Skiljer sig drömmen om en fin utbildning och ett bra jobb mellan personer med olika familjebakgrund? Hur ser jämställdheten ut i hemmet och vad händer med mäns och kvinnors hemarbete vid giftermål? Finns en koppling mellan mobbning under skoltiden och psykisk ohälsa i vuxen ålder? Vad styr utlandsföddas livsvillkor? Och har dessa samband förändrats i Sverige under de senaste fyra decennierna? Svaren på dessa, och en rad andra, frågor står att finna i den nya forskningsantologin Ojämlikhetens dimensioner som sammanfattar resultat från Levnadsnivåundersökningen, LNU, ett unikt källmaterial som sedan 1960-talets slut samlats in vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. [Read more…]
Ingves om låg inflation och ökad skuldbörda: ”Inflationstakten inte någon särskilt utmärkande fråga”
2014-03-24 av 6 kommentarer
Att låg inflation och deflation ökar skuldbördan är välkänt för många. Under rubriken ”The spectre of eurozone deflation” skriver exempelvis Martin Wolf nyligen i Financial Times: ”While falling prices would improve competitiveness, they would raise the real burden of private and public debt. This might well create another round of financial stresses.” Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder än förväntat och planerat och ökar därmed skuldbördan. I Sverige har de två senaste årenen inflation på noll lett till att reala skulder på två år ökat med 40 000 kr för varje lånad miljon, jämfört med om inflationen hade legat på inflationsmålets 2 procent. Men är detta känt och förstått i Riksbanken? På presskonferensen den 28 november efter publiceringen av Riksbankens stabilitetsrapport fick riksbankschefen Stefan Ingves en direkt fråga, om den låga inflationen förvärrade hushållens skuldsättning. Vad svarade han? [Read more…]
Om Ukraina kunde välja så borde valet vara enkelt
2014-03-21 av 10 kommentarer
Förra höstens diskussioner om Ukrainas framtid fokuserade mycket på om landet hade mer att tjäna på frihandelsavtalet med EU (det så kallade DCFTA) eller på att gå med i den tullunion som Ryssland bildat tillsammans med Kazakhstan och Belarus. Denna typ av kalkylerande var på många sätt förståelig. Ukrainas ekonomiska situation var (och är fortfarande) sådan att man var i stort behov av kortfristiga pengar för att kunna hantera den akuta situationen. I det perspektivet kan man förstå att tullunionen tillsammans med lån och gassubventioner från Ryssland kan framstå som mer attraktiva, trots att de långsiktigt positiva effekterna troligen är större från frihandel med EU. [Read more…]
Regeringens studiebidrags-reträtt och välfärdsstatens storlek
2014-03-20 av 12 kommentarer
Under veckan som gick backade regeringen från sitt förslag om att sänka studiebidraget med 300 kronor i månaden. De backade däremot inte från övriga delar av förslaget, dvs höjningen av studiemedlens lånedelen samt det höjda fribeloppet. Resultatet: en av världens största välfärdsstater växer lite till i omfattning. [Read more…]
En kvinnofälla mindre: Låt makar dela på pensionen
2014-03-18 av 32 kommentarer
På internationella kvinnodagen skrev litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström på DN:s kultursida att “Frågan om kvinnors pensioner är akut”. Ack så rätt hon har! Pensionsstatistiken visar tydligt att dagens kvinnliga pensionärer har lägst pensioner. Huvudförklaringen ligger i att de tidigare var hemmafruar eller deltidsarbetande, något som bestraffas hårt i ett pensionssystem kopplat till intjänade pensionspoäng. Men även idag väljer mammor oftare än pappor att gå ner i arbetstid för att vara med sina barn, vilket antyder att pensionsolikheterna kommer att bestå om inget görs. Men vad ska göras? Hur ska vi få till stånd ett system som bevarar föräldrars rätt att själva bestämma över sin vardag samtidigt utan att göra pensionerna alltför ojämställda? Det finns flera svar, men ett av de mest sympatiska är att makar bör dela lika på pensionen. [Read more…]
Missledande debattinlägg av Jansson och Skingsley
2014-03-16 av 11 kommentarer
I en debattartikel i DN den 16 mars, ”Felsyn att Riksbanken bara fokuserar på bostadsbubbla”, upprepar direktionsledamöterna Per Jansson och Cecilia Skingsley påståendet att Riksbanken inte åsidosätter sitt mandat. Detta trots att den för en politik som med högre styrränta resulterat i en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimligt långsiktigt hållbar nivå. De hävdar att den högre styrräntan, genom att bromsa bostadspriser och skuldsättning hos hushållen, skulle minska den långsiktiga risken för en framtida kris och åtföljande sämre makroekonomiska utveckling. Men de är märkligt nog tysta om att Riksbankens egen skattning visar att styrräntan inte har någon långsiktigt effekt på skuldsättningen. Därmed faller deras resonemang, och slutsatsen att Riksbanken åsidosätter sitt mandat kvarstår. [Read more…]
Var finns friskolorna?
2014-03-14 av 33 kommentarer
I diskussionen om och analysen av det svenska skolsystemet är friskolorna intressanta. Sverige har ett av de mest liberala friskolesystemen i världen: etableringshindren har länge varit låga och det finns inga egentliga restriktioner på vem som får driva en skola. Det är därför intressant att undersöka hur friskolornas etableringsmönster egentligen ser ut, kanske främst då i olika elevgrupper. När landets grundskolor grupperas efter elevernas socioekonomiska bakgrund är det uppenbart att elevunderlaget skiljer sig markant mellan fristående och kommunala skolor. [Read more…]
Dags att ersätta överskottsmålet med ett balansmål
2014-03-12 av 10 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Robert Boije som är fil. dr. i nationalekonomi och samhällspolitisk chef på Saco. Han har tidigare bland annat varit chef för Makroanalysenheten på Finansdepartementet och chefekonom på Finansinspektionen.
Finansminister Anders Borg och socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson tävlar för närvarande om vem som är mest ansvarstagande i att upprätthålla överskottsmålet som ett led i att vinna väljarnas förtroende inför valet 2014. Överskottsmålet säger att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga skillnaden mellan den offentliga sektorns intäkter och utgifter, ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet tjänade Sverige väl under de inledande åren av den globala finanskrisen eftersom krisen till stor del hade sin bakgrund i ett stort misstroende mot de offentliga finanserna i många andra länder. Men det är nu tid att släppa målet (se också Lars Calmfors krönika i DN). [Read more…]
Ny källa för inkomst och förmögenhetsfördelningsdata
2014-03-11 av Kommentera
Det finns otaliga organisationer som tillhandahåller data på inkomst och förmögenhetsskillnader men det är inte alltid lätt att på ett och samma ställe få en samlad översikt av långsiktiga förändringar av olika mått i olika länder. Nu finns en ny webresurs för som samlar jämförbara mått på en rad ofta diskuterade aspekter av fördelning i 25 länder. Websidan ”Chartbook of Economic Inequality” sammanställd av Tony Atkinson och Salvatore Morelli redovisar siffror över arbetsinkomster (P90 i relation till median), generell inkomstfördelning (Ginikoefficienten för disponibel inkomst, justerad för familjestorlek), fattigdom (andel av befolkningen med disponibel inkomst under 60 procent (eller ibland 50 procent) av medianen), toppinkomstandelar (andel av totalinkomst före skatt och transfereringar för topp 1 procent och topp 0.1 procent), och slutligen förmögenhetskoncentration (andel nettoförmögenhet hos topp 1 procent). [Read more…]
Ingves ger svar på tal om styrräntans effekt på skuldsättningen
2014-03-10 av 4 kommentarer
Enligt Riksbankens egna skattningar har styrräntan så liten effekt på skuldsättningen, att man kan hävda att den inte är vare sig ekonomiskt eller statistiskt signifikant. Vad svarade riksbankschefen Stefan Ingves på en fråga om detta i Finansutskottet? [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer