Kan man bli fattigare av mer guld?

I det senaste numret av Bamse (nr 16 2012) analyseras förvånansvärt nog hur guldpriset påverkas av nya guldfyndigheter. Exemplet handlar om vad som skulle hända om Krösus Sork skulle lyckas lägga beslag på en asteroid som innehåller mer guld än alla jordens nuvarande guldfyndigheter. Efter att Krösus ägnat mycket möda åt att försöka komma åt guldet slås han plötsligt av att guldfyndigheten skulle sänka priset på guld och att han därmed skulle bli utfattig. [Read more…]

Hyrorna är för höga och låga!

Hyresgästföreningen bedriver för närvarande en kampanj för att avskaffa ”hyrskatten” som de menar gör det förmånligare att äga än att hyra sitt boende. Samtidigt redovisade Hyresgästföreningen i gårdagens DN (se även Barbro Engmans blogg) hur enormt låga hyresnivåerna är i storstadsområdena. Hur hänger det här ihop?

Med ”hyrskatten” avser Hyresgästföreningen bland annat att de som äger sitt boende kan göra ränteavdrag och att man inte kan utnyttja ROT-avdraget om man bor i hyresrätt. Jag håller helt med Hyresgästföreningen om att skattesystemet bör vara neutralt med avseende huruvida man väljer att hyra eller äga sitt boende (vilket jag skrivit om tidigare). Exakt vad som krävs för att uppnå detta vet jag inte, men på det hela taget förefaller nuvarande system gynna bostadsägande. Förmodligen finns ideologiska motiv till detta både till vänster och höger: socialdemokrater har verkat för att även ”vanligt folk” ska ha råd att äga sitt boende (tydligast uttryckt i egnahemsrörelsen), medan borgerliga politiker kanske hoppas att ägande leder till mer borgerliga värderingar (i enlighet med Jonas tidigare inlägg). [Read more…]

Den synliga fastighetsskatten

Den gamla fastighetsskatten som utgick med en procent av en fastighets taxeringsvärde är sedan ett antal år ersatt av en avgift som maximalt uppgår till knappt 7000 kronor per år. Många ekonomer sörjer att man på detta sätt gjort sig av med en fin skattebas som framförallt beskattade vinster som uppstått då husköparen haft tur (se inlägg om fastighetsskatten här, här och här), men faktum kvarstår att skatten var väldigt impopulär. Det har ofta hävdats att skattens bristande popularitet beror på att den på något sätt skulle vara mer omoralisk än andra skatter. Själv har jag snarast lutat åt att skatten var impopulär då den var ovanligt synlig eftersom inbetalningen sköttes av den skattskyldige själv; en anomali i dagens källskattesamhälle. En ny studie stödjer denna hypotes. [Read more…]

Skapade incitamenten krisen?

Även om det mesta av debatten om krisen nu handlar om vad som ska ta oss ur den så finns mycket kvar att fundera på kring vad som skapade den (och kanske främst vad av allt som föreslagits som är så allmängiltigt att vi kan dra lärdomar av det för framtiden). Många har pekat på nya incitamentsstrukturer inom finansbranschen som en möjlig problemkälla. [Read more…]

Läsvärt vecka 45

1. Chicagoprofessorn Raghuram Rajan förklarar i Foreign Affairs varför omreglering och entreprenörskap (och en del annat) ska lyfta ekonomin efter  finanskrisen 2008-09 (The Great Recession).

2. Rajan kritiseras, också i Foreign Affairs, för att han tonar ned vikten av stimulanser och ökad efterfrågan och Rajan svarar. [Read more…]

Mats Bergman: Sänk OH-påslagen till universiteten!

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman som är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Liksom många andra verksamheter finansierar de svenska universiteten och högskolorna gemensamma kostnader – central förvaltning, bibliotek, reception m.m. – genom OH-påslag på medel som används för undervisning och forskning. Detta gäller för direkta statliga forskningsanslag liksom för medel från externa forskningsfinansiärer, som exempelvis Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond. Under många år fanns en etablerad princip att de senare inte betalade mer än högst 35 procent OH, medan universiteten själva fått besluta om vilket OH-påslag som ska belasta de direkta statliga medlen. [Read more…]

Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 7 2012

Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut. I ledarartikeln kritiserar Andreas Bergh majoriteten i Riksbankens direktion för att vara otydlig i sin argumentation. Därefter följer två artiklar från utdelningen av Assar Lindbeck-medaljen vid den nationella konferensen i nationalekonomi tidigare i höstas; först pristagaren Per Strömbergs anförande om riskkapitalfonder och därefter Assar Lindbecks reflektioner kring [Read more…]

Rädde sig den som kan!

”Kvinnor och barn först” hör man ofta, men hur ser det ut i praktiken? Den frågan har Mikael Elinder och Oscar Erixson försökt besvara i en studie som publiceras i Ekonomisk Debatt idag.

Elinder och Erixson har med hjälp av passagerar- och besättningslistor studerat överlevandemönster från några av de mest omfattande fartygskatastroferna under perioden 1854 till 2011. Deras studie, liksom tidigare studier, visar att uttrycket stämmer bra för Titanics förlisning. Kvinnor och barn överlevde den olyckan i betydligt större grad än män. Vid andra fartygskatastrofer har dock män överlevt i högre grad än kvinnor (se figuren nedan).

Värt att notera är att besättningen, inklusive kaptenen, har högre överlevnadssannolikhet än såväl manliga som kvinnliga passagerare. Den uppmärskammade kaptenen Francesco Schettino som tidigt räddade sig själv då Costa Concordia förliste tidigare i år utgör alltså inget uppenbart brott mot det etablerade mönstret.

Överlevnadsgrad för passagerare och besättning, dels vid Titanics förlisning, dels vid författarnas huvudurval (HU) av 16 andra fartygskatastrofer. Källa: Figur 1 i Elinder och Erixson.

Länk- och lästips

Elinder och Erixsons studie är nyligen publicerad i PNAS. Den svenska versionen för Ekonomisk Debatt hittar ni här. The Economist har tidigare skrivit om studien. Se Sea disasters: Women and children first? (4 april 2012).

Här på Ekonomistas har vi skrivit om Bruno Frey, Benno Torgler och David Savages studier av överlevande på Titanic, dock med fokus på att författarna har anklagats för (själv-)plagiering. Se Nationalekonomer anklagade för plagiat (15 augusti 2011) och Mer om Freys fusk (13 september 2011).

Han vinner valet enligt prognosmarknaderna

Enligt flera nyhetsmedier (se t ex här och här) är läget helt jämnt inför det amerikanska presidentvalet. Kandidaterna ligger helt lika i opinionen, rapporteras det. Men denna bild skiljer sig från den bedömning som ges av de politiska prognosmarknaderna, där instrument handlas som ger pengar ifall en viss kandidat vinner men inte annars. Om man ska tro dessa marknader (och det visar forskning att man ska) har president Obama i skrivande stund runt 67% chans att bli omvald medan utmanaren Romney har runt 33% vinstchans. Enligt dessa marknader är valutgången alltså inte alls så oviss som media vill göra gällande. Det mesta talar för Obama. [Read more…]

Vet man priset på allt, vet man alltings värde

När jag träffar nationalekonomer från andra länder händer det allt som oftast att vi hamnar i en diskussion om priser av olika slag. Det kan handla om priser på bostäder, löner eller vad kaffet på Starbucks kostar. Vid första påseende kan detta tyckas vara ett knastertorrt och trist samtalsämne som bara svårt yrkesskadade ekonomer kan intressera sig för. Men prisdiskussionerna leder ofta vidare till betydligt intressantare diskussioner om institutioner, kulturella faktorer, konkurrens m.m. [Read more…]