Skatter vi saknar II: Fastighetsskatten

Om jag fick resa in i framtiden… skulle jag vilja läsa den IFAU-rapport som undersöker hur den övre medelklassens pensionsålder påverkades av sänkningen av fastighetsskatten. Genom att utnyttja att skatten sänktes mer i vissa områden än i andra kommer studien övertygande visa hur skatteomläggningen fick dessa arbetsmarknadens högpresterare att byta skepnad från arbetsmyror till drönare.

Utan tanke på klimatförändringarna gav de sig av på jorden runt-resor. Utan tanke på alternativkostnader startade de vinodlingar på Gotland och började bygga segelbåtar i trä. De upptäckte att det fanns annat i livet än att arbeta.

Och det hela kom inte som någon överraskning. Nej, sambanden var självklara för alla som läst grundkursen i nationalekonomi: genom att sänka en skatt som inte har med arbete eller andra prestationer att göra skapas en ren inkomsteffekt. Man får helt enkelt mer att leva för. Det normala sättet att reagera är då att konsumera mer. Men vad konsumera när man är runt 60 och redan har allt man behöver? Jo, man konsumerar tid.

Studien kommer även att finna en liten – knappt mätbar – ökning av arbetsutbudet bland de småbarnsmammor vars föräldrar tillhörde fastighetsskattens vinnare. Denna oförutsedda konsekvens kallas av rapportförfattarna för ”the daycare pick up-effect” och ligger till grund för flera livsstilsreportage i Mama och på DNs Insidan.

Nej, tillbaks till verkligheten. En sådan studie finns inte och det kommer att ta ett slag innan den går att genomföra. I väntan på detta får man väl drömma vidare om den utmärkta fastighetsskatt vi en gång hade.

Comments

  1. ”Man får helt enkelt mer att leva för.”

    Och det är dåligt?

    ”Jo, man konsumerar tid.”

    Nuförtiden klagas det jämnt och ständigt på att vi är så stressade, att man inte har kvalitetstid, eller tid att förkovra sig i sin hobby etc. Vilket en del tror bidrar till att människor får utmattningsdepressioner/blir utbrända. Men om jag läser din bloggpost rätt, så tycker du det är en dålig utveckling att människor lyckas frigöra mer tid. Har jag missförstått?

  2. Intressant kommentar på en hypotetisk IFAU-rapport! Jag tycker mig dock läsa mellan raderna att du tycker att högpresterande 60-åringar jobbar för lite idag eller i alla fall inte borde arbeta mindre än vad de gör idag? Visst har vi höga skatter på arbete, men samtidigt finns det ju komplikationer såsom andra skatter, relativjämförelser och föränderliga preferenser som gör det svårt att avgöra detta.

  3. Det stora problemet med avksaffandet av fastighetsskatten tycker jag är att

    (i) det uppstod stora och godtyckliga förmögenhetsöverföringar från staten (som tidigare var implicit ”delägare” i fastigheterna) till dåvarande fastighetsägare

    (ii) den förmögenhet som överfördes från staten till fastighetsägara nu måste ersättas av beskattning som snedvrider hushållens beteende (vilket kanske inte ses som ett stort problem av dem som tror att svenskarna arbetar för mycket och att vår skatt på arbetsinkomster är för låg…)

  4. pontus says:

    Bra och roligt inlägg, Jonas!

  5. Johan A says:

    Martin, du skriver:

    (i) det uppstod stora och godtyckliga förmögenhetsöverföringar från staten (som tidigare var implicit “delägare” i fastigheterna) till dåvarande fastighetsägare

    Vilket föranleder en fråga: hur vet du att en stor förmögenhetsöverföring verkligen skett? För att en sådan ska äga rum fordras en kapitalisering av skattesänkningen i priserna. Detta kräver i sin tur att skattesänkningen uppfattas som beständig. Givet oddsen för ett regimskifte om två år, och givet den fortsatta diskussionen om fastighetsskattens utformning, betraktar jag detta som osannolikt. Någon grad av kapitalisering har naturligtvis skett – det jag betvivlar är att den varit särskilt stor.

    F.ö. förhåller det sig väl ändå så att ALLA förändringar i skattessystemet kan sägas ge upphov till förmögenhetsöverföringar, om man kapitaliserar förändrade inkomstströmmar. Jag har därför svårt att se detta som en invändning mot det som skedde.

  6. David Rosenlund says:

    Undrar om det i den framtida IFAU-rapporten kommer att göras en koppling till det allt överskuggande målet som deklarerats av den regering som avskaffade fastighetsskatten (eller i alla fall döpte om den till en avgift och såg till att förändringen främst gynnade dem med höga inkomster), att det svenska folket skulle arbeta mer?

    Kanske kommer författarna till rapporten att fascineras av att regerigen Reinfeldt försökte få fler att vilja arbeta mer genom att minska incitamenten för att arbeta, där en reformerad fastighetsskatt bara var en av åtgärderna och ett vårdnadsbidrag en annan.

  7. Johan: Jag håller med dig i viss utsträckning, och jag menar inte heller att det är en knivskarp skillnad mellan fastighetsskatten och t ex skatt på arbetsinkomst. Som du säger innebär nästan alla förändringar av skattesystemet någon form av förmögenhetsöverföring och det är i sig inget starkt argument mot reformer som antingen förbättrar ekonomins effektivitet eller ger en mer rättvis resursfördelning. Men jag har svårt att se sådana vinster av att avskaffa fastighetsskatten.

    Angående förväntingarna: Visst spelar de roll och det är knappast 100 procents sannolikhet att skatten är permanent avskaffad, och inte heller att den säkert återinförs efter nästa val. Men även om skatten med säkerhet förväntas återinförs efter nästa val så kan fyra år med låg ”fastighetsavgift” i stället för hög fastighetsskatt göra en betydande skillnad. I slutändan är det förstås bäst att låta data tala. Ett bra uppsatsämne för den som orkar gräva fram försäljningspriser borde vara att undersöka prisutvecklingen på fastigheter i samband med reformen (och jämföra t ex med bostadsrätter – speciellt bostadsrättsradhus).

    Du har förstås också rätt i att även andra skatter kan kapitaliseras, men vanligen endast som en teoretisk beräkning. Anta t ex att värnskatten avskaffades. Den kapitaliserade vinsten av detta skulle förmodligen vara betydande för vissa unga individer som räknar med hög framtida inkomst. Om skatten sedan återinförs efter några år tas värdet tillbaka från samma individer som tidigare gynnades – det finns ingen som har köpt eller sålt sin framtida inkomstström. Med fastighetsskatten är det lite annorlunda eftersom fastighetspriserna påverkas direkt och eftersom en hel del fastigheter byter ägare mellan valen.

  8. Bara för att argumentera med mig själv: den införda skatten (avgiften?) på uppskjutna vinster borde enligt samma resonemang faktiskt öka arbetsutbudet bland den övre medelklassens barn (för det är väl de som sitter med stora uppskjutna reavinster). Alltså kanske ”the daycare pick up-effect” egentligen är orsakad av skatteomläggningen.

  9. Marcus & Robert: Jag har egentligen inget emot att folk jobbar mindre (eller mer). Problemet är att en enorm skattelättnad ges till en grupp på ett tämligen godtyckligt sätt. Den som bott länge på en plats där fastighetsvärdena ökat mycket får mest. Man skulle exempelvis kunna tänka sig att sänka skatten på arbetsinkomster för låginkomsttagare i stället. Eller sänka arbetsgivaravgifter. Eller…

  10. Christoffer Rydland says:

    Det är särskilt bra att det är unga ekonomer som skriver – professorer styr ju tillräckligt som det är… Det är också bra att går att kommentera samt att författaren av ursprungsinlägget ofta tar sig tid att fortsätta debatten. Ursprungsinläggen är gjorda för att skapa dialog, det är inga ”så här är det” – inlägg utan tanken verkar just vara att sparka igång en diskussion – det verkar vara den som är huvudsyftet.Det finns annars så mycket formkrav i akademin som gör att diskussionen inte kommer igång.

    Vad är historien bakom ekonomistas? Varför blev det just ni, varför startade ni just 2008 osv? Som medieforskare är jag nyfiken…

Trackbacks

  1. […] Skatter vi saknar II: Fastighetsskatten « Ekonomistas Genom att sänka en skatt som inte har med arbete eller andra prestationer att göra skapas en ren inkomsteffekt. Man får helt enkelt mer att leva för. Det normala sättet att reagera är då att konsumera mer. Men vad konsumera när man är runt 60 och (tags: sweden taxation fiscalpolicy labourmarket economics humour satire) […]

  2. inslag.se skriver:

    Göran Persson om fastighetsskatten…

    E…

  3. […] inlägg om saknaden efter fastighetsskatten och arvsskatten samt avslöjandet av den massiva betygsinflationen i […]

  4. […] beskattade vinster som uppstått då husköparen haft tur (se inlägg om fastighetsskatten här, här och här), men faktum kvarstår att skatten var väldigt impopulär. Det har ofta hävdats att […]

  5. […] Sluta muta! Återinför fastighetsskatten! […]

  6. […] och småhus. Vi har skrivit om fastighetsskatten flera gånger, se till exempel inlägg om avskaffandets inkomsteffekt, skattens synlighet, motivet för namnbytet och möjligheten att låna för att betala […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s