uppmärksammat: http://nonicoclolasos.wordpress.com/2008/03/26/barn-som-negativ-externalitet/
Dessutom: medan hundägare bara blir friskare och har färre sjukdagar, så vet vi ju att barnägare är förkylda mest hela tiden eller är hemma med sjuka barn ;.)
Jag undrar om inte hundskatten infördes för att korrigera för en negativ externalitet, hundar som sprang lösa. Exakt hur de tänkte där vet jag däremot inte, låter inte som något effektivt medel.
För övrigt diskuterades det där med hundar och negativa externaliteter på några amerikanska bloggar för ett tag sedan, med början hos Arnold Kling (uppföljning här).
Låt mig citera:
“Ekonomistas består av sex forskare i nationalekonomi som brinner för saklig samhällsdebatt “
Mikael, du antyder att diskussionen om en hundskatt är osaklig… Möjligtvis är den en smula oseriös, men den belyser en central fråga inom nationalekonomi. Ett av nationalekonomers viktigaste budskap är att externaliteter ska internaliseras. Det låter bra i teorin, men i praktiken är det ofta inte helt lätt. Livet kryllar av externaliteter och dessa är ofta heterogena (t ex hundhatare vs hundälskare) och nationalekonomers policyrecept är däför inte helt lätt att tillämpa. Dessutom är ju ofta avvägningen mellan “market failure” och “government failure” när det gäller externaliteter ganska delikat.
Dennis, tack för tips om blogg-länkar! Tanken att man för miljöns skull inte behöver plocka upp efter sin hund var intressant! Och ja, jag har för mig att det var för att minska problemet med lösdrivande hundar som skatten infördes. Vet inte om tanken var att människor skulle hålla bättre koll på sin hund om de hade investerat mer i denna eller hur diskussionen gick.
Micke: jag utgår från att det var mina argument snarare än samhällsproblemet i sig som var osakliga, eller. Jag tycker annars som Robert att det är intressant hur man ska förhålla sig till saker där individer har olika uppfattningarna om företeelser är “gods” eller “bads”
Innan hundar lärt sig tala är det lättare att lagföra dem (eller deras ägare) för lösdriveri när det finns ett skattemärke som talar om vem som äger hunden. Då jag gillar hundar men inte om de driver runt, önskar jag att hundskatten återinförs – även om den bara bär sina administrativa kostnader.
En hundägare har alltid strikt hundägaransvar, dvs är alltid ansvarig för dennes hund företar sig oavsett om hunden har blivit provocerad eller ej. (Enligt Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter
Dessuotm bedriver Svenska kennelklubben ett ägarregister där det visserligen är frivilligt att registrera sin hund, men där alla seriösa hunduppfödare och ägare registrerar sina hundar. De flesta hundar är idag också chipmärkta och denna märkning finns med i SKKs register.
Jag anser detta system torde räcka minst lika långt som hundskatt. En gratis registrering torde nå fler än en som kräver en skatteinbetalning. Det räcker med att vi har TV-pejlare som springer runt och kostar skattemedel, att dessutom ha hundpejlare verkar överdrivet.
Nja, det första kommentarerna var väl kanske inte av djupaste slaget. Men låt inte mig hindra denna trevliga diskussion.
Precis som ni anser även jag att externaliter är ett viktigt fenomen och att identifiera dessa kan i bästa fall leda till samhällsekonomiska förbättringar.
Men jag vill påpeka att när det gäller små externaliter som främst handlar om att människor är intoleranta och i princip skulle vilja köpa sig fria från att se hundar, vistas bland skrikande barn, eller för den delen att vara i närheten av invandrare eller eller homosexuella för den delen, så ser jag inte att några förbättringpotentialer i form a korrigerande skatter. Se även mina kommentarer på Nonicoclolasos so Eva länkar till ovan.
Ni har helt missat poängen. Hundskatt bör återinföras för att hund och fritid är komplement. Är man långtidssjukskriven och skaffar hund är det bye bye till arbetsmarknaden. Optimal beskattning at its finest, alltså.
Roligt att det var så många som ville diskutera hundskatter. Det visar sig när man börjar tänka på ämnet att ett flertal ekonomiska frågeställningar dyker upp. Något att minnas till framtida tentamentstal?
Anna: jag var med dig så länge du talade komplement till fritid, men mer tveksam till den kausala effekten av hundar och arbetsmarknad. Tror att en ligga god hypotes är att hundar påskyndar tillfrisknandet.
För att avsluta: mer forskning om effekter av hundar behövs!
Man kan tycka vad man vill om hundarnas exponentiella förekomst överallt. Jag är inte förtjust. Men, om nu de friskvårdande egenskaperna ska premieras … bör ju vi som tränar mycket med samma argument få betala mindre skatt! Och det tycker jag är en synnerligen god idé! 🙂
Många arbetsgivare subventionerar träning redan idag. Kanske lite svårt att kontrollera hur mycket skattebetalaren tränar under året, men subventioner till träningslokaler och minskad moms på sportutrustning kanske vore något?