Är könskvotering till bolagsstyrelser en EU-fråga?

Min kollega Mats Persson tittade nyss förbi och meddelade att EU-parlamentet nu har röstat igenom en lag om könskvotering i bolagsstyrelser och ställde frågan varför detta är ett beslut som ska fattas på EU-nivå? Oavsett vad man anser om själva sakfrågan borde väl varje medlemsland självt få besluta om en sådan sak? EU ska ju fatta beslut om gränsöverskridande verksamheter ­ men andelen kvinnor i bolagsstyrelser kan väl inte vara någon gränsöverskridande fråga? Eller är den det? [Read more…]

Högre hyror i allmänhetens tjänst

Många människor verkar ha svårt att förstå hur ett högre pris på en befintlig, begränsad och underprissatt resurs (t.ex. parkeringsplatser, hyresbostäder eller motorleder i rusningstrafik) kan leda till ett bättre utfall. Detta fick jag erfara för ett par år sedan när jag motionerade till årsstämman i min bostadsrättsförening om att vi borde höja hyrorna på de parkeringsplatser föreningen äger — parkeringsplatser som kostar en tredjedel av vad boendeparkering på gatan kostar och som det är lång kö till.

[Read more…]

Konsumentprisindex i Sverige och Kanada är inte så lika

Det här är ett gästinlägg av Stefan Palmqvist, PhD, som är senior rådgivare vid Riksbankens penningpolitiska avdelning och ledamot i SCBs nämnd för konsumentprisindex.

I en serie inlägg har Lars E.O. Svensson kritiserat Riksbankens penningpolitik. En del av kritiken handlar om att KPI-inflationen har varit ungefär 1,4 procent i genomsnitt sedan 1995, vilket naturligtvis är lägre än inflationsmålet på 2 procent. Inflationsmåttet KPIF (KPI med fast boränta) har ökat med 1,8 procent i genomsnitt under samma period, vilket betyder att lägre boräntor har pressat ner KPI med i genomsnitt 0,4 procentenheter under perioden (se mer om detta här). Den nedåtgående trenden i räntorna är dock ett globalt fenomen och Svensson har ibland jämfört den svenska inflationsutvecklingen med den kanadensiska (se framför allt här och här). Kanadas KPI är konstruerat på ett liknande sätt som i Sverige, med en boendeskostnadskomponent som liksom den svenska påverkas av bolåneräntorna. Trots detta har Bank of Canada lyckats nå sitt inflationsmål nästan exakt sedan 1995. [Read more…]

Nationalstatens makt och möjlighet att beskatta: Vad säger forskningen?

Bland statens centrala funktioner återfinns makten att beskatta medborgarna. Skatteintäkterna finansierar den offentliga sektorns verksamhet och utgör även en central del omfördelningspolitiken. Men trots att staten äger juridisk makt att beskatta sätter en mängd ekonomiska och samhälleliga fenomen gränser för statens möjlighet att beskatta. En ny rapport, Makten över skatten – optimal beskattning med ett globalt perspektiv, skriven av nationalekonomen vid Uppsala universitet, Spencer Bastani, beskriver den senaste skatteforskningen och dess utsagor gällande nationalstatens makt och möjlighet att beskatta. [Read more…]

Penningpolitiken i Sverige jämfört med den i euroområdet, Storbritannien och USA

English translation, med figurer och text uppdaterade 2015-05-02.

Är penningpolitiken i Sverige expansiv (stimulerar ekonomin och inflationen) eller kontraktiv (bromsar ekonomin och inflationen)? Riksbanken hävdar att den är expansiv, eftersom styrräntan, nu på 1 procent, är historiskt låg. Men en historisk jämförelse är knappast relevant, eftersom vi sedan 90-talet har haft en global trend mot lägre räntor. En jämförelse med penningpolitiken i euroområdet, Storbritannien och USA är mer relevant.
[Read more…]

Hur ska Sverige ta betalt för sina mineraltillgångar?

Hur ska Sverige bäst hantera sina mineraltillgångar? Hur ska man se på den grundläggande äganderätten? Finns det anledning att hantera denna sektor annorlunda än andra sektorer eller är det en industri som vilken som helst? Det finns många viktiga frågor som rör hanteringen av svenska mineraltillgångar och som ofta skapar starka känslor och en polariserad debatt. I en ESO rapport skriven av Daniel Spiro och mig själv försöker vi lyfta och redan ut några avvägningar som främst rör beskattning och eventuell fondering. Rapporten presenterades i torsdags då vi också skrev en DN-debatt artikel på temat. Presentationen var en intressant tillställning som illustrerade svårigheten med att nå ut med ett budskap till dem som redan i förväg tror sig veta vad man kommit fram till. Förhoppningsvis ska nedanstående rätta till några av dessa missförstånd. [Read more…]

Har det goda exemplet någon makt?

Att man ska lära av de framgångsrika är en många gånger upprepad självklarhet. Tron på det goda exemplets makt är stor, inte minst inom välfärdssektorn: kommuner ska lära av framgångsrika kommuner, skolor av framgångrika skolor, landsting av framgångrika landsting. Särskilt intressant blir det då idén om likvärdighet i den offentliga tjänstesektorn kan krocka med idén att man ska lära av de bästa; om alla är lika bra finns det ingen att lära av varför kvalitetsskillnader kan påstås vara viktiga för att möjliggöra en allmän positiv utveckling. Det finns dock skäl att ifrågasätta denna verklighetsbeskrivning.
[Read more…]

Noll-inflation medför högre skulder, betydligt högre skulder

[English translation here.]

SCB:s senaste inflationssiffra för KPI är negativ, minus 0,1 procent. Inflationen har nu legat runt noll sedan november 2012. Det betyder att KPI, den allmänna prisnivån, är på samma nivå som för två år sedan, november 2011. Om inflationen hade varit 2 procent hade istället prisnivån nu varit 4 procent högre än den var i november 2011.

Att inflationen är så låg får betydande effekter på hushållens skulder. Det reala värdet på hushållens skulder har blivit 4 procent högre än det skulle blivit om inflationen hade varit 2 procent de senaste två åren. För varje lånad miljon har låntagaren gjort en kapitalförlust på 40 000 kronor. Nominella bostadspriser har också blivit 4 procent lägre än de skulle blivit om inflationen varit 2 procent. Därför har belåningsgraden blivit högre. Ett nytt bolån i november 2011 har nu fått en belåningsgrad som är 4 procent högre, jämfört med vad belåningsgraden skulle ha varit om inflationen hade varit 2 procent sedan 2011. [Read more…]

Dags att tala klarspråk om äpplen och bostäder!

En vanlig uppfattning är att det råder bostadsbrist i Stockholm och andra storstäder och att det under en lång tid har byggts för lite. Men vad innebär det att det råder ”brist” och att det byggs ”för lite”? Nedanstående figur är hämtad från Stockholms landsting och visar tillskottet av nya bostäder i förhållande till befolkningstillväxten i Stockholms län. Det är glasklart att det alltsedan mitten av 1990-talet byggts lite i förhållande till befolkningstillväxten. [Read more…]

Danska bail ins eller svenska bail outs?

Som nämndes i ett inlägg häromveckan gjordes det danska systemet för att hantera banker på obestånd om för ett par år sedan. Det nya systemet är tydligt med att enbart kreditgivare täckta av insättningsgarantin är skyddade av staten; övriga kreditgivare ska inte förvänta sig att räddas av staten om banken fallerar. Hederliga marknadsekonomiska bail ins istället för gängse statssubventionerade bail outs alltså.

[Read more…]