I ett tidigare inlägg skrev jag om den ineffektiva stämpelskatten (lagfartsavgiften) vid köp av fastigheter. Skatten är onödigt snedvridande eftersom den baseras på transaktioner. Man skulle kunna få in lika stora skatteintäkter med ungefär samma fördelningsprofil men mindre snedvridningar genom att höja fastighetsskatten marginellt.
Det kan vara svårt att avskaffa en skattekälla när den väl har införts, särskilt om den genererar betydande skatteintäkter utan att väcka allmänhetens öppna missnöje. Jag har därför viss förståelse för att stämpelskatterna finns kvar trots att de egentligen är en kvarleva från 1600-talet, då möjligheterna till effektiv beskattning var begränsade. Men jag har mycket svårt att förstå varför regeringen nu väljer att höja stämpelskatten kraftigt. Juridiska personer som förvärvar en fastighet ska i framtiden betala en stämpelskatt på 4,25 procent av köpeskillingen jämfört med 3 procent tidigare. I Vårpropositionen 2010 förs ingen som helst diskussion kring skattens (in)effektivitet. Istället motiveras höjningen med att det ger ett bidrag (på ca 0,7 mdr kr per år) till finansieringen av slopad revisionsplikt för mindre företag. Lite högre förväntningar bör vi väl ha på 2000-talets skattepolitik?
Ekonomistas 
Problemet ligger just i att lagfartsavgiften inte är en öppet kritiserad skatt och därför är det bäst att behålla den. Det finns tillräckligt med avskydda skatter som det är och regeringen (oavsett färg) behöver nog en ekonomisk buffert om man skall försöka sätta in reformer för ekonomisk omvandling och finansiering av välfärd.
Sedan betalar väl inte hyresgäster eller bostadsrättsköpare lagfartsavgift för att de inte innehar en lagfart och därför är det inte ett jättestort problem då radhus/villamarknaden är mindre rörlig än hyres/bostadsrättsmarknaden.
Varför ska det kosta över 4 % att flytta om man bor i villa?
Av rena rättviseskäl tycker jag att även hyresrättsinnehavare skulle betala flyttskatt, förslagsvis 4 % av de samlade hyrorna som de betalt till den adress de flyttar från.
Varför ska vi ha ett skattefrälse som smiter ifrån att betala för sig? De ska väl också vara med och betala för vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg…
Enda skälet till att regeringen kan komma undan med den här märkliga höjningen är att vanligt folk (dvs de som röstar) inte har en aning om vad lagfartsavgifter är och vad det kostar. Vi flyttar för sällan och kanske inte under valår…
Men man kan ju fundera över effektiviteten i verksamheten. Bortsett från nettobidraget på 700 MSEK så kostar verksamheten säkert lika mycket i form av administratörer som sköter registerbytena.
När ett sketet register med ett fåtal uppgifter i kostar medborgarna 700 miljoner per år och dessutom inte fungerar bättre än att samvetslösa typer kan kapa fastigheter och belåna dem, så tappar i alla fall jag intresset för att samma part ska få fortsätta driva verksamheten.
Jag åtar mig att driva verksamheten för bara 100 MSEK per år. Då blir det ytterligare 0,6 miljarder till staten och jag blir stenrik på kuppen.
Det är nog bra att det finns ett fastighetsregister, och det kostar knappast några enorma summor att administrera detta.
Två andra små påpekanden:
(i) 700 mkr avser de extra intäkter skattehöjningen väntas ge. Stämpelskatterna ger tillsammans intäkter på ca 10 mdr kr per år, varav ca hälften är från lagfartsavgifterna.
(ii) Villaägare betalar “bara” 1,5 procent i lagfartsavgift om de är privatpersoner.
Hyresgäster ett skattefrälse? Så stämpelskatt är den enda skatt som hyresrätten har, och som man dessutom slipper att betala? Jag väljer att ta det inlägget som trollande för det är svårt att ta på allvar.
Jag förstår att staten behöver få in pengar, men i logikens namn behöver skatter vara begripliga. Det förstod Axel Oxenstierna på sin tid, men tydligen inte Anders Borgs föregångare, ej heller han själv som det verkar.
I väntan på det så ska jag uppmana min riksdagsman att jämställa hyresrätter och villor. En normalvilla i Nacka kostar idag 4 MSEK, vilket med 1,5 procent lagfart innebär att det “bara” kostar 60.000 kronor att flytta, medan hyresrättsinnehavare flyttar gratis.
Ohemult var ordet.
Logiken bakom det är inte alldeles självklar, om lite ytterligare ironi tillåts.
Logiken kanske bäst sammanfattas i Göran Perssons kommentar “det är inte vårt folk”. Det förklarar i allmänhet det mesta, inklusive varför man ska pungslå vanligt folk för att byta en simpel registeruppgift. (Läs: villaägare kan gott betala en kvarts årslön netto för att få flytta, speciellt om de bor i Stockholm där vårt väljarunderlag ändå är svagt.)
Men varför Anders Borg spär på de här märkligheterna, övergår mitt förstånd. Då behåller jag hellre revisorn.
Ingemar: Skulle du, när du ändå håller på, kunna förklara varför villaägare och bostadsrättsinnehavare ska vara skattefrälse via ränteavdragen?
Detta är en riktigt lömsk och orättvis skatt. Jämför t.ex. en familj som pga. av jobbyte måste flytta 3-4 ggr på 20 år med en som bor kvar i samma villa. Det handlar om hundratusentals kr i stämpelskatt, ev. pantbrev, mäklarkostnader och flyttkostnader. Sen tillkommer ev. reavinst eller ränta på uppskov. Med tanke på att vi bör uppmuntra flytt till jobb så skulle ett flyttbidrag/avdrag vara mer logiskt!
När det gäller privatpersoner kan man nog tänka sig en viss form av penningillusion: att köpa ett hus involverar så stora summor att stämpelskatten ändå bara blir felräkningspengar. 45 000 i stämpelskatt när man ska ut med 3 000 000 blir inte så tydligt.
När det gäller bolag så undviker de ju ofta skatten genom bolagsköp.
Summa summarum: det är en riktigt dum skatt som bl.a. minskar rörligheten, men det betyder inte i sig att vi bör förvänta oss dess snara avskaffande.
@RD Jonsson: jättebra fråga. Varför finns det ränteavdrag egentligen? Varför uppmuntrar staten oss att låna pengar?
Skulle vara konstigt om man skall betala skatt på intäktsränta men inte få drav utgiftsränta, heller hur?
Dessutom så är lån bra för ekonomin. På vilket sätt skulle det vara bättre att man var tvungen att spara ihop till en bostad innan man kan köpa den? Eller bygga sin bostad när man får råd och aldrig bli klar? En ekonomi med en hög andel lån är ett tecken på en sofistikerad ekonomi. Problemen uppstår bara när politikerna inte lyckas med att upprätthålla stabilitet i systemet, när säkerheterna blir mindre värda än lånen och/eller betalningsförmågan sjunker så att låntagarna inte kan betala sina räntor.
Ah, tack. Det låter ju vettigt.
Det är rätt lätt att undgå stämpelskatten, till viss del i alla fall. Så här gör man om man har för avsikt att köpa en större fastighet. (med reservation för minnet, jag har aldrig gjort en fastighetsaffär i hela mitt liv, men jag vill minnas att det var så här det skulle fungera)
1) Du vill köpa ett större jordområde.
2) Köp en liten angränsande fastighet och betala stämpelskatt. (Säljaren kan även låta stycka av en liten fastighet enbart för att sälja den till dig)
3) Ansök om fastighetsreglering där den övriga marken du vill köpa och din nyinköpta jordlott förs samman till ett. Det är det ingen stämpelskatt på.
4) Du äger nu hela jordområdet, men har bara betalat stämpelskatt på en liten bit.
En intressant följd av det här är att våra gamla församlingsgränser som i princip har varit oförändrade sen medeltiden nu börjar flyttas runt lite hur som helst när Lantmäteriverket är igång.
En läsare uppmärksammade mig på att oppositionen i sin gemensamma vårbudget har uppmärksammat potentialen i denna skatt. Deras förslag är att höja skattesatsen till 5,5 procent. De skriver (s 89): “Regeringen föreslår en höjning av stämpelskatten för juridiska personer vid förvärv av
fastigheter i vårpropositionen på 500 miljoner kronor. Vi föreslår en ytterligare höjning
med lika mycket.” Återigen helt utan motivering.