I det senaste numret av Bamse (nr 16 2012) analyseras förvånansvärt nog hur guldpriset påverkas av nya guldfyndigheter. Exemplet handlar om vad som skulle hända om Krösus Sork skulle lyckas lägga beslag på en asteroid som innehåller mer guld än alla jordens nuvarande guldfyndigheter. Efter att Krösus ägnat mycket möda åt att försöka komma åt guldet slås han plötsligt av att guldfyndigheten skulle sänka priset på guld och att han därmed skulle bli utfattig.
Men detta kan väl rimligtvis inte stämma? Större utbud leder naturligtvis till ett lägre pris, men det kan knappast göra Krösus fattigare. Visst skulle även Krösus nuvarande guldtillgångar sjunka i värde, men Krösus har möjligheten att parera ett alltför kraftigt prisfall med minskat utbud — han kan ju alltid göra sig av med sina nya guldtillgångar (till exempel genom att skicka ut guldet i rymden igen).
Även om Krösus Sork kan göra sig av med sina guldtillgångar i enlighet med nationalekonomernas antagande om fri avyttran (“free disposal”), kan han inte frånta människor vetskapen om att det nu blivit tekniskt möjligt att ta till vara guld från kringfarande asteroider och att guldtillgången på lång sikt därmed är obegränsad. Om guldets värde inte består i dess praktiska användning, utan bara beror på att det är beständigt och finns i begränsad tillgång, skulle guld därför kunna bli värdelöst i och med den nya guldfyndigheten.
Det krävs lite tankemöda för att reda ut sambanden mellan serierutorna på sidan 23 i senaste numret av Bamse, men slutsatsen är ändå att Krösus skulle kunna bli fattigare av mer guld. Däremot är hans glädje på sidan 28 när Bamse och Skalman sett till guldet inte kommer i Krösus händer omotiverad: blotta vetskapen om guldspäckade asteroider riskerar att göra honom fattigare!
Ekonomistas 
Antagligen är detta inte alls ett ekonomiskt problem i första hand för Krösus Sork. Krösus går ihop med andra. “Guldspararnas Riksförbund” och “Småguldägarnas Förening” bildas i Sverige. De blir medlemmar i Europeiska Guldägarförbundet.
Europeiska politiker inser att för att rädda småspararna måste något göras. Man förbjuder brytande av asteroidguld och gör guldsand av delar av centralbankernas guldreserver och sprider dem i havet. Detta efter en lång och mycket bitter debatt om det utspridda guldets påstådda katastrofala inverkan på djuphavens ekosystem.
Haha, det här hade jag inte tänkt på! Men jag tror nog ändå du har en övertro på hur väl den politiska organiseringen fungerar — överenskommelsen måste vara heltäckande och global för att fungera!
Det finns inga gränser för hur många dumheter man kan hitta på.
Opium, kokain och diamanter är ju varor där handeln är mycket reglerad eller förbjuden. Franklin D Roosevelt förbjöd amerikanska privatpersoner att inneha guld, annat än för personligt bruk. Var det inte liknande i Sverige? Tyvärr kan man mycket väl tänka sig att regeringar hittar på sådana saker.
“7 års fängelse för guldsmuggling” är inte långsökt. Tänk på “Occupy Wallstreet”-reaktionerna. Det är inte så få som skulle vilja avrätta bankirer offentligt.
Annat än som smycken skulle det stå angående Roosevelt.
Jag drar mig till minnes en gammal Kalle Ankaserie, farbror Joakim säljer allt sitt guld och dumpar världsmarknadspriset och köper sedan tillbaka allt med förtjänst
När Man tog guld från den nya världen (Amerika) tillbaka till Europa så sjönk värdet på guldet.
Det hela är inte helt fantasibetonat. För mycket länge sedan tryckte svenska postverket upp en upplaga av ett nytt frimärke. Man fann direkt att det hade blivit ett fel, så man bestämde sig för att makulera alltsammans. Några få märken hade dock sipprat ut, och kom att betinga ett mycket högt värde. För kanske runt 30 år sedan hittade postverket emellertid en karta av frimärkena som man tydligen missat när man makulerade. Man bestämde sig för att makulera även dessa och inte sälja dem med motiveringen att man annars skulle ha åsamkat ägarna av de befintliga märkena en orättvis förmögenhetsförlust. (Jag kan minnas fel när det gäller detaljerna. Frimärkskunniga personer känner nog till det hela.) — Jag använde fallet som underlag för en skrivningsfråga på grundnivå för evigheter sedan.
Jag vill minnas att även detta har hänt i Bamse-mytologin! Jag läst Bamse i min barndom och då handlade en historia om hur Krösus hade ett feltryckt frimärke som var “unikt” fram till att Bamse och Skalman hittade producenten som hade tapetserat hela sitt hus med feltrycket, vilket givetvis gjorde Krösus första frimärke helt värdelöst.
Undrar var vi hamnat när vi analyserar den kulturella situationen och spänningarna i samhället med hjälp av Tintin och nu tydligen det ekonomiska läget med hjälp av Bamse.
(Bara skoj. Det var ett kul inlägg.)
Men så länge det är krösus egen gulddepå som driver ner priset på guld så kan väl inte det leda till att han blir mindre rik? Men han måste ju såklart hemlighålla var guldet kommer ifrån. Prio 1 blir att gräva ner asteroiden sen starta guldgruva. Prio 2 blir att anställa vakter och gruvarbetare som man kan vara säker på inte kommer fatta misstankar. Han har ju fixare sorkar som sällan tar egna beslut eller ser möjligheten att egera på egen hand. De borde duga
Det är för övrigt hoppfullt att du läser Bamse, fler nationalekonomer borde göra det
Krösus Sorks stora problem är väl att han inte diversifierat sina tillgångar utan placerat alltför mycket i guld. Lägger man alla ägg i samma korg blir man känslig för meteoritnedslag och stora prisfall. Krösus skulle ha spridit sina tillgångar till aktier, fastigheter, råvaror som inte är guld, hedgefonder etc.
Tänker mig att du har läst Bamsetidningen för ett barn Robert. Säg mig, diskuterade du det här med vederbörande? Vad blev reaktionen isf?I
Inte än, jag ville först reda ut begreppen ordentligt för mig själv så att jag inte riskerar att förvilla nästa generation!
Det är bara att gå ut med en offentlig ursäkt och be om time-out om det visar sig att du har fel 🙂
Det här resonemanget kan appliceras på hur man ska göra om man hittar ett par stycken “3skillingbanco gul” på vinden, dvs världens idag dyraste frimärke som endast finns i ett kännt exemplar. Ska man gömma de nya exemplaren? Tillkännage att man hittat endast ett exemplar och försöka sälja det? Kontakta nuvarande ägaren till det kända exemplaret, och fråga om han vill köpa de “nya” exemplaren för att sedan bränna dem (eller gömma dem) ? Hur påverkas priset om det kommer fram nya exemplar? …… Hur som helst så finns det mycket att lära av Bamse, men även från Karl Barks Kalle Anka-serier från 60-talet. De innehåller många tänkvärda saker.
Ekonomer är som fundamentalreligiösa. De ena tror på evig tillväxt, de andra på evigt liv, men kontentan måste bli, att bägge är kriminellt naiva….
DI tyckte tydligen att mitt inlägg hade nyhetsvärde: http://www.di.se/artiklar/2012/11/19/guldpriset-under-lupp-i-bamse/.
Det är självklart att guldets relativa pris skulle falla om man helt plötsligt skulle hitta enorma mängder lättbrutet guld. Detta hände exempelvis när man hittade en större mängd lättbrutet guld i Klondyke 1896.
Det är lika självklart att guldets relativa pris skulle falla om man genom en teknisk innovation effektivt kunde tillvarata de oerhört små koncentrationer av guld som finns i världshaven. Givetvis minskar också de arbetsbesparingar som har gjorts inom gruvindustrin guldets köpkraft.
Det är dock osannolikt att man gör nya större fynd av mycket lättbrutet guld och den tekniska utvecklingen går inte så snabbt att den på ett mera dramatiskt sätt sänker guldets relativa pris ens i ett längre tidsperspektiv, men självfallet skulle ett uns guld ha mycket högre köpkraft uttryckt i andra handelsvaror förutsatt att guldbrytningen tekniskt sett stod kvar på 1800-talsnivå, medan övriga branschers produktivitet stod på dagens nivåer.
Däremot är det ett ovedersägligt faktum att guld är en av de ytterst få handelsvaror som INTE deprecierar.
Opastöriserad mjölk deprecierar mycket snabbt, ost deprecierar långsammare. Vodka deprecierar ytterst långsamt, men guld deprecierar överhuvudtaget inte.
Detta och ingenting annat är anledningen till att det är utomordentligt ändamålsenligt att reglera mycket långsiktiga ekonomiska förpliktelser i guld.
Självfallet fluktuerar guldets köpkraft.