Bäst när det gäller

Hur olika grupper påverkas av att stress och press när de ska prestera är en fråga som intresserar både ekonomer och andra. I en ny uppsats jämför bland andra Analia Schlosser hur beteendet ändras när man skriver prov där vad som står på spel skiljer sig markant mellan provtillfällena. Studien jämför hur resultaten på det amerikanska GRE-provet påverkades när provdeltagarna efter det riktiga provet fick skriva ett nytt prov där det gjordes tydligt att resultaten inte spelade någon roll.

GRE är ett högskoleprovsliknade test som används vid antagning till forskarstudier. Föga förvånande skrev de flesta bättre på det eventuellt livsavgörande än på det betydelselösa provet. Gruppskillnaderna var dock slående: Män försämrade sig betydligt mer än kvinnor och vita provdeltagare försämrade sig betydligt mer än asiater, svarta och spansktalande (hispanics) när inget stod på spel.

En förklaring är att män och vita var särskilt benägna att lämna väldigt snabba svar när provet var betydelselöst vilket tyder på att de helt enkelt inte brydde sig särskilt mycket. En annan möjlig förklaring är att kvinnor och minoritetsgrupperna stressar och oroar sig mer när proven är viktiga. Då det inte fanns några systematiska gruppskillnader i sannolikheten att förbättra sina resultat vid det andra provet förefaller detta emellertid inte att vara en hållbar förklaring. En möjlighet som inte går att testa är att män och vita presterar särskilt bra vid det viktiga provet.

Det är välkänt att pojkar får lägre betyg än flickor med motsvarande resultat på de nationella proven. Schlossers studie tyder på att en förklaring kan vara att pojkar är mindre benägna att anstränga sig i skolans vardagliga arbete. En intressant vidareutveckling av studien hade därför varit att undersöka om viktiga eller betydelselösa provresultat har bäst prediktionskraft i olika sammanhang. Efter vad vi vet om betyg och prov så gissar jag att de betydelslösa proven är viktigare för att avgöra akademisk framgång men det kan se annorlunda ut i andra sammanhang.

Lite överraskande ger studien även svar på frågan varför nationalekonomer och ”skolfolk” talar så olika språk när det gäller incitament. Figuren nedan visar nämligen att nationalekonomer försämrar sig mest medan de som har sin grundutbildning i utbildningsvetenskaper försämrar sig minst när provet är betydelselöst. Alltid denna introspektion.

Comments

  1. niklas strand says:

    ”You won’t rise to the occasion – you’ll default to your level of training.”

    Barrett Tillman

  2. samhällsvetaren says:

    Eller så är det nationalekonomer som skiljer ut sig från sina studieobjekt i gemen, dvs vanliga människor, genom att utbildningen gjort de mer egennyttiga och benägna att bete sig såsom rational choice-teorin postulerar. Vilket skulle snedvrida nationalekonomins resultat i allmänhet, t.ex. om marginaleffekter i progressiva skattesystem (vilket jag som icke-ekonom tycker verkar helt orimligt, att höginkomsttagare plötsligt skulle arbeta mindre för att en något större del av deras lön tas ut i skatt)

    • Tysken says:
    • En något större del? Jämfört med vad? När jag funderar på om jag ska ta mig an ytterligare ett uppdrag så är marginalskatten ca. 60%; Säg att jag fakturerar 30.000 för ett uppdrag, då får jag behålla ca. 12.000. Hade jag bara betalat kommunalskatt hade jag fått behålla ca. 20.000 vid samma fakturering. Du tror inte detta påverkar mina (eller andra personer i samma situation) hur mycket jag ska jobba och hur många uppdrag jag tar? Orimligt.

  3. Peter Frykblom says:

    Resultat som dessa visar även på vikten av att vara försiktig vid uttolkning av resultat från den experimentella litteraturen när deltagarna har små eller inga incitatment för att anstränga sig.

  4. Fredrik Carlsson says:

    Ett litet förtydligande (om jag nu läser uppsatsen rätt): De fanns incitament även i den sista delen av provet, men incitamentet var annorlunda i meningen att de fick pengar i relation till hur de presterade på den sista delen relativt de tidigare delarna. Så incitamenten var lägre och annorlunda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s