Ett återkommande problem i samhällsvetenskap är att kunna påvisa kausalitet. Ett sätt som ofta används i ekonometriska studier är att försöka hitta ett så kallat instrument. Antag till exempel att man är intresserad av vilken kausal effekt ekonomisk utveckling har på sannolikheten för konflikt. Att finna en korrelation mellan konflikt och något ekonomiskt utfall är inte tillräckligt eftersom kausaliteten lika gärna kan gå i andra riktningen; konflikter leder ju typiskt sett till sämre ekonomisk utveckling. Att använda tidsförskjutningar mellan variablerna löser inte problemet då även förväntningar om en framtida konflikt förstås kan leda till sämre ekonomi.
Istället kan man försöka hitta en variabel (ett instrument) som 1) påverkar det ekonomiska utfallet och 2) inte har någon egen effekt på konfliktsannolikheten. En sådan variabel som använts i flera studier är nederbörd. Regn (eller torka) påverkar förstås ekonomin, speciellt i jordbruksintensiva länder, och om man tror att dess effekt på konflikter bara går genom dess effekt på ekonomin, och dessutom att det inte har någon effekt utöver detta kan man genom att använda vädervariation isolera den kausala effekten av ekonomi på konfliktsannolikhet. En tidig studie som använder denna ansats (och som följts av många fler på samma tema) är Miguel, Satyanath och Sergenti, 2004, och denna översiktsartikel av Miguel och Blattman (2009) diskuterar problemen.
En förutsättning för detta är förstås att man inte tror att konflikter påverkar vädret. Denna möjlighet brukar man av förklarliga skäl inte bekymra sig så mycket om, men det beror kanske på att man inte tagit del av forskning som en Vitrysk turistorganisation citerar. (Tja, citerar och citerar, det är ju inte så att de hänvisar till någon studie eller så). I broschyren står bland annat följande att läsa:
…The weather condition depends directly on the mood of the large masses of people. It has been ascertained that the negative mood in the masses contributes quite considerably to the worsening of the weather…As the 21st century arrived, a lot of natural calamities have fallen upon the earth; hurricanes, tsunami, earthquakes, droughts, fires, floods, unprecedented snowfalls and frosts have touched the most country to a particular extent. In this respect, Belarus differs strikingly from the rest of the world due to actually total absence of such events, … It would be very probable to suppose that all these natural cataclysms are directly connected with the frame of mind of the people, over whom they are happening. … Maybe this is the reason for which the weather has given no surprises to Belarus for the last 10 years, but only changed for the better…
Kanske inte anledning att omvärdera instrumentet men väl vetenskapligheten i denna Vitryska turistinfomation.
Ekonomistas 
Höll inte Sovjet unionen på att salta molnen för att få bättre skördar?
Jo, det är möjligt. Det faktum att människor kan tänkas försöka påverka vädret är dock inte ett problem i sig. Det centrala (förutom de vanliga kraven på instrumentet) är att inte “konfliktstämningen” i landet påverkar vädret vilket den Vitryska turistinfon vill göra gällande…
Angående Miguel-studien. Jag har sedan 2010 examinerat mina studenter i tillämpad ekonometri på masterprogrammet vid UU genom att ge dem i uppdrag att robusthetskontrollera publicerade uppsatser. Bland annat kan de välja uppsatsen av Miguel et al. (2004). En av dem som fick högsta betyg 2010 kunde trovärdigt visa att regnväderschockerna i Miguels data (definierat som regnavvikelser från ett regionalt medelvärde) inte var helt oproblematiskt som instrument, eftersom de påvisar en tydlig seriell korrelation.
Det visar sig att Antonio Ciccone vid UPF upptäckt något liknande i en uppsats som är under publicering i AEA: Applied Econometrics ( http://www.antoniociccone.eu/wp-content/uploads/2007/07/Transitory-Shocks-18-Feb-2011-AEJ.pdf ). Diskussionen med Miguel och Satyanath, som finns på Antionio’s hemsida ( http://www.antoniociccone.eu/ ) och där det senaste inlägget är daterat oktober 2011, håller en relativt trevlig ton jämfört med liknande bataljer (typ Rothstein/Hoxby eller Albouy/Acemoglu).
Det har funnits en tendens att betrakta väderleksförändringar, jordbävningar och liknande fenomen som ”exogena” i någon slapphänt mening. Problemet är att sådana händelser påverkar så många marginaler att det blir svårt att extrahera insikter om de underliggande mekanismerna (det som brukar kallas ”djupa parametrar”) vilket starkt begränsar den externa validiteten. Det hela påminner om Angus Deatons kritik av randomiserade experiment ( http://www.princeton.edu/~deaton/downloads/Instruments_of_Development.pdf ). Det minsta man kan begära är att författarna är tydliga med vilken typ av teori som vägleder estimeringen, och på vilket sätt regnväder ska betraktas som ”exogent”.
Ciccone/Miguel-diskussionen är intressant eftersom de bitvis berör denna viktiga distinktion mellan reducerad-form-exogenitet och strukturell form-exogenitet.
Håller helt med Niklas. Jag har också sett Ciccones kritik (som handlar om det specifika sättet på vilket Miguel et al använder regndata, inte i vilken mån detta är ett bra instrument i allmänhet. Han använder ju till exempel själv en liknande ide i ett ganska nytt papper med Markus Bruckner)
Click to access rain-shocks-and-democratization-24-nov.pdf
Att fler borde läsa Deatons artikel och fundera mer på dessa frågor har jag tidigare skrivit om här
https://ekonomistas.se/2010/02/05/det-racker-inte-att-randomisera/
Översvämning i tunnelbanan i Minsk
Jag arbetade några perioder i början av 80-talet i Zimbabwe. De politiska ledarna för matabelefolket i södra Zimbabwe hävdade att det var den shonadominerade regeringens helikoptrar som skrämde bort regnmolnen och orsakade den osedvanligt långa torrperioden. Så vädret hade en uppenbar betydelse för konflikten mellan shona och matabele och kanske inte bara genom påverkan på ekonomin. Mindre troligt är att konflikten påverkade vädret.
Redan Strindberg påpekade att krukväxterna mår bättre om det är god stämning i hemmet. Hur skall det då inte vara om det är god stämning i ett helt land!
Är det inte ändå så att det är lite varmare på vardagar och kallare på helger på grund av den större ekonomiska aktiviteten på vardagarna?
Och de där oljebränderna i Kuweit måste ju ha påverkat vädret runtom i världen..
Oljebränderna har sannolikt påverkat vädret i en utsträckning>0 iaf.