Nu i dagarna avgörs vilken framstående nationalekonom under 45 år verksam i Sverige som får den andra Assar Lindbeck-medaljen (Sveriges senkomna svar på den amerikanska John Bates Clark-medaljen). Den första Lindbeck-pengen fick Handelshögskolans Tore Ellingsen.
Jag har (som vanligt) ingen aning om vem professorerna i kommittén har på lut denna gång, vilket därmed gör det fritt fram att spekulera vilt (alla är välkomna!). Mest trolig är enligt mig Jakob Svensson, högproduktiv utvecklingsekonom på IIES, Stockholms universitet, som är en av få som lyckats kombinera aktivt konslutande på bl a Världsbanken och SIDA med akademiska toppublikationer. Ett av hans senaste bidrag är ett fältexperiment i Uganda där han tillsammans med svenska Martina Björkman visade hur utbildning av medborgare om deras rättigheter till offentliga verksamheter som t ex sjukvård ledde till kraftiga förbättringar i sjukvården (läs mer i tidigare Ekonomistas-inlägg här).
I vinnarhålet befinner sig troligtvis David Strömberg, även han på IIES. David är en av världens mest framstående ekonomer inom området politisk ekonomi och media. Hans publikationslista är typexemplet på en akademiker som prioriterar kvalitet framför kvantietet, dvs ett fåtal men mycket exklusiva publiceringar. David har visat att kunskap ger inflytande t ex genom att politiker ger mer pengar till områden där väljare lyssnar mer på radio och därför kan antas vara bättre informerade och mer aktiva i att påverka politiken.
Det finns säkerligen några till som konkurrerar om Lindbeck-medaljen, men jag tror att de får vänta till nästa gång medaljen delas ut (om två år). Den som läser Ekonomistas får se!
Ekonomistas 
En annan förutom Jakob som inte kan vänta i två år är Magnus Johannesson på Handels, men däremot tror jag David är tillräckligt ung för att kunna få det om två år. Andra som borde ligga bra till är Per Strömberg och Mike Burkart (men han kanske är för gammal?).
Intressant att varken Daniel eller Robert nämner några kvinnor. Skulle t.ex. inte Eva Mörk kunna tänkas lika bra till?
Robert,
handlar priset om vem som är bäst ekonom i åldersspannet 43-45…?
Nä, inte uttryckligen, men om jag satt i juryn skulle jag göra det enkelt för mig och i första hand överväga kandidater som inte kan få det nästa gång. 😉
Niclas, att jag och Daniel inte förslår några kvinnor beror nog mest på att vi bara orkat leta kandidater bland folket på IIES och HHS. Min gissning är hursomhelst att juryn är ganska enkelspårig och i princip bara räknar antal publikationer i topp fem-tidskrifter bland de som snart ska fylla 45, och då ligger Eva dessvärre inte så bra till. Men vem vet, jag hade ju helt fel när det gäller Ostrom.
Jag missade Magnus Johannesson. Han är väl värd pengen. Han är dessutom bredare än de flesta med en lång meritlista inom hälsoekonomifältet utöver sin numera digra publikationslista inom beteendekonomi och kansek rentav lite mainstream.
Eva är en av Sveriges bästa ekonomiforskare. Förutom henne hittar jag dock inga kvinnor som är i närheten.
Mariassunta Giannetti är nog en annan tänkbar kvinnlig kandidat, även om jag tror att hon också är för ung än så länge (f. 1971).
Lena Edlund kanske? Om hon nu räknas som svensk, verksam som hon är i NYC.
Fredrik Andersson (Lund)?
känner mig mkt hedrar över att nämnas i detta sammanhang, men måste ödmjukast hävda att Magnus och Jakob är betydligt mer värda utmärkelsen
Lena Edlund kan mycket väl få medaljen om de inte kräver att personen ska vara verksam i Sverige, vilket jag fram tills nu utgått ifrån. Men jag har inte lyckats hittat statuterna till priset och där priset nämns i ED och pressmeddelanden står bara att personen ska vara viktig för den nationalekonomiska forskningen i Sverige, och det är ju Lena.
Martin Dufwenberg bör definitivt nämnas som en stark kandidat (tror inte man behöver vara verksam i Sverige, även om han är gästprofessor i Göteborg).
Årets fredspris lär oss att även rationella förväntningar om framtida bedrifter kan belönas. Ge priset till en vältalig, karismatisk, och lovande nydisputerad.
Förbjuder Daniel Waldenströms blygsamhet att han nämner sig själv som kandidat får väl jag göra det.
Det vore pinsamt för ekonomsverige om inte Waldenström fick medaljen.
Martin Dufwenberg – min gamla föreläsare i mikro och spelteori! Hans oerhört entusiasmerande föreläsningar borde i sin egen rätt motivera priset. Sverige har nog blivit ett flertal nationalekonomer rikare enbart pga MD som antagligen lyckats få en del ointresserade FEK:are eller statsvetare att att vandra den smala vägen efter att de hört och mött honom.
Martin är/var så otroligt mycket bättre föreläsare än dönickar som Calmfors och Siven…