(O)vetenskapsradion

I morse rapporterade vetenskapsradion att ”jämlikhet styrs av biologi”. De hänvisar till en studie som idag publiceras i tidskriften Nature och som gjorts av två nationalekonomer, en psykolog och en hjärnforskare (tidigare inlägg om neuroekonomi hittar du här och här). Som så ofta är det dock ett ganska stort gap mellan journalisternas tolkning av resultaten och vad studien faktiskt visar.

Forskarna har i studien använt en magnetsröntgenkamera (fMRI) för att mäta vilka delar av hjärnan som aktiveras när en annan deltagare får mer respektive mindre än en själv. Deltagarna fick också olika mycket pengar i början av experimentet för att skapa ojämlikhet. ”Rika” deltagare blev glada när ”fattiga” fick pengar, medan fattiga blev ledsna när rika fick stålar. Detta gäller dels när deltagarna själva skattar sin tillfredsställelse, men mer intressant är att det också stämde med hur hur två delar av hjärnan (som tidigare visats vara kopplade till belöningar och värdering av utfall) aktiverades.

Forskarna drar slutsatsen att vi nu har ”direkt neurobiologiska bevis som stödjer existensen av preferenser för jämlikhet”. Det är dock långt från vetenskapsradions påstående att jämlikhetsbegreppet ”är inprogrammerat i hjärnan och inte i första hand en effekt av social anpassning”. Studien säger ingenting om det biologiska kontra det sociala. Det enda studien visar är att preferenser på ojämlikhet också har en motsvarighet i hjärnan. Det vore väldigt konstigt om så inte är fallet. Precis samma sak gäller för övrigt mina preferenser för Apples nya pryl iPad. Jag är säker på att min hjärnas belöningscentra aktiveras när jag ser Steve Jobs presentera den nya prylen, men det betyder inte att jag är biologiskt förprogrammerad att älska iPad.

Svensk vetenskapsjournalistik går i väldigt stor utsträckning ut på att okritiskt direktrapportera från tidskrifterna Nature och Science samt några ledande medicintidskrifter. Man bör dock vara skeptisk även till rön som läggs fram i dessa tidskrifter. I synnerhet samhällsvetenskaplig forskning i Nature och Science har ofta karaktären av ”den första studien om X”. Att en studie publiceras i dessa tidskrifter ska därför inte tolkas som att något ”bevisats”, utan det handlar snarare om att det är en intressant hypotes som vi har goda skäl att ta på allvar och jobba vidare med.

Den nyss nämnda studien är både välgjord och intressant och förtjänar att tas på stort allvar. Men vill vi veta något om det biologiska kontra det sociala arvet är det tvillingstudier snarare än fMRI-studier vi bör titta närmare på. Till exempel den här utmärkta tvillingstudien av några svenska forskare som visar att altruism är delvis ärftligt. Men tvillingsstudier är inte heller alltid helt lätta att tolka. Jag skulle exempel kunna tänka mig att ha-begär för en iPad skulle visa sig vara delvis ärftligt om man gjorde en tvillingsstudie (eftersom iPad-begär säkerligen är korrelerat med vissa personlighetsdrag). Den som har möjlighet borde göra en studie som visar att iPad-begär är korrelerat med aktivering i hjärnans belöningscentra och en tvillingsstudie som visar att det är delvis ärftligt. Nature eller Science skulle säkert publicera och Apple bidrar nog med finansiering.

Comments

  1. …iPad är ju den största floppen från Apple sen Pippin. En lite bärbar dator med pekskärmstangentbord och avsaknad av multitasking, gud så praktiskt.
    Spännande att Apple anser att köra flera program samtidigt är nymodernt nonsen: vem behöver lyssna på Spotify och surfa samtidigt, ”var sak har sin tid liksom!”. :/

    • Min poäng var inte att säga något om att iPad är fantastisk, men låt mig ändå säga att jag tror att du underskattar Apple:s förmåga. De lyckades göra en telefon utan MMS-funktion till succé, så de kan nog lyckas sälja ett par miljoner datorer utan multitasking.

      • Såväl iPad som iPhone stöder (tidsdelad) flerkörning (varför använder ni engelska begrepp i en svensk blogg?). Det är det grafiska gränssnittet som är begränsat till att oftast bara tillåta ett program i taget. Hur tror ni annars nätverksuppkoppling, klocka mm skulle fungera när ni har något annat program igång?

    • Det är väl självklart att jag avsåg att iPads begränsning är artificiell, det går uppenbarligen bra för Apple att köra sina egna background processes simultant och jag förmodar att CPU:n t.o.m. stödjer multithreading, men det förändrar inte faktumet att det inte går att köra flera tredjepartsapplikationer/background processes samtidigt.

      iPad kommer säkert sälja till ‘early adopters’ och ”jag jobbar media”-människor men en ny iPhone eller MacBook är jag närmast övertygad om att det inte blir om de inte kraftigt förbättrar produkten i nästa uppdateringscykel.

      PS. Svenska för multitasking är vad jag vet multikörning.

  2. Lägg ihop det här med Frans de Waals primatforskning och det kan bli betydligt intressantare.

  3. Nu är det nog inte möjligt att förneka att människan är ett socialt djur, och att det har varit just hennes förmåga att samarbeta som gjort att hon kunna utveckla allt det vi ser omkring oss idag.

    Förutsättningen för samarbetet från början var nog att individerna hade en inbyggd känsla för allas välfärd i gruppen. Så jag tycker nog att man även har en evolutionshistorisk orsak att tro på tesen att vi (de flesta av oss) föredrar ett mer jämlikt system än ett där somliga vältrar sig i lyx medan andra svälter.

    Det sorgliga är väl snarare att de här, troligen biologiskt grundade beteendetendenserna eller känsloyttringarna, inte är oföränderliga utan kan påverkas av miljön, och att de inte fungerar fullt ut i ett överbefolkat samhälle, där det kan vara svårt/omöjligt att känna med hela mänskligheten och att inte prioritera de närmaste.

    Men det finns ett annat faktum som tycks tyda på att vi allihop har en tendens att vilja leva i ett rättvist samhälle. Alla som har mer än andra,är rikare än andra, skapar sig alltid ursäkter för detta faktum: Jag är så värdefull för samhället för att… Utan mig skulle ingen ha det bra… Jag arbetar hårdare än andra, alltså är det rättvist att jag har mer … och lägger skulden för misär på dem som lever i sådan: De där som svälter är bara lata… de där som kräver sjukersättningar är bara slöa fuskare, de där som har låg lön gör inte skäl för mer… etc.

    Under de här uttalandena, som man ofta hör från högavlönade, ligger just en känsla av att systemet bör vara rättvist, alltså försöker man intala sig att det är det, genom att skapa sig en livslögn så att man orkar leva med det faktum att ens egen ohemula rikedom faktiskt leder till andras fattigdom.

    • Kerstin, jag håller helt med dig, det finns väldigt mycket forskning som pekar mot att vi har en evolutionärt programmerad känsla för moral och rättvisa. Jag kanske borde nämnt det tydligare i inlägget. Min poäng var hursomhelst bara att den här studien inte säger något alls om den saken. Tyvärr är det ofta liknande magnetröntgenstudier misstolkas trots att de egentligen bara ger små, små ledtrådar till vilka delar av hjärnan som har vissa uppgifter.

    • Andreas says:

      ohemula? Nu fick jag lära mig ett nytt ord! 😉 Efter en titt i ordboken ser jag att det betyder: grundlös/obefogad. På vilket sätt är ”högavlönade” människors lön grundlösa och obefogade? Och på vilket sätt leder det till fattigdom?

  4. Nymnchen says:

    Robert,
    det är ett par saker som jag tror du retar upp dig på här alldeles i onödan. Det ”biologiska” tolkar du som det ärftliga. Jag tror du tolkar vetenskapsration helt fel. (nej, jag jobbar inte på vetenskapsradion, men jag är ett fan, måste erkännas). Vad vetenskapsradion fattat fel är att ”inprogrammerat i hjärnan” vanligt vis är just en effekt av social anpassning. Det är kritiken.
    Vilket leder in på att du tycker att det ärftliga skulle vara intressant att studera i tvillingstudier. Där håller jag inte med alls – hela diskussionen om hönan eller ägget när det gäller social kontra genetisk är kontraproduktiv. Det är ett samspel, man får nog nöja sig med det. Som tex med homosexualitet spelar det ingen roll om det är ärftligt, uppstår i livmodern, uppstår på skolgården – det är ett fenomen som vi så vitt vi vet inte kan påverka och det finns där oavsett om vi vill eller inte. Samma sak med våra reaktioner på ojämlikhet, fysiska såväl som mentala – de finns i vårt samhälle oavsett kausalitet. Det som snarare skulle vara intressant skulle vara att se hur folk från helt andra kulturer reagerade i samma försök, för att se om det var kulturellt betingat (det kanske de gjorde?)

    Ett annat problem är att du inte accepterat den populärvetenskapliga retoriken. De säger alltid att forskare har bevisat (istället för visat), medan forskarna själva vet att det, enligt Poppers hypotetisk-deduktiva metod är omöjligt att bevisa någonting. Visst, de borde säga ”våra resultat är i enlighet med hypotesen ditt eller datt och hypotesen att reaktionerna vi ojämlikhet är inprogrammerad i hjärnan kan inte förkastas”. Hur kul är det att lyssna på. Oftast brukar folk reta sig på populärvetenskapliga framställningar av resultat som de inte gillar…är det så enkelt i detta fallet?

    Slutligen, jag förstår inte alls varför du drar in Ipad. Forskarna använder ju pengar, vilket representerar Ipad, mercedes, frihet, status eller makt…alltså utbytbart mot alla dessa.

    • Jag håller med helt med dig angående vilket missförstånd vetenskapsradion gjort sig skyldiga till. Det var det jag försökte illustrera med mitt iPad-exempel. Allt vårt beteende styrs av hjärnan och kommer därför speglas i ökad hjärnaktivitet någonstans (oavsett om det är socialt eller ärftligt eller en kombination).

      Jag håller också med dig om att man ofta kan ifrågasätta om det spelar så stor roll om saker och ting är biologiskt eller socialt ärftliga, eller kanske vanligare en komplicerad interaktion av de tu. Det spelar till exempel i de flesta fall ingen roll för vilken politik som är motiverad. Däremot tycker jag det är relevant grundforskning att ta reda på hur vi människor faktiskt fungerar och där ingår förstås dessa frågeställningar.

      Det går att skriva populärvetenskapligt på ett både intressant och sakligt sätt, det handlar inte bara om retorik. Det försöker vi göra här på Ekonomistas, även om inte vi heller alltid lyckas så bra. Men jag har förståelse för att det kan bli fel när det ska gå så snabbt att producera vetenskapsnyheter. Den här artikeln släpptes på nätet på onsdagkvällen och vid sextiden på torsdagmorgonen hade vetenskapsradion gjort sitt reportage. Inte konstigt om det blir fel.

      Min irritation med vetenskapsradions inslag har ingenting med resultatet som sådant att göra. Faktum är att jag tror att de har rätt i sina slutsatser (baserat på mycket annan forskning). Dessutom är jag en stark jämlikhetsivrare som då och då går på partimöten där samma melodi som spelades i radioinslaget förekommer. 😉

      Min irritation handlar om tre olika saker:

      1. Vetenskapsjournalistikens fokus på naturvetenskap och i synnerhet ett fåtal tidskrifter.
      2. Den ”snabba” vetenskapsjournalistiken är ofta väldigt okritisk. Vetenskapsradions längre inslag brukar dock ofta vara bra.
      3. Många, inte bara journalister, tycker jag drar alldeles för långtgående slutsatser av viss hjärnforskning (framförallt sådan som bara bygger på korrelationer mellan beteende och hjärnaktivitet). Denna typ av forskning är ännu i sin linda och det är väldigt lite som vi vet.

  5. Andreas:
    Ingen människa är så mycket mer värd än en annan att han förtjänar att lyfta många miljoner i arvoden varje år. Ingen kan ensam skapa så mycket värden. Varje otroligt högavlönad kan vara så högavlönad bara för att det finns mängder av människor som utför arbeten till lägre priser.
    Direktören på det stora företaget skulle dessutom stå sig slätt utan de arbetare som står i produktionen. Alltså är hans enorma lön ofta just grundlös. Sååååå mycket mer är han inte värd och utan sina underlydande arbetare är han inte värd ett vitten.

    • Andreas says:

      Jag tycker visst att det finns människor som förtjänar att tjäna miljoner. Vad man får för lön är inte en värdering av en människas värde utan är ett resultat av kapitalism som inte är något negativt i sig. Det finns självklart negativa konsekvenser av kapitalism, men det finns inget vettigt alternativ. Tycker du att en VD och en ekonomiassistent ska tjäna lika mycket? Förmodligen inte. Hur mycker mer ska VDn då tjäna? Det får företaget avgöra anser jag.

    • Jo det finns människor som kan förtjäna sådana ersättningar, tom miljardersättningar. Sergey och Larry uppfann (ja, uppfann, det var inte en utveckling av tidigare metoder) page rank-systemet Google bygger sin kärnverksamhet på. Det var helt unikt och har hjälp miljarder människor biljoner gånger att hitta relevant information.

      Vem är du att säga att de bara borde få tjäna 80 000:- i månaden för den insatsen?

      (Reservation: jag har arbetat på Google)

  6. tommyhjalmarsson says:

    En studie i mitt trapphus där jag bor visar bara vad jag fått för resultat i min studie. En studie i ett annat hus kanske kommer ge helt andra resultat. Det är inte mer sanning än en SIFO undersökning. Alltså det är inte ens en vetenskaplig teori. Det bör man ju veta som lyssnare.

    • Ööh, du har ingen aning om vad du pratar om va?

      Du tror inte man försöker undvika skeva urval och när urvalen väl är gjorde tar hänsyn och kompenserar för brister i urvalet? Det är vetenskapsmetodik man lär sig första terminen på universitetet.

  7. Nymnchen says:

    Problemet med vetenskapsjournalistiken i Sverige är dels att den har en för liten kritisk massa, men också att det saknas vetenskapsjournalistik som riktar sig till högutbildade. I alla fall inte så vitt jag vet. Och så vitt jag vet är vetenskapsjournalister i Sverige oftast inte disputerade. Du får starta en tidskrift där forskare skriver texter inom sitt eget fält, där redaktionen består av journalister och där krönikörer med olika politiska åsikter drar politiska slutsatser av forskningen.

    Jag tror fortfarande det bästa sättet att ta reda på om detta är ett socialt fenomen skulle vara att släpa med sig MRI-maskinen ut i regnskogen och undersöka hur folk i icke-monetära kulturer fungerar. Som ren grundforskning. Inte för att detta skulle säga särskilt mycket om vårat samhälle.

  8. Jag tror till och med att det är för långt dragen slutsats att säga att forskarna visade att hjärnan visade preferenser för jämlikhet. Enklast möjliga tolkning blir väl att belöningssystemet reagerade utifrån empati (trevligt att någon som behöver det får pengar) och avund (dumt med någon rik som blir rikare). Och de två sakerna tror jag nog vi kan våga påstå är delvis medfödda, utifrån primatstudier mm. Man kanske kan säga att summan av predispositionerna för empati och avund ger en medfödd strävan efter jämlikhet.

    Samtidigt har de flesta av oss en stark känsla för att vi har rätten till frukten av vårt eget arbete, kanske även detta medfött. Har myran slitit hela sommaren medan syrsan spelat fela har syrsan ingen rätt att förvänta sig hjälp när vintern kommer. Så det är väl förmodligen så att vi har en rad medfödda känslor som kan leda till att vi dras till eller skyr jämlikhet, beroende på vilka känslor som tar överhanden.

  9. Andreas Bergström:
    Jag tror du har helt rätt här. Vi har inte bara en biologisk tendens att vilja se rättvisa, vi vill inte heller gynna eller arbeta för dem som fuskar eller myglar, liksom vi dessutom har en naturlig empatisk förmåga. Inte nog med det, vi har lätt för att generalisera.

    De här tendenserna gör att propagandan mot sjuka, att de är fuskare allihop, går hem så bra hos så många. Dem som fuskar vill inte underhålla. Men dem som är sjuka tycker de flesta att vi ska hjälpa och stötta.

    Så min granne som jag känner och vet är döende i cancer vill jag gärna medverka till försörjningen av, så lång tid han/hon har kvar, men alla de där andra, de där som tidningarna skriver om och som fuskar så förfärligt med sjukförsäkringen (eller med ett ”finare” uttryck ”överutnyttjar bidragssystemet”), dem ska man klämma åt. Så drabbas många väldigt sjuka människor av lagar som folk accepterar – för att de bedras dels av sina egna känslor och reaktionstendenser, dels av media.

    Den här propagandan fungerar alltså också som en livslögn, som döljer för mig att jag accepterar att samhället, och jag själv därmed är med och sparkar på de svagaste.

  10. Andreas says:

    Och så har en folkpartist och en vänsterpartiset(eller vad du nu är) fått säga sitt..

  11. Tråkigt med sådan okunnighet i Vetenskapsradion. Som andra påpekat är inte en neurologiskt avläsbar reaktion i hjärnan nödvändigtvis ett resultat av genetiska egenskaper. Uppfostran till att dela med sig kan vara orsaken.

    Men den stora okunskapen om forskningen är att de experiment som Nobel-pristippade Ernst Fehr skrev om i augusti 2008 i Nature strider mot de påstådda resultaten. Dessutom var det barn 3-8 år som testades vilket kan ge en vink om det genetiska inslaget.

    35-60 procent av barnen 3-6 år ville inte dela med sig till andra när valet stod mellan ”ett godis till mig och ett eller inget till någon annan”. Den större benägenheten till ”egalitär” fördelning gällde de egna kompisarna.

    När sedan en kostnad för en själv infördes för att dela lika (man fick avstå hälften till den andre) så steg motståndet mot den ”egalitära” fördelningen till 70-95 procent för gruppen 3-6 år.

    Jag tycker att detta tyder på att det finns ett genetiskt nedärvt drag som hos de flesta förkastar jämlikhet. Se min bloggserie om experimenten:
    http://danne-nordling.blogspot.com/2008/09/barnen-r-socialister-som-gynnar.html
    /DNg

  12. Nymnchen says:

    Du kan ju inte på allvar påstå att barns reaktioner automatiskt ligger närmare det som är nedärvt?! Bara för att det speglar resultatet du själv vill åt?! Du har inte barn själv hör jag.
    Barn hjärnor är ju som bekant inte mogna. Eller för att beskriva det på ett lite tydligare sätt; de människor vars hjärnor fortsatt utvecklas bortom en 6-årings hjärna har evolutionärt gynnats. Dvs, de som INTE betedde sig som 6-åringar i vuxen ålder var de som överlevde sig och fick fortplanta sig. I alla fall var det så tidigare…
    För bakåtsträvare kan denna artikeln rekommenderas
    http://www.sciencedaily.com/releases/2010/02/100224132655.htm

    Att en observation endast skulle vara valid om den kan beläggas genetiskt, det är fånigt. Och då är det jag som är naturvetaren/genetikern här. Sociala mönster ärvs också, utsätts för selektion och formar våra hjärnor. Att det finns olika sociala strategier vid olika tidpunkter betyder bara att vissa fungerar vid vissa tider och i vissa sammanhang. Hurvida det är genetiskt eller allmänmänskligt eller specifikt för våran kultur, det är en akademisk fråga.
    Vet vi har att hantera här och nu är det enkla, mätbara och mycket väl belagda faktumet att ojämlikhet skapar ett onödigt lidande och det är Det vi måste hantera. Oavsett hur barn i 3-6-årsåldern reagerar i försök.

  13. Det är en del som verkar argumentera för att man ska studera barn för att försöka ta reda på vad som är biologiskt kontra socialt, men jag håller helt med Nymchen om att är befängt. Håravfall hos män inträffar exempelvis ganska sent i livet, men det är ändå förmodligen så gott som helt genetiskt bestämt (om man inte använder håravfallspreparat förstås).

  14. Nymnchen:
    Läste artikeln du länkade till och jösses vad intellient jag måste vara :-).

    Fast vadå intelligent? Vad är det? Hur stor skillnad är det verkligen mellan 97 och 103 i IQ. I somliga undersökningar har man funnit att barns IQ kan ökas med tiotal med rätt undervisning, uppmuntran etc. så vad är då intelligens och vad mäter testen?
    Vetenskaplig – knappast, men rolig var artikeln.

  15. Nymnchen says:

    Eftersom artikeln är peer reviewed (den ursprungliga artikeln var publicerad i Social Psychology Quarterly) får man utgå från att författarna har satt upp sin studie så att andra faktorer inte påverkar resultatet.
    Orsaken till att jag länkade till artikeln var en förklaring till varför man kanske inte ska nöja sig med förklaringar om att det som är konservativt automatiskt är mänskligt.

    ”In the current study, Kanazawa argues that humans are evolutionarily designed to be conservative, caring mostly about their family and friends, and being liberal, caring about an indefinite number of genetically unrelated strangers they never meet or interact with, is evolutionarily novel.”
    ”The theory suggests that more intelligent people are more likely than less intelligent people to adopt evolutionarily novel preferences and values”

    Hypotesen som de undersökt refererar till är alltså den de beskriver i abstractet:
    ”The Savanna-IQ Interaction Hypothesis, derived from the Savanna Principle and a theory of the evolution of general intelligence, suggests that more intelligent individuals may be more likely to acquire and espouse evolutionarily novel values and preferences (such as liberalism and atheism and, for men, sexual exclusivity) than less intelligent individuals…”

    Som jag tolkar det; det som drivit evolutionen av vår intelligens är att intelligenta människor är mer benägna att ta till sig värden som förefaller strida mot gamla överlevnadsstrategier (de överlevnadsstrategier som vi delar med övriga djur), och att detta skulle gett en selektions-fördel. Om vi blivit överläget intelligenta djur för att vi haft förmågan att agera i motsats till konservativa värderingar, då är det svårt att som Nordling hävda att konservativa värderingarna som vår allmänmänskliga standard.

    Hurvida detta är vetenskap eller inte, det får nog forskarna inom deras fält avgöra.

  16. Nymnchen
    Nu är inte IQ-testen speciellt trovärdiga och om de inte är det, så faller de där resonemangen.

  17. Nymnchen says:

    Jag förstår inte, hur menar du med ”trovärdiga”. Att du inte tror på dem?

  18. Nymnchen:
    Kan du definiera vad som menas med intelligens? Tror inte det.

    IQ-testens validitet är inte imponerande, så nej jag tror inte på dem.

    • Validitet för vad?

      Det finns tex en stark korreleation mellan ett lands välstånd (och därmed med livslängd, spädbarnsdödlighet osv mått) och dess befolknings genomsnittsresultat på IK-tester.

      • Andreas says:

        Korrelation är inte lika med kausalitet.

      • Nu handlade ju invändningen om validitet, inte kausalitet. Man skulle tex kunna använda snitt-IK för att med hög sannolikhet säga något om välståndet i landet.

      • Andreas says:

        lg/Nej. Det kan man inte.

      • Jo, det är just det det finns forskning som indikerar att man kan, tex Lynn (som är kontroversiell men kontroversiellt är inte detsamma som felaktig).

  19. Andreas says:

    Ingen kan väl påstå något annat än att det finns klara begränsningar med IQ-test i alla fall. Bara det faktum att om man väl har tagit ett IQ-test en gång och sedan tar ett nytt IQ-test senare så brukar man få väldigt mycket högre poäng än man fick första gången, tycker jag visar på en svaghet med sådana tester.

    • Har du en källa för det påståendet? I allmänhet stiger poängen ju äldre man blir men så vitt jag vet är skalan åldersberoende så själva kvoten bör ligga relativt konstant.

      • Andreas says:

        Har du någonsin tagit ett IQ-test mer än en gång? Det räcker som svar..

      • Ja en handfull gånger i olika sammanhang i skolan etc och resultatet (kvoten av poäng/min ålder) har legat hyfsat konstant. Inte värre än tex högskoleprovet där jag fått 1.8-2.0 (1.8 första gången och sedan 1.9-2.0). Även när jag testat läshastighet, hörsel, styrka osv varierar resultaten lite mellan tillfällena även om allt annat är lika. Min erfarenhet är att med mer rutin får man en jämnare resultatserie, vilket kanske inte är så överraskande

        Själv då?

  20. Olof Johansson-Stenman says:

    Intelligensstudien som refereras ovan är skriven av Kanazawa m fl. Som konsumentupplysning kan nämnas att han skrivit en hel del kontroversiella artiklar, och att han även bl a arbetat med Richard Lynn. Lynn har bl a blivit känd för en uppmärksammad bok från 2002 ”IQ and the wealth of nations” som hävdar att fattiga länder (fr a afrikanska sådana) är fattiga till mycket stor del beroende på att befolkningen där har så låg intelligens.

    Kanazawa presenterade en uppföljningsstudie på delstatsnivå i USA med titeln ”IQ and the wealth of states” där hans slutsats är: ”It appears that, just as some nations are wealthier than others because their populations have higher average intelligence, some American states are wealthier than others because their populations have higher average intelligence”.

    Han har i andra artiklar argumenterat för att vackrare människor är mer intelligenta.

    Den aktuella artikeln finns tyvärr inte i fulltext ännu via mitt bibliotek i Gbg, men jag gissar att den empiriska anlysen baseras på i princip samma tämligen kontroversiella internationella dataset där han jämför genomsnittliga värden mellan länder.

  21. Olof Johansson-Stenman says:

    Korrigering: Jag tittade på abstract och där framgår att jag hade fel i min förmodan om vilken typ av data som användes i artikeln.

  22. Olof Johansson-Stenman says:

    Förtydligande: Ett skäl till min förmodan var att han använt denna typ av data för tidigare studier. I artikeln ”IQ AND THE VALUES OF NATIONS” finner han t ex att länder med högre genomsnittlig IQ, justerat för andra variabler, tenderar att vara mindre religiösa i genomsnitt. (I den artikeln försvarar han även Lynn och Vanhanens bok, som alltså använder samma data.)

    Jag vill också påpeka att jag inte har något som helst belägg för att studien refererad till ovan är bristfällig, men baserat på introspektion bedömde jag ändå att informationen om annat han gjort kunde vara intressant.

    • Andreas says:

      Man får vara förbaskat försiktig med sådana studier tycker jag. Jag tycker att dom bör granskas och inte bara accepteras som om de vore sanning. Det måste finnas oerhört många bristfälliga ekonometriska studier. Det kan väl kanske någon av professorerna förmodligen intyga.

  23. Olof Johansson-Stenman says:

    Här är en som kan intyga det…

    • Andreas says:

      hehe. ok… Visste inte att du var professor. Ett tips är att länka till din hemsida där det står webbplats.

  24. Mitt inlägg med några smärre förändringar finns nu även publicerat på Second Opinion (på deras begäran): http://www.second-opinion.se/so/view/1085.

  25. Om nu IQ-test i hög grad mäter inlärda kunskaper, vilket de gör, så är det självklart att vad vi kallar ”utvecklade” länder har genomsnittligt högre IQ än u-länders befolkningar för inte anser vi i våra länder att det är kunskap att veta var tigrarna har sina stråk, när och var skallerormen får avkomma, eller hur man ska göra för att fånga giftödlor. Så det frågar man inte om i Q-test. Och det man frågar efter är sådant som människor i Afrika ofta inte kan veta något om eftersom det handlar om vår kulturs normala kunskaper, varför ”bildade” barn i USA och Europa förväntas kunna svara på frågorna i testen (fast inte alla frågorna förstås).

    När man mätte barn med samma test med 20-30 års intervall, någon gång i mitten av 1900-talet, visade det sig att hela skalan hade förskjutits uppåt, så att barnen var c:a 10-15 enheter mer intelligenta på den senare testet än det tidigare (olika barn alltså), hela skalan hade alltså förskjutits. Barnen fick då en avsevärt mycket bättre utbildning.

    När man i förväg informerade lärare som tog över en klass, om vilka barn i deras nya klass som hade goda resultat på IQ-test och som lärarna därför kunde förvänta sig mycket av, visade det sig senare att de utpekade barnen (som valts helt slumpmässigt, somliga hade haft goda resultat andra inte) hade förbättrat sina resultat med ungefär samma siffra, mest hade de förbättrat resultaten som hade sämre sådana på det tidigare testet.

    Att sedan relationerna är desamma säger sig självt. Testen är så konstrurade att ”intelligensen” vad det nu är, ska vara normalfördelad i en befolkning.

    Jag gissar dessutom att psykologer som använder sig av IQ-test även idag definierar ”intelligens” operationellt: Med intelligens menar vi det som mäts med IQ-test.
    Suveränt cirkelresonemang. Den definitionen är belägg för total brist på validitet.

    Min definition av intelligens: Med intelligens menar jag de förmågor jag har 🙂 (nåja).

    • Inlärda kunskaper? Har du överhuvudtaget sett en konventionellt IK-test? Det mesta handlar om mönsterigenkänning. Jag kan inte påminna mig om att jag under min skolgång lärde mig förutse hur prickar placerade i en figur kunde tänkas se ut i nästa steg av rörelse. Vilken sorts skola gick du i där du lärde dig den typen av värdelös kunskap?

      Inlärda kunskaper mäts på tex högskoleprovet, inskrivningstestet på mönstringen osv. Eller för all del, konventionella prov och tentor på olika nivåer av skola/universitet.

  26. Nymnchen says:

    Ok, hela Kanazawas statistik som låg bakom hypotesen (hans egen, Savanna Principle) slaktades blodigt och offentligt av 2 oberoende forskare 2007. Fine.
    Jag tar tillbaka rekommendationen.

  27. Nymnchen says:

    Kerstin
    Intressanta synpunkter. Du får nog ta upp det här problemet med någon som forskar i psykologi. De blir nog glada över att någon kommer med lite färska perspektiv, så de får någonting att tänka på! De blir nog bara glada.

    *kastar inte sten i glashus, inte alls*

  28. Olof Johansson-Stenman says:

    Nymnchen, jag är som du förstår inte helt överraskad, lägg gärna ut referenser till de två forskarna/studierna.

    Kerstin, du har helt rätt i att uppmätt genomsnittlig intelligens ökar kraftigt på relativt kort tid (kallas ibland Flynneffekten), typ ca 3 enheter per decennium vid fast skala, och att intelligensen av allt att döma till ganska stor del beror på miljöfaktorer, liksom att det finns flera studier som visat kraftiga effekter av stigmatisering.

    Jag tycker dock att IQ-begreppet kan ha en något högre meningsfullhet än vad du antyder, på samma sätt som begreppet tid inte är meningslöst för oss trots att fysiker inte sällan pragmatiskt definierar tid som ”det som klockan mäter”.

  29. Olof Johansson-Stenman skriver:
    Jag tycker dock att IQ-begreppet kan ha en något högre meningsfullhet än vad du antyder,..

    Jodå, frågan är bara vad man bevisar med IQ-testen, vad de säger oss? Det tål att diskuteras men är kanske ett ämne för ett annat blogginlägg.

    Man kanske dessutom skulle döpa om testen, till ”kulturkompetenstest (KT) eller liknande :-).

  30. Nymnchen says:

    Health, wealth and IQ in sub-Saharan Africa: challenges facing the ‘Savanna Principle’ as an explanation for global inequalities in health.
    Ellison GT.
    Br J Health Psychol. 2007 May;12(Pt 2):191-227.
    Aldrig någonsin har jag sett någon forskare kasta sig över någon annas arbete med mer förgörande energi: ”However, the present paper exposes the flawed assumptions, questionable data, inappropriate analyses and biased interpretations on which this thesis was based.”
    Ni har det helt klart roligare inom humanioran.

    IQ and the health of nations: some critical comments on Kanazawa (2006).
    Der G.
    Br J Health Psychol. 2007 Sep;12(Pt 3):315-21.
    Här är formuleringarna något mildare. Man talar bara om att när man analyserar data korrekt så stödjer de inte längre hypotesen. Men ändå, att förkasta någons hypotes med hans egna data får väl ändå betraktas som en skymf man inte återhämtar sig från i brådrasket.

  31. Nymchen skriver:
    Men ändå, att förkasta någons hypotes med hans egna data får väl ändå betraktas som en skymf man inte återhämtar sig från i brådrasket.

    Det där är nog närmast det normala inom både humaniora och samhällsvetenskaperna. Det är bara aggressiviteten i angrepp och kritik som varierar lite.

    • Nymnchen says:

      Att man skjuter i sank en hypotes med annan data kan jag förstå, men om man kan skjuta en hypotes i sank mha data som ligger till grund för hypotesen, då vittnar det om dålig eller åtminstone oförsiktig analys i första hand. Jag hoppas verkligen inte att detta är det normala inom humaniora – det vore ju katastrof för forskningens trovärdighet. I så fall gör ju peer review ingen nytta alls som kontrollinstans för att data ger underlag forskarens slutsatser och man kan starta diskussionsklubbar istället.
      Ne, vi får utgå från att det är en miss från reviewers och editors och inte det normala.

  32. Det brukar vara förödande för diskussionen när liknelser eller jämförelser med Hitler kommer upp, men här verkar vi på riktigt ha en forskare som stödjer eugenik och anser att det är vettig vetenskap (som är grundstommen för hitlers ideoligi och tillämpning). Jag hade aldrig hört om honom innan men jag har surfat runt lite. Richard Lynn.

  33. Olof Johansson-Stenman says:

    Numchen, det är nog dessvärre mycket vanligt att forskare inom samhällsvetenskaperna, inklusive nationalekonomi, kommer till helt andra slutsatser baserat på samma data som ligger till grund för en publicerad artikel i en välrenommerad tidskrift (däremot finns väl inte så mycket kvantitativ analys alls inom humaniora, vad jag vet).

    Det främsta skälet är väl rimligtvis att det ofta är mycket svårt att konstanthålla övriga effekter, och därmed att identifiera kausala orsakssamband. Typexemplet är kanske huruvida keynesiansk stabiliseringspolitik fungerar, och i så fall ungefär hur stora multiplikatorerna är, där i princip alla forskare har tillgång till samma data, men där det änu inte finns någon tendens till vare sig konsensus eller konvergens i uppfattningarna.

  34. Nymnchen says:

    Ok, diskussionsklubb med andra ord. Om man inte kan definiera vetenskapligt godtagbara analysmetoder, hur vet ni då ens att det är vetenskap ni sysslar med?
    Hur kan reviewers låta någonting alls passera utan ett ”å andra sidan”?
    Kan man inte enas på någon konferens om någon sorts riktlinjer för det problemet du nämnde? Vad som är god vetenskaplig praxis inom någonting som borde vara ett ganska stort fält (hurvida keynesiansk stabiliseringspolitik fungerar alltså. Ibland undrar man om det till och med är det enda fältet ;-)) Har ni metodkonferenser inom den verklighetsundersökande grenen? (den andra grenen är ju uppenbarligen per definition bara metodkonferenser)

  35. Olof Johansson-Stenman says:

    Nymnchen, det finns naturligtvis otaliga metodkonferenser och motsvarande specialtidskrifter inom vad du kallar ”den verklighetsundersökande grenen”.

    Din kommentar om att frågan om keynesiansk stabiliseringspolitik fungerar förefaller vara det enda fältet är belysande. Under det senaste året har ju denna fråga, i ljuset av den ekonomiska krisen, diskuterats mycket. Samtidigt är det inte ett särskilt stort fält inom den empiriska forskningen. Man kan fråga sig varför det är så, och varför det råder en stor brist på makroekonomer rent allmänt?

    Ett skäl kan vara att det visat sig vara så svårt att fastställa hur stor dessa effekter verkar vara. Detta, i sin tur, beror naturligtvis på att systemen som undersöks är så komplicerade där de flesta variabler, inkl psykologiska sådana, beror på varandra. Inom varje försök till kvantitativ analys måste man därför med nödvändighet göra ett antal starka förenklingar. Alternativet att ”låta datan tala för sig själv” finns helt enkelt inte. Vilka förenklingar man bör göra är det tyvärr inte så enkelt att komma överrens om.

    Man kan naturligtvis fråga sig om vi borde forska om frågor som det är så svårt att få ett entydigt svar på? Mitt svar är Ja, givet att frågan i sig är tillräckligt viktig, och den aktuella frågan synes mig vara en sådan.

    Tyvärr är mycket av sådant som är genuint viktigt för oss svårt att få enkla och tydliga svar på. Andra exempel inkluderar om bistånd fungerar och hur de i så fall bör utformas, hur man får länder att komma överrens om frågor som är globalt viktiga, som klimatfrågan, och hur man minskar kriminaliteten i ett samhälle.

  36. Nymnchen says:

    De andra områden du nämner, hur man minskar kriminalitet, hur man ska ge bistånd och klimatfrågan, där finns det ju en vetenskaplig basis för att undersöka frågorna. De första två kan ju studeras i specifika studier. Det senare finns det en uppsjö av olika mer eller mindre otvetydiga forskningsverktyg för att undersöka på ett sådant sätt att de allra flesta inom fältet kan vara överens om resultatet.

    Men när det gäller makroekonomiska slutsatser, vore det i så fall inte bättre om nationalekonomerna abdikerade från sin position som vetenskaplig auktoritet och konstaterade att det inte går att studera på ett vetenskapligt godtagbart sätt?
    Så kan man överlåta åt politiker att driva just politik utan att ge folk den falska förespeglingen om att det är rationell ekonomi baserad på erfarenhet? Så får ni fortsätta att forska vidare tills ni faktiskt kan komma till en generell slutsats.
    Om nationalekonomer kunde konstatera i all öppenhet att det inte finns någon vetenskapligt godtagbar kunskap om tex keynesiansk stabiliseringspolitik, då kanske politiker till och med skulle vara villiga att vara med och utforma riktiga experiment i frågan?

  37. Olof Johansson-Stenman says:

    Jag tror att det vore bra om vi oftare kunde säga när vi inte vet; problemet är väl delvis att de som säger så inte är så intressanta för media. Sedan finns ju iofs en fördelning av uppfattningar som kan vara intressant för politiker att känna till; t ex tror jag att de flesta svenska ekonomer skulle säga att det nog finns skäl att keynesianska stabiliseringspolitik har en viss effekt, även om de inte är överrens om hur stor den är och om de positiva effekterna av en sådan politik i normalfallet (d v s när konjunktursvängningarna inte är alltför våldsamma) uppväger möjliga negativa effekter.

    Jag tror själv på idéen med policyexperiment. Jag är osäker på hur väl man skulle kunna studera keynesianska efekter med sådana experiment, och om politikerna i så fall verkligen skulle vara villig att medverka fullt ut, men frågan är absolut värd att fundera seriöst på!

  38. Nymnchen says:

    Om du tar och ifrågasätter nationalekonomiska auktoriteters rekommendationer med argumentet att de faktiskt inte bygger på vetenskapliga bevis, då lovar jag dig att det finns mediabevakning där. Berätta vilka beräkningar av sossars och Alliansens ekonomiska politik är grundade i teorier utvunna ur data som kan generera motsatta resultat, och folk kommer lyssna. Nyckeln är ju att ge konkreta exempel. Du kan ju tex börja med att gå i klinch med Calmfors om värdet för ett lands ekonomi med ”återhållsam lönebildning”, som han hoppas på att jobbskatteavdraget ska innebära? (Eller är det otvetydigt makroekonomiskt hälsosamt att hålla tillbaka löneökningar trots att industrin gör vinster och grannländerna har betydligt högre löner?)
    Väldigt intressant att se vad det skulle få för konsekvenser, men om det är hälsosamt för ens framtida forskning, det är frågan. Jag vet inte hur ni finansieras och hur högt till tak ni har det.

    För att få med sig politiker och allmänhet på den sortens storskaliga experiment måste det till en bra motivering. Jag tror den måste börja med ”Vi vet inte”. Om nationalekonomin står inför någon sorts vetenskaplig omvälvning är det nog smartare att understryka det än att försöka hålla det internt.
    Har det utförts några sådana storskaliga experiment?

    Vad är det för frågor mer specifikt? Jag antar att man skulle studera det på kommunal nivå? Hur kan man göra det så att fördelningen mellan de olika deltagarna i försöket blir rättvis, men resursanvändningen skiljer sig?
    Intressant

  39. Nymnchen says:

    Olof, har du noterat att det vi försöker diskutera här har diskuterats i en av Roberts tidigare trådar. Det är mycket hög(re) nivå på den diskussionen.
    https://ekonomistas.se/2008/06/10/liberal-doktorshatt/
    Speciellt gillar jag Emma.

  40. Olof Johansson-Stenman says:

    Det var en intressant tråd (även om den huvudsakligen diskuterade lite andra metodologiska frågor).

Trackbacks

  1. […] 2: Robert Östling på Ekonomistas kommenterar. Forskarna drar slutsatsen att vi nu har ”direkt neurobiologiska bevis som stödjer […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s