Den framtida penningpolitiken

Hur kommer Riksbanken att bedriva penningpolitik om styrräntan inte längre kan sänkas? Jag spekulerade kring detta i ett tidigare inlägg, och nu får vi ytterligare information i den penningpolitiska rapport som Riksbanken presenterade idag (se fördjupningsrutan på s 50-53).

I rapporten nämns en övergång till ett prisnivåmål som en möjlig åtgärd. Visserligen bidrar det nuvarande inflationsmålet till att undvika fallande priser genom att inflationsförväntningarna stabiliseras. Men ett prisnivåmål skulle kunna vara ännu kraftfullare. Fallande priser i nuläget måste då kompenseras av kraftiga prisökningar i framtiden. Om prisnivåmålet är trovärdigt kommer alltså inflationsförväntningarna att stiga i takt med att deflationen stiger. På så sätt hålls den reala räntan nere.1 Det är dock osannolikt att Riksbanken skulle vilja ändra det inarbetade inflationsmålet.2 Dessutom är det tveksamt om ett prisnivåmål skulle bli trovärdigt om det införs under en pågående kris.

En annan åtgärd som nämns är att se till att hålla växelkursen låg. Som påpekas i rapporten är växelkursmanipulation inte en framkomlig väg när flertalet av världens ekonomier samtidigt hotas av deflationsproblemet.

Den möjlighet som då återstår för Riksbanken är att agera på andra marknader än den korta penningmarknaden. I rapporten förs ett ganska vagt resonemang om hur detta skulle kunna gå till i praktiken i Sverige. Min tolkning av skrivningarna är att Riksbanken är öppen för sådana åtgärder men ännu inte har konkreta handlingsplaner. Mer ledtrådar om detta får vi kanske på tisdag, då vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson utvecklar resonemanget vid SNS Finanspanel.

—————
1) Realräntan ges av skillnaden mellan den nominella räntan och den förväntade inflationstakten.
2) Om vi bortser från prisnivåmålets fördelar i en deflationsfälla finns det argument såväl för som mot prisnivåmål i stället för inflationsmål. Carlstrom och Fuerst presenterar de främsta argumenten för prisnivåmål. I Giavazzi och Mishkins utvärdering av Riksbanken diskuteras även prisnivåmålets nackdelar (se avsnitt 2.8.4).

Comments

  1. Jag håller inte med om att manipulation av växlingskurserna är meningslöst, även om samtliga länder försöker hålla ned sina växlingskurser samtidigt.

    Om centralbankerna intervenerar i guldmarknaden kan faktiskt samtliga länder devalvera samtidigt.

    I övrigt vill jag påpeka att talet om en risk för elakartad deflation i Sverige enligt min mening är rent strunt. Riksbankens inflationära åtgärder har redan påverkat bostadsmarknaden i inflationär riktning.

    USA har också en hög inflation om än att denna för tillfället maskeras av en ohållbara dollarhausse.

  2. Dessutom utgår Riksbanken felaktigt från att en centralbank inte kan besluta om negativa styrräntor.

    Varför kan den inte det? Det klart att den kan det och det enda som talar däremot är risken för hyperinflation.

    Att ”bota” deflation är den enklaste sak i världen.

  3. sedelpressen says:

    Ska värden gå under innan penningmängden ökas?
    Pengarna ska ut på marknaden och inte ner i ett bankvalv.
    Det som är producerat måste det finnas pengar till att konsumera, det ska gå jämt ut.

  4. Var för kan man inte tänka sig en negativ styrränta? Den kunde väl kombineras med ett villkor att bankerna måste låna ut pengarna och inte bara lägga dem på hög?

  5. Det enklaste sättet att häva en deflationsspiral torde vara att en viss centralbank köper guld och betalar med nytryckta sedlar.

    Idag kostar ett kilogram guld cirka 250.000 kronor. Om Riksbanken betalade en miljon och tryckte upp sedlarna skulle eventuell deflation förmodligen vara bortblåst snarast.

  6. sedelpressen says:

    Nu konsumeras inte det som är producerat, fysisk brist på pengar hos konsumenten, spariver, ge folk nytryckta pengar tills att nedgången upphör.
    Pengarna kan tas tillbaka via skatten när det senare går bra. (Om pennigmängden skulle bli för stor)

  7. Att reducera ”penningmängden” genom skattehöjningar är svårt.

    I så fall måste staten se till att dessa pengar verkligen dras ut ur cirkulationen och inte ”skvalpar” omkring i det finansiella systemet.

  8. sedelpressen says:

    Det svåra är inte att fysiskt bränna upp pengarna, vissa politiker har svårt för skatter ideologisk död.

  9. Jag vill minnas att Martin Flodén gav mig ett halvt löfte att kommentera en text till förmån för guldmyntfot, vilken skrivits av mig.

    Texten finns på följande länk och jag vore mycket tacksam för kommentarer från ”konventionella” ekonomer.

    http://flavianopolis.blogspot.com/2008/10/visst-skall-kronan-bort.html

    Jag hoppas på debatt och diskussion.

Trackbacks

  1. […] vore intressant att höra vad Professor Martin Flodén som skrivit på ekonomistas.se om den framtida penningpolitiken i kortare perspektiv och inom gängsemodeller, tror om framtiden. Och likväl vad någon som […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s