Subventionerad arbetsdelning?

imageMed anledning av Assar Lindbecks utspel om tillfälliga statliga subventioner till arbetstidsförkortningar kanske tabellen till höger är av intresse (klicka på tabellen för att förstora). Tabellen visar att Sverige är ett av få OECD-länder som inte har infört någon form av stöd till arbetstidsförkortningar under lågkonjunkturen.

I Economic Outlook (där jag hämtat tabellen) skriver OECD att:

The new or expanded short-time working schemes introduced by four fifths of OECD countries during the crisis have been successful in limiting increases in unemployment, but care will be needed to ensure that they do not adversely hamper the economic recovery by delaying reallocation of resources towards new and more productive activities. In this regard, it is important that participation in these schemes represents a cost to firms and wage earners, so that incentives exist to wind down participation as the economy recovers.

Vid samtal med en OECD-representant förra veckan förstod jag att OECD i likhet med Lindbeck trots dessa varningar är positivt till subventionerad arbetstidsförkortning (OECD verkar för övrigt vara positivt till i princip alla finans- och penningpolitiska stimulanser som har vidtagits det senaste året). Men jag är skeptisk och misstänker att länder som infört sådana subventioner kommer att få en mer problematisk väg ut ur lågkonjunkturen. Dessutom verkar det sent att nu införa sådana subventioner.

Det råder nog mer enighet bland ekonomer om att Lindbecks tre andra förslag — lägre ingångslöner för ungdomar, uppluckrade turordningsregler och uppluckrad hyresreglering — skulle bidra till ökad ekonomisk effektivitet. Dessa åtgärders koppling till krishanteringen tycker jag dock är mindre uppenbar.

Comments

  1. Mattias Woldu says:

    1. Förkortad arbetstid är inget som kommer vara tvingande och därför kommer det inte ha en effekt på fördelningen på sysselsättning eftersom människor kan redan idag gå ner i arbetstid om dom verkligen vill. Det är helt enkelt ett idiotiskt förslag för att enda sättet som detta kan få någon effekt är om man tvingar arbetsgivare att erbjuda 6 timmars arbete med bibehållen lön (det vill säga att timlönen går upp för att kompensera mindre arbetade timmar). Hur skulle detta vara något som skulle kunna ÖKA sysselsättningen? Det är ju samma sak som att öka lönerna med kanske 10-20% för alla!

    2. Vad gäller lägre ingångslöner så måste man faktiskt koppla syfte och åtgärd på ett bättre sätt här. Det som är problemet är att det är liten skillnad i kompensation som en arbetsgivare betalar för någon med erfarenhet och någon med ingen erfarenhet. Det är orimligt med tanke på att någon som inte har erfarenhet kommer utgöra en kostnad den första tiden på grund av inlärning. Detta är ett problem eftersom Sverige har en av Europas högsta ungdomsarbetslöshet. Och det i sig är ett problem eftersom Sverige om några år dels kommer ha en hög andel människor som går i pension samtidigt som det i dagsläget av arbetsgivare är vanligt med krav på att man är ”självgående”. Alltså är det så att arbetsgivare helst inte vill vara den som ”lär upp”. Jag kan nog inte vara tydligare.

    3. Vad gäller uppluckring av hyresreglering så är det återigen en dålig koppling mellan syfte och åtgärd. Vad är syftet? Jag antar att syftet är att hyresmarknaden skall ta fart, eller i nationalekonomiska termer att utbudet skall kunna öka, men det ena förutsätter inte det andra. Det är ju redan idag många hinder som finns som inte har med intäktsbegränsning att göra. Det finns helt enkelt inte lika stora friheter vad gäller hur man som bostadsbolag vill utforma sina områden. Det finns regler för hur många P-platser som skall finnas, i vissa områden hur husen får se ut med tanke på omliggande hus, hur måtten för våtrum, diskbänkar, etc. skall vara. Inget av detta är något problem för alla dom som bor i gamla fastigheter eftersom det är saker man kan åtgärda med renovering men i nya fastigheter så är det istället krav man skall uppnå för att ens få bygga fastigheterna.

    Man gör det enkelt för sig om man tror att avreglering av hyresmarknaderna är lösningen på utbudsproblematiken.

  2. Mattias: Angående din tredje punkt undrar jag om du hört talas om begreppet ”övernattningslägenhet”? Vad jag vill ha sagt med det är att även det befintliga beståndet lägenheter kommer att utnyttjas bättre om hyrorna släpps fria. Det kommer att öka det effektiva utbudet av bostäder även om inte ett enda nytt hus byggs.

    Dessutom slipper man de enorma transaktionskostnader som det idag innebär att försöka byta hyresrätter när man vill flytta. Detta skulle i sig öka rörligheten på arbetsmarknaden. Att det är svårt för folk att exempelvis skaffa sig en temporär bostad i tillväxtregionerna – enda möjligheten är i praktiken att köpa, vilket är riskabelt – är ett annat problem för rörligheten.

    • Mattias Woldu says:

      1. Vad gäller övernattningslägenheter så antar jag att du syftar på människor som lyckats få en attraktiv bostad(enligt marknadspris) men med ett lågt bruksvärde(enl. bruksvärdessystemet) och därmed en låg hyra. Detta är lägenheter som antingen kan användas av personen som står som första hands hyresgäst som en övernattningslägenhet när personen är i exempelvis Stockholm under en kortare period eller kan hyras ut dyrt i andra hand av personen. Detta är ju inte ett oeffektivt utnyttjande eftersom personen får ”marknadspris” via andrahandspriset. Det är inte heller en dold marknad eftersom personen riskerar bara att behöva tillbaka mellanskillnaden mellan vad personen får ta ut enligt lagar och andra förordningar och vad personen i praktiken tar ut. Det vill säga det finns inte några stora risker för personer som tar ut stora andrahandshyror. En annan sak som gör att det inte är en dold marknad längre är bl.a. marknadsplatser som http://www.bostaddirekt.se.

      2. Det finns dock andra fördelar med en friare marknadshyra och det är att det blir rättvisare. Dagens system med en bostadskö har inte en bra koppling mellan syfte och åtgärd. D v s åtgärden(bostadskön) åtgärdar inte syftet(en rättvis bostadsförmedling). Anledningen till detta är att det av flera makthavare som är för detta system hävdats vissa argument som att det blir A) rättvisare och B) en mer heterogen och blandad stad eftersom människor med även lägre inkomster har möjlighet att bosätta sig i innerstan(Stockholm).

      Problematiken med bostadskön och systemet som finns är dock att A) Det krävs att ens inkomst är hög (som exempel så krävs det för en 3:a på 81kvm i Vasastan att man har en hushållsinkomst på 650 000kr/år eller ~54 000kr/månaden). Det bör påpekas att detta är dom bostäder som är starkast kopplade till bruksvärdessystemet medan dom nyproducerade bostäderna är mer marknadsanpassade och därför har än högre hyror. B) Vad finns det för lagstadgade mekanismer som gör att man inte ”fuskar”? Om man har haft en lång kö så kan man få tag på en attraktiv bostad med låg hyra och sedan hyra ut den i andra hand dyrt och istället skaffa sig en bostadsrätt, det är i princip riskfritt om man låter ens partner stå som ägare till bostadsrätten. C) Det skapar en marknad där man behöver ha varit i stockholms bostadskö sedan 1989 för att ha en chans på en innerstadslägenhet och då bör man tänka på att det bara några år sedan blev omöjligt att ställa sitt nyfödda barn i kön.

      Det finns många problem med en sådan kö och det som är bra med en marknadsanpassad hyressättning är i alla fall att det bostadsbestånd som finns inom dom kommunala bostadsbolagen (inom tullarna) kommer ge högre avkastning som sedan går till Stockholmarna (kanske i form av bättre förskolor, skolor, etc.). Men Jonas ditt argument om att det skulle bly ett ”effektivare” utnyttjande av det bostadsbestånd som finns, d v s att dom inte står tomma, har jag svårt att förstå. Kan du förklara närmare?

      • Änkan som bor i en femma på Östermalm har små incitament att flytta då hyran är så låg. Med marknadshyror kommer barnfamiljen med två heltidsarbetande föräldrar flytta in. Dvs samma yta som tidigare nyttjades av en person nyttjas nu av fyra eller fem. Änkan flyttar i sin tur till en mer ändamålsenlig tvåa.

        Med övernattningslägenheter menar jag alla de som låter sina förstahandsettor stå tomma större delen av tiden – det kostar ju ändå nästan inget – i stället för att exempelvis bo på hotell när man ska på teater i Stockholm.

        Visst finns det en andrahandsmarknad men då man kan dra lägenhetsinnehavaren tilll hyresnämnden om hyran upplevts som för hög (efter att man flyttat ut) är tillgängligheten begränsad. Delvis av denna anledning är dessutom de flesta andrahandsuthyrningar av väldigt temporär karaktär, några månader i taget, och hyresvärdarna gör ofta allt de kan för att stoppa dessa uthyrningar (av begripliga skäl).

      • 1989 räcker inte. Jag har stått i HSB:s bostadskö sedan just 1989 och om jag testar att anmäla intresse för de hyreslägenheter de får tillgängliga blir jag inte ens kallad till visning på _rivningskontrakt_ i Kristineberg.

        Jag har fått gå på en visning – en vindsfemma i två (tre? den var i alla fall i tre våningar) etage 240 kvm/27 000:-/mån vid St Eriksplan, ovanpå Lars Bengtsson Ljud & Bild.

        Här kommer en annan bisarr egenskap hos Stockholms hyresmarknad in: jag blev kallad på denna visning med någon veckas varsel. Tyvärr krockade den med en tjänsteresa (och även om den inte gjort det hade jag nog haft svårt att närvara eftersom den var mitt på eftermiddagen). Jag ringde HSB och frågade om de kunde fixa en extravisning men det var helt omöjligt.

        Ett sådant beteende skulle _aldrig_ funka på en riktig marknad där säljarna måste anpassa sig till köparna. Ett såpass unikt objekt skulle säljaren vara beredd att gå en köpare till mötes till nästan varje pris.

        Kommunist-HSB. Idiotföräldrar som ställer mig en kommunistbostadskö.

      • LG:

        Själv fått lägenhet genom HSB, stått i kö sedan 80-talet, i innerstan. HSB’s hyresrätter är till för att få folk att bospara. Tanken med hela HSB’s system är att du ska KÖPA en av deras nyproducerade lägenheter, hyreskön existerar bara som incitament. Det är inte, och har aldrig varit, en traditionell bostadskö.

  3. Hel rätt om arbetsrätten etc.
    Bara lönerna sjunker tillräckligt, arbetsrätten helt skrotad och då facken är totalt oskadliggjorda, så är jag beredd att anställa en allt-i-allo, för en tallrik soppa om dagen, husrum i magasinet och ett par avlagda skor/år. Ett arbetstillfälle till då alltså. Det kan nog bli många fler sådana dessutom.

    Detta skulle nog flera ha råd med.

  4. Mattias Woldu says:

    @Kerstin: Din Ironi åsido så kan jag förklara varför lägre ingångslöner kan vara bra.

    Varje person som börjar på ett arbete där man inte har erfarenhet kommer kräva upplärning. Denna upplärning är en kostnad som arbetsgivaren tar i beaktande när denne väljer ut personen som skall få jobbet. Om det finns en kandidat med erfarenhet så betyder det att arbetsgivaren inte behöver betala denna kostnad. I en bransch där det finns ett litet utbud på arbetskraft så kommer reservationslönerna (den minimilön som en person är villig att ta ett arbete till) att öka ju mer en person har erfarenhet. Det blir då en skillnad i ingångslön för en person med erfarenhet och en person utan erfarenhet eftersom personerna utan erfarenhet kommer lägga sig vid kollektivavtalad minimilön medan en person med erfarenhet kommer att kunna lägga sig över gränsen och ändå få ett jobb inom branschen.

    Vi står inför ett faktum att det i vissa branscher finns ett överutbud av arbetskraft och det gör så att personer med erfarenhet ligger vid kollektivavtalad gräns som en norm. Det blir då väldigt enkelt för arbetsgivare att skriva in krav på erfarenhet som ett krav för att på så sätt förenkla sitt arbete vid rekrytering.

    För en nyexaminerad student är detta en väldigt dålig arbetsmarknad och det är väldigt viktigt att dessa studenter inte väljer att flytta utomlands för att kostnaderna för att tillhandahålla utbildning för studenter är väldigt höga och en förutsättning för att man skall få tillbaka den investeringen är att dom får jobb inom landets gränser. I USA där man betalar för sin utbildning spelar det ingen roll om personerna får jobb i USA eller i ett annat land. Det blir också speciellt problematiskt för Sverige eftersom det kommer bli en ökning av statens kostnader till följd av en stor generation som skall gå i pension samtidigt som det inte finns tillräckligt med erfarna människor att ta deras plats. Rent spontant tänker man säkert att arbetsgivare borde vara förberedda genom att välja att utbilda personal även om det kostar mer att ta en nyexaminerad. Problemet är att arbetsgivare dels inte kan vara säkra på att anställda stannar hos dom länge nog för att få tillbaka sin investering och dels så tar inte arbetsgivare på det sättet kollektivt ansvar för samhällets ekonomi utan tänker utifrån rationella kalkyler. Det är till och med så att LO, Unionen, mm. inte tar upp ungdomsarbetslöshet som en stor fråga för att har man inte kommit igång med en anställning så är man inte en del av fackförbundens ”kundbas”. Detta är ett problem inom nationalekonomi som en svensk professor(tror det var Assar Lindbeck) kallade ”insiders och outsider”.

    Hur som helst så är det ett samhällsproblem som i slutändan kommer att behöva åtgärdas av regeringen med stimulanser för att det finns en dålig konkurrenskraft för unga i Sverige och det gör att samhället som helhet kommer att ha problem om högst 10 år när alla 40-talister påbörjat pension.

    • Mattias Woldu says:

      Jag vill tillägga att Svenskt Näringsliv har påbörjat en offensiv kampanj för att få till bukt ungdomsarbetslösheten genom bl.a. lägre ingångslöner men detta är ganska problematiskt för det visar på den katastrofala situation vi står inför. Anledningen är att Svenskt Näringsliv är arbetsgivarnas(dom stora i alla fall) fackförbund och det är ju meningen att dom skall agera rådgivande åt dom också, på samma sätt som LO, Unionen, mm skall agera rådgivande åt anställda, och om dom inte kan få arbetsgivare att redan nu förbereda sig för pensionsavgångar som kommer genom att anställa oerfarna och lära upp dessa så tyder det på att arbetsgivarna inte anser det tillräckligt förmånligt. Det arbetsgivare då gör är att skjuter på problemet till någon annan och hoppas på att det löser sig. Förloraren blir dels några arbetsgivare som inte har den exakta rätta kompetens, erfarenhet och åldersfördelningen när problemen med pensionsavgångar uppkommer och dels det Svenska samhället för då kan det uppkomma ett underutnyttjande av samhällets resurser(arbetskraft).

    • Roger says:

      Två invändningar:

      1) Man ska inte överdriva upplärningskostnaderna. Min erfarenhet är att nyanställda inte är mindre produktiva än ”gamla och trötta”, snarare tvärtom. Dessutom är det en fördel för en arbetsgivare att få forma och utveckla en nyanställd.

      2) Utvandringen begränsas av sociala faktorer, såsom ansvar för familj, språk och socialt nätverk.

      Personligen tror jag att det vore bättre för unga om rörligheten på arbetsmarkaden stimulerades att öka bland äldre som inte längre utvecklas på sitt nuvarande jobb.

  5. Angående marknadshyresdiskussionen:

    Hur många övernattningslägenheter finns det egentligen, eller är resonemanget rent spekulativt?

    De jag känner som har sådana lägenheter, de hyr inte lägenheten utan har köpt den som bostadsrätt.

    Eftersom bostadsrätt är mkt mer ekonomiskt förmånligt för den som har god privatekonomi – möjlighet till skatteavdrag, intäkt från värdeökning efter försäljning, etc.

    Nej, bostadsbristen lär knappast elimineras med marknadsanpassning. Hellre då återinförda räntebidrag, de har visat sig funka tidigare men regeringen tog ju bort dem.

  6. Ulla: Om vi tar bort hyresregleringen skulle utbudet tämligen omgående motsvara efterfrågan; annars skulle hyrorna höjas. Eftersom utbud och efterfrågan då är i balans har vi inte längre någon ”bostadsbrist”.

    Jag har inget aning om hur många rena övernattningslägenheter som det finns men de senaste årens skandaler tyder på att väldigt många högre politiker, näringslivsrepresentant och fackföreningsledare håller sig med sådana. Den viktiga effekten är att en mer flexibel hyresmarknad där hyrorna sätts efter hur man vädererar lägenheterna kommer att göra att det befintliga beståndet utnyttjas mer effektivt.

    För att kvantifiera hur många kvm detta skulle frigöra skulle man exempelvis kunna jämföra hur många kvm varje person i hyresrätt har till sitt förfogande i jämförelse med folk i bostadsrätt. Detta skulle inte vara helt rättvisande eftersom folk i bostadsrätt tjänar mer och därmed är villiga att betala för fler kvm (men det kanske man kan justera för). En sådan analys försvåras av att vi inte har ett lägenhetsregister men det är möjligt att någon försökt sig på att göra den ändå. Någon som vet?

    Ränteavdragen påverkar bara skuldsättningsgraden hur bostadsrättsköparna och inget annat. Varje krona i ränteavdrag kommer att kapitaliseras i bopriserna. Detta gör det svårt att sänka ränteavdragen; de som räkar sitta på bostäder när avdragen ändras får ta hela smällen i termer av sänkta fastighetsvärden. Det skulle innebära en stor och helt godtycklig omfördelning.

    • Mattias Woldu says:

      @Jonas: Efterfrågan mäter dock bara vad man är ”villig” att betala, inte vad man ”kan” betala. Sedan så är det viktiga att om man nu inför åtgärder för att öka intäkt/lägenhet så måste man också se till att det är möjligt att bostadsbeståndet kan öka. Hur skall utbudet kunna öka om bostadsbolagen dels är en oligopol marknad och dels att dessa inte kan utöka beståndet hur som helst med tanke på att kommunerna har planmonopol på vad som får byggas.

      Hur som haver så tycker jag att ombildningar av hyresrätterna som pågått senaste året är ett mycket större problem eftersom dom sålts till under marknadspris och därför så har skattebetalarna blivit blåste på deras pengar. Detta faller väl också inom diskussionen du förde om att använda beståndet effektivare?

  7. Kristian Grönqvist says:

    Jag är egentligen bara intresserad av vad Assar menar med ungdomar ?
    A. outbildade människor mellan 15 och 25
    B. bildade människor med otillräcklig arbetslivserfarenhet(tex civilingenjörer mellan 25-35 eller läkare 25-35
    C. präster mellan25- 65
    D. New Age och NWO-folk hela livet
    E. Oanvändbara människor överhuvudtaget

  8. Mattias: Att sälja ut bostäder till underpris är naturligtvis en fördelningspolitisk skandal, men inte mer av en sådan än vad hyresregleringen är; den som råkat komma över en lägenhet får en transferering motsvarande skillnaden mot marknadens betalningsvilja. I det ena fallet kommer transfereringen en gång i månaden, i det andra får man en klumpsumma.

    Att ombilda hyresrätter möjliggör dock ett effektivare resursutnyttjande efter att utförsäljningen ägt rum. Problemet är bara att en fungerande hyresmarknad också är ytterst värdefull. I dagsläget har vi dock inte en sådan och ingen verkar vilja genomföra de nödvändiga reformerna.

  9. Joakim says:

    Jonas: självklart vore det bra med en fungerande hyresmarknad, med balans i utbud och efterfrågan. En avreglering av hyresmarknaden kommer (i alla fall på kort sikt) bara att minska den höga efterfrågan, men det är ju ökat utbud som eftersträvas. Frågan som jag då brukar ställa är: vad händer med dem som har ett behov men som inte räknas med i efterfrågan på grund av begränsade ekonomiska resurser? Den frågan brukar sällan få ett bra svar bland de som förespråkar avreglering.

    Ett svar jag får är ”om behov finns så löser marknaden det”, ett svar som jag finner otillfredsställande eftersom problemet är så mycket mer komplext än hyresnivåer. Förbättrad konkurrensen i byggbranchen, begränsad rätt att överklaga bygglov eller mer aktiv kommunal stadsplanering är andra, och i min mening, bättre sätt att öka utbudet på än att införa marknadshyror.

    • När såg du senast någon som svalt ihjäl? Det verkar som att marknaden fixar att förse samtliga svenskar med mat ganska effektivt. Varför skulle boende fungera annorlunda?

      Det är väl inte orimligt att tro att de människor du syftar på skulle hamna på husvagnscampingar till en början. Sedan, beroende på hur de sköter arbete och annat skulle de avancera.

      • Joakim says:

        Husvagnar? Ja, trailer parks for the win! För sjutton, återupprätta Meros Camping, detta paradis som får Victoria Park att framstå som rena slummen!

  10. Joakim: Som du ser ovan kommer utbudet att öka när priserna stiger, även om inga nya bostäder byggs. Sedan är värdet av marknadshyror även att flexibiliteten på bostadsmarknaden ökar, vilket gäller helt oberoende av utbudet. På samma sätt kan man öka utbudet hur mycket som helst – så länge hyresregleringen biter (dvs sätter ett pris lägre än marknadspriset) kommer flexibiliteten på bostadsmarknaden att begränsas.

    De som inte har råd att bo stort i stan efter att marknadshyror införts får antingen flytta till ett mindre boende eller till ett billigare område. Precis som det fungerar för alla dem som inte har turen att födas in i bostadskön. Den som inte har råd med något boende erbjuds hjälp av socialtjänsten.

    • Mattias Woldu says:

      @Jonas: Jag förstår och håller med ditt resonemang. Men jag skulle gärna vilja ha dina åsikter på hur vi kan få ett större utbud också. Det är trots allt viktigt med tanke på att vi inte vet hur stor andel av bostadsbeståndet som underutnyttjas och därmed inte vet hur stor effekt en effektivare användning av det befintliga beståndet kommer att ha på den totala bostadsbristen. Vi kan helt enkelt inte förutsäga med någon rimlig säkerhet vad en avreglering kommer få för effekt på bostadsbristen (under förutsättningen att det inte är utbudet som förändras utan bara hur det befintliga utbudet används).

      Vad gäller stadsplanering som tagits upp som en del av harvardprofessorn Shillingers anförande om långsiktigt värde av bostäder så kan jag i alla fall tipsa om en rapport av Johan Rådberg som är docent i stadsplanering som heter ”Attraktiva kvarterstyper” där han gjort en studie över bostadsbeståndet för att se vad det är som är mest attraktivt. Han kom fram till att mest attraktivt var villa/radhus sedan blandad trädgårdstad följt av kvartersfastigheter likt dom som finns i innerstan och sedan långt efter så kom punkthus, skivhus, lamellhus i en klump.

      Det som är det viktiga med rapporten är att det visar på att det finns en stor skillnad i attraktivitet mellan å ena sidan villa/radhus/kvartersfastighet och andra sidan typiska miljonprogramsbebyggelse som skivhus/punkthus/lamellhus/T-hus.

      Om vi nu ska prata om hyresreglering så tror jag också att det kan vara intressant ur ett samhällsperspektiv om man kan få en bra indikator på efterfrågan på olika typer av bebyggelse som skulle bli mycket klarare med en avreglering.

    • Mattias Woldu says:

      Undrar också om det finns någon förteckning på hur många personer som är registrerade på varje bostad för att på så sätt kunna veta hur stort problemet med underutnyttjande av bostäder kan vara?

  11. Mattias: Jag tror nog att diskussioner om vad som ökar bostadsbyggandet hamnar lite utanför fokus för diskussionen här. Jag ser dock inte som en allmän sanning att fler bostäder alltid är bättre och föstpr inte varför man nödvändigtvis ska vilja öka bostadsbyggandet. I stället är jag ytterst marknadsliberal i denna fråga; låt prismekanismen bestämma priset och sedan får man bygga det som är lönsamt. Faktorer som planering kommer naturligtvis att påverka utbudet vilket är rimligt eftersom nybyggnation påverkar de redan boende på ett högst påtagligt sätt. Statsplanering överlåter jag dock med varm hand till mer kunniga personer.

    Vad gäller din andra fråga så, nej, ett sådant register finns inte. Fram till 1990 användes Folk- och bostadsräkningarna till detta syfte men den ansågs vara för integritetskränkande och avskaffades.

    För övrigt har vi ingen ”bostadsbrist” i detta land; i prinicip alla har någonstans att bo. Att sedan inte alla kan bo exakt var de vill är naturligtvis sant men det är knappast något som kan byggas bort. Sedan finns det naturligtvis människor som är hemlösa men det är ett social problem snarare ett som hanteras genom att fler bostäder byggs.

    • Andreas SO says:

      Hej Jonas.
      Ett par frågor.
      1) Vad krävs enligt dig för att det ska råda bostadsbrist? Råder det bostadsbrist i något land/område med din definition?
      2) Vad grundar du påståendet att ”i princip alla har någonstans att bo” på?

  12. Olle Jansson says:

    Alla har mat att äta. Alla har någonstans att bo. Vi lever uppenbarligen i den bästa av världar. Lika väl att lägga ner den politiska ekonomin överhuvudtaget då den inriktar sig på problem som inte existerar.

  13. Apropå hyresmarknaden så har SvD en intressant artikel om Stellan Lundström som precis har skrivit en bok tillsammans med Hans Lind och Thomas Karlbro.

  14. Joakim says:

    Jonas: ”För övrigt har vi ingen ”bostadsbrist” i detta land; i prinicip alla har någonstans att bo.”

    Det kan nog stämma, men vad spelar det för roll att det finns bostäder i Pajala eller Sollefteå, när det är i storstadsområdena som jobben finns? Jag skulle själv inte ha några problem att flytta till mindre ort, men jag har ingen som helst lust att långpendla.

    Som kommentar på ditt svar ovan, du menar att marknadshyror framför allt förväntas tillgängliggöra underutnyttjade bostäder. Jo, verkligheten har visat att det kan stämma, men bara till en viss grad; till exempel tror jag att övernattningslägenheter framför allt är ett stockholmsfenomen. Förr eller senare måste det byggas nytt, och då är som sagt marknadshyror ingen universallösning.

    På tal om dåligt utnyttjande, du pratade ovan om att änkan i hyresfemman på Östermalm ska få större incitament att flytta till billigare boende. Jag förstår resonemanget, men de som bor ensamma i större bostadsrätter eller villor och som sedan länge betalt av sina lån bor ju också ”för billigt” i förhållande till bostadsyta, men de står fria från marknadens påtryckningar så länge de bor kvar. Vad finns för förslag på incitament för att dessa ska lämna plats?

    • Inte står de fria – de kan ju tjäna tusentals kronor i månaden på att flytta till billigare boende.

      Fastighetsskatten var dock en bättre skatt än avskaffandet av reavinstuppskoven för att främja den mobiliteten.

      • Joakim says:

        Jag har svårt att se den som o-fri, som har möjlighet att tjäna pengar, men absolut inte behöver det. Att bli vräkt från sin lägenhet för att någon annan är beredd att betala mer för den ser jag dock som tvång i ordets rätta bemärkelse.

        Men som Thomas skriver nedan, kommentarerna har spårat ur från ämnet, så jag lägger mig här.

      • Att inte vara tvingad är något helt annat än att stå fri från marknadens påtryckningar.

        Det är rentav så att många skulle påstå att marknaden är bättre på morot än på piska.

  15. Thomas Jansson says:

    För att återgå till ämnet:
    På sikt behöver vi arbeta mer, inte mindre, om vi skall behålla dagens välstånd. Subventionerad arbetsdelning sänder ut fel signaler, exempelvis när vi framöver kanske behöver skruva ytterligare på pensionsåldern. Som konjunkturmedicin finns vissa poänger, men som Martin påpekar så överväger riskerna även där.

    • Roger says:

      Om vi ska behålla dagens (ekonomiska) välstånd borde det väl räcka med att arbeta lika mycket (arbetade timmar per capita) som idag, under förutsättning att vår produktivitet (relativt omvärlden?) inte sjunker?

      • Thomas Jansson says:

        Mitt förra inlägg bygger på följande resonemang:
        Eftersom befolkningssammansättningen förändras, med allt större andel äldre, så kommer även en allt störe andel av BNP behöva läggas på pensioner, omsorger och sjukvård. Lägg till en annat problem, nämligen att tjänster (som sjukvård omsorger etc) tenderar utvecklas till att bli allt dyrare relativt varor över tiden (brukar kallas Baumols dilemma).För att behålla den privata konsumtionen på en likvärdig nivå som idag så måste vi därför jobba mer eller smartare (ökad produktivitet).

  16. Bra det där om att ”vi måste arbeta mer framöver för att kunna behålla välfärden”. Vad ska vi arbeta med då? Vad är det som vi måste producera mer av i denna framtid? Bilar? Båtar? Kaffepannor? Telefoner? Bostäder? Vård? Kontroll av medborgarna?

    Och hur ska vi få till den här ökade produktionen? Genom att be de superrika att investera i sådan, eller hoppas på att de gör det? Dessa grupper har fått alla tänkbara ekonomiska lättnader, samt ohemult ökade inkomster, de senaste 20 åren just för att de skulle investera i jobbskapande verksamheter, men inte har de investerat i sådan inte. Så tips tack, hur den där tulipanarosen ska fixas.

  17. Hatar alliansen says:

    januari 2009 (Svt-rapport),ville mats odell att man skulle införa nåt som i norge. folk får bygga en extra hel separat lägenhet (med bra brandsäkerhet o ljusisolering) i sitt hus , o får hyra ur den utan att beskattas.

    visst vore bra om hyran begränsas t,ex. max 1200 kr/kvm/år kallhyra utan underhåll för bostadsområden där tomtpriserna är mer än 500 tusen kr per småhustomt. med automatiskt hyreshöjning 2-3% /år för att slippa osäkerhet för hyresgästerna.

    svenska dagbladets ledare (1:a veckan i september 2009) påpekar om detta också. så varför alliansen daltar hela tiden med Storfinansen som styr o ställer hos Fastighetsägarföreningen ? vågar de inte konkurerrar med vanliga svensson som vill ha okej villkor ?

    de som nu bor i en hyrerätt, får dra av de FAKTISKA kostnaderna, innan de ev. betalar skatt för överskotten ,om de hyr ut sin hyresrätt.
    men de som äger småhus o vill hyra ut del/ hela huset får inte dra av hela de faktiska kostnaderna.

    minska ränteavdraget med 10% /år. och ta bort fastighetskatten/avgiften.

    ställer krav på dem som har inneboende, att de ska ha bra ljudisolering ,bra dörrlås, tillgång till kokplatta.

  18. Roger says:

    Bra fråga Kerstin. Man kan stilla undra varför svaren dröjer?? Skulle gärna vilja ha lite fakta-svar på dina frågor.
    Tacksamt vore det, som sagt.

Trackbacks

  1. […] ett tidigare inlägg här på Ekonomistas (Subventionerad arbetsdelning?, december 2009) var jag skeptisk till att subventionera korttidsarbete. Jag har dock inga stora […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s