Skapade incitamenten krisen?

Även om det mesta av debatten om krisen nu handlar om vad som ska ta oss ur den så finns mycket kvar att fundera på kring vad som skapade den (och kanske främst vad av allt som föreslagits som är så allmängiltigt att vi kan dra lärdomar av det för framtiden). Många har pekat på nya incitamentsstrukturer inom finansbranschen som en möjlig problemkälla.
Mera specifikt har många frågat sig i vilken utsträckning nya ersättningsformer fått personer i finansbranschen att agera på sätt som ökat deras privata avkastning genom att öka sitt risktagande. I en artikel av Sumit Agarwal (Fed i Chicago) och Hefei Wang (U of Illinois-Chicago) studerasett naturligt experiment där en stor amerikansk bank faktiskt lät en grupp anställda gå över till att få en del av sin ersättning knuten till deras ”säljprestation”. Resultaten är oroväckande tydliga. Figurerna nedan visar hur de anställda som efter årsskiftet skulle få betalt i relation till hur många lån de tecknade. De första illustrerar uppgången i mängden lån (trots att det inte var någon märkbar skillnad i låneansökningsvolymen), den andra visar hur mycket tid de anställda lade på lånehandläggning, och den tredje långivarnas internt rapporterade riskbedömning.

Allt detta skulle förstås kunnat vara tecken på en enorm effektivitetsförbättring; fler lån på kortare tid och med lägre risk. Men, som så ofta, saker som är för bra för att vara sanna är det även här. Statistiken ovan ska tyvärr läsas som att de anställda med ”incitamentslöner” lånade ut för generöst, var snabbare men slarvigare och gjorde överdrivet positiva bedömningar. Deras lån hade en nästa 25% högre ”default rate” och kontentan var att banken förlorade pengar på införandet av ”säljbaserad” ersättning.

Comments

  1. Visst är vi alla medskyldiga men,,,

    Det globala finansiella systemet har ingenting att göra med kapitalismen, det är ett bedrägeri skapat 1933 – ett skuldsystem – ett system utarbetat av en handfull bankirer, advokater och mäklare för att styra världens resurser. Ett system med utgångspunkt i att sätta folk, företag och slutligen nationer i skuld. Nu är vi där, i en återvändsgränd, i slutet av pyramidspelet, med följden att nationer fastnat i skuldfällor (kriser).

    Det är ett korrupt, hemsk och ohållbar system (fractional-reserve banking). Nu har bankirernas knep tagit slut, eller rättare sagt genomskådats.

    Vad som händer när systemet kollapsar helt, (observera när och inte om) är att människor vaknar upp med konsekvensen eller möjligheten att göra nya val.

    Fractional-reserve banking är ett girighetens system som premierar egoistiskt agerande och drivkrafter, beteenden som signalerat drivkraften rädsla hos människor.

    Människligheten har börjat vakna upp och inser att en möjlighet uppenbarat sig, ett uppvaknande om att agera tillsammans, det går att göra skillnad.

    Ingen behöver längre styras av FRBs kommersiella intressen.

    Att lyssna och känna efter, lita på vad vi redan vet, kommer leda oss rätt. Små medvetna och tillgivna förändringar som förnyar och återger.

    Det obestridliga faktumet är att patienten redan är död.

    • ”Det är ett korrupt, hemsk och ohållbar system (fractional-reserve banking).”

      Då är det tur att Sverige inte har fractional-reserve banking – utan no-reserve banking.

  2. Jag tvivlar på att ”incitamenten skapade krisen”, men de kan vara en ingrediens i den häxbrygd som bidrog till krisen, i form av vårdslös kreditgivning. Undrar om de här snabb-jobbande bankmänniskorna möjligen ändå hade tagit det lite lugnare och varit mer försiktiga om deras betalning också knutits till hur det gick med deras lån? Då kanske det blivit färre lån till NINJA-personligheter. Men varför finns det så många NINJAs? Det är kanske om man ställer den frågan som vi närmar oss svaret på vad som ”skapade krisen”. Nämligen att i grunden ligger en vanlig kapitalistisk överproduktions(underkonsumtions)kris av den typ som har kommit då och då sedan 1820-talet. Folk får dålig ekonomi och hamnar i skuldfällor av typ NINJA-lån. Just lånekrisen skapade inte krisen, men fungerade som utlösare i den bomb som redan var på väg att explodera – tror jag i alla fall.

    Tycker för övrigt att de föregående kommentarerna är intressanta utslag av den genomgripande systemkritik som nu blir allt tydligare.

  3. Niklas says:

    Ni glömde NAIRU. Ingen Comic Book Guy-rant om systemfelen är komplett utan NAIRU.

  4. Nils Lindholm says:

    Ericssons direktion hade positivt kassaflöde för bonus.
    Ägarna – styrelsen tänkte sig att då flyter det in mer, än ut, alltså vinst o utdelning.
    Positivt kassaflöde får man också genom att sälja ut bolaget, man kan sälja bolaget, 1-gång.
    Om inte ägarna fått stopp på detta så skulle förmodligen inte något Ericsson funnits idag, likt Facit.
    Direktionen ville ju naturligtvis ha sin bonus, om Ericsson kk:ar var av underordnad betydelse, nån annan måste ju fortsätta med samma produktion, såvida inte denna skulle upphöra i hela världen.

  5. ”Skapade incitamenten krisen?”

    Jo… – så är det nog – ifall Wi i incitamenten inkluderar att det pyramidiska ekonomiska tänkandet – som nu har pågått och pågår sedan 1800-talet.

    Dags att skrota det HOPPLÖST föråldrade systemet – till förmån för modernt ekonomiskt tänkande och agerande ?

    T ex den Vita Skolans nationalekonomi (”Den Vita Skolans utgångspunkt är den revolutionerande definitionen att pengar är motprestation för arbete som accepteras av alla”).

  6. demolam says:

    Vad är det som händer egentligen? Har ekonomistas kommentarsfält kapats av Aftonbladet eller? Det fanns en tid när nästan varje inlägg följdes av en intressant diskussion om ämnet. Senaste tiden har det dock allt mer känts som att det blivit ett forum för de som anser sig stå över flashback, men som har ungefär samma verklighetsuppfattning. Helst ska kommentaren knappt ha något med själva inlägget att göra heller, utan bara vara något allmänt utlägg om allt som är fel med skolan/Sverige/världen idag. I bästa fall ska man kunna skriva olika omformuleringar som kommentar till varje ny post, så att man får maximal spridning av sin ”sanna” världsbild.

    Angående själva inlägget så var det intressant att se att något som har diskuterats som en potentiell orsak till krisen av ganska så många faktiskt också tycks ha bäring i verkliga siffror. Är det någon som vet (och har tid) att kort redogöra för ifall det finns andra uppsatser som tittar på andra orsaker som har diskuterats? Till exempel har jag hört många säga att psykologiska orsaker är viktiga för att förklara krisen. Men sen har man inte fått någon djupare anledning till varför eller ens hur. Så finns det några sådana uppsatser, eller är det bara en annan tillämpning av Per Krusells (https://ekonomistas.se/2012/10/19/psykologi-som-forklaringsfaktor-en-fallstudie/) inlägg om psykologi som förklaringsfaktor när man inte riktigt förstår något? Andra orsaker till finanskrisen som studerats empiriskt?

    • Den som inte ser allvaret nu när vi står inför ett paradigm skifte (absolut ekonomiskt), där traditionell tänkande inte löst problem utan skapa nya, kan inte bli förvånad av att fritänkare ifrågasätter.

      En kanske bör ställa sig ”nya” frågor såsom om det finns det någon orsak, vad är orsaken till orsakens orsak? Finns något resultat, vad är det slutgiltiga resultatet av resultat, vad ska det leda till? Frågor som normalt inte ställs då de ifrågasätter ens existens, även forum som detta.
      Ingen ”formel” sprungen ur traditionellt tänkande löser vår allvarliga situation, den vi står inför nu.

      Ser en det så är det då inte anmärkningsvärt att fler ger sig in och försöker förnya, hur många tänker överhuvudtaget på hur tankar fungerar och relaterar. Bara de som inte är låsta till ett system och har möjlighet att tänka fritt och högt.

      “So far we have used the mind, the intellect, to help us investigate problems and thereby hoping to find solutions. Can thought ever dissolve our problems? Thinking has so far not solved our problems. The clever ones, the philosophers, the scholars, the political leaders, have not really solved any of our human problems, which are the relationship between you and another.”
      J.K.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s