När priser inte räcker till

Nationalekonomer brukar ofta förorda att man skall ”sätta ett pris” så saker och ting för att allokera resurser i ekonomin på bästa sätt. Årets ekonomipris går till Alvin Roth (som nyligen flyttade från Harvard till Stanford) och Lloyd Shapley och handlar om de fall när man — av olika skäl — inte kan förlita sig på prismekanismen. Ett skäl till att prismekanismen inte fungerar så bra är för att det handlar om unika, hetereogena objekt, såsom människor. Då blir marknaden så tunn för varje ”vara” att konkurrensen inte fungerar särskilt bra. Alvin Roth har bland annat studerat hur nyutexaminerade läkare fördelas till sjukhus i USA och visade därmed på den empiriska relevansen hos Shapleys tidigare teorier.

Ett annat skäl till att prismekanismen inte kan användas är att vi tycker den är moraliskt förkastlig att använda inom vissa områden. Det gäller bland när elever ska fördelas till skolor, men är mer allmänt tillämpligt för fördelningen av välfärdstjänster. Roths forskning har till exempel legat till grund Jonas kritiska blogginlägg (och senare debattartikel) om den skolvalsmekanism som Stockholms kommun införde för några år sedan. Inlägget lyfter fram att mekanismen skapar incitament för familjerna att inte ange sina riktiga preferenser utan istället agera strategiskt vilket ger upphov till ineffektiviteter. Systemet liknar det som tidigare fanns i Boston men som avskaffades efter bland annat efter den kritik som Roth lyft fram (se t ex denna artikel).

Ett annat exempel då vi inte vill förlita oss på prismekanismen är organtransplantationer (alla är nu inte överens om detta, nationalekonomen Niclas Berggren är en ivrig förespråkare för att införa en marknad för organ). Alvin Roth har baserat på sina teoretiska och empiriska insikter hjälpt till att utforma system för njurtransplantation. Jonas skrev i somras om ett annat exempel, nämligen fördelningen av kapphängare i skolan, men där har oss veterligen Alvin Roth ännu inte konsulterats för att lösa problemet.

Årets ekonomipris till Alvin Roth och Loyd Shapley, är likt 2007 års pris till teorin för allokeringsmekanismer, ett exempel på en slags nationalekonomisk ingenjörskonst. Det handlar om hur man utifrån ekononomisk teori utformar nya institutioner för att lösa konkreta problem. De som kritiserar nationalekonomi för att vara teoretiskt mumbo-jumbo utan praktisk relevans kan helt enkelt inte använda årets pris som stöd för sin tes. Det är visserligen till viss del teoretiskt högtflygande, men ytterst praktiskt användbart.

För en kort presentation av pristagarna ser här och för en mer utförlig här.

Comments

  1. Ytterligare ett lästips är Tommy Andersson och Lars-Gunnar Svenssons artikel i Ekonomisk Debatt för något år sedan som illustrerar hur matchningsteori kan tillämpas vid fördelning av nybyggda hyresrätter: http://www2.ne.su.se/ed/pdf/36-1-talgs.pdf.

  2. Olof Johansson-Stenman says:
  3. ”När priser inte räcker till” – då passar ”Den Vita Skolans nationalekonomi” perfekt – som jag ser det.

  4. Flera dagar senare och bara fyra kommentarer, som i sig knappast ens är kommentarer. Nog för att det går att hävda att Alvin Roths arbeta är praktiskt relevant, men det verkar väldigt tråkigt för alla utom några administratörer på ett par offentliga myndigheter. Lär det oss något om hur människor agerar och hur världen fungerar? Då det är mycket mer kommentarer som spekulerar kring hur fort folk går för att komma med tunnelbanan så skulle jag drista mig till att den allmänna uppfattningen är nej.

    • Din slutsats är förhastad. T.ex. är skolvalssystem något som engagerar folk väldigt mycket — Jonas inlägg om detta fick över 50 kommentarer. Snarare är det nog ovanstående inläggs informativa och översiktliga karaktär som är förklaringen. Det är i alla fall många tusen som läst inlägget, så visst intresse finns…

  5. En tidsningskrönikör tycker inte heller om nobelpriset eftersom han har läst på en internationell blogg att DSGE-modeller är dåliga.

    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/cervenkas-darfor-borde-vi-kanske-stoppa-ekonomipriset_7597032.svd

  6. Kristian Grönqvist says:

    Finns det någon ekonom, som på fullt allvar tycker att priset är förtjänstfullt och fungerar som vändpunkt i något avseende? Eller är det bara veckans novell?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s