Politiskt vinklat om toppinkomster

Det påstås ofta att man kan visa vad som helst med statistik. Personligen gillar jag inte det talesättet då man ofta kan få en bra bild av olika skeenden med hjälp av just statistik. Det förutsätter förstås att man är intresserad av att hitta en så korrekt bild av verkligheten som möjligt. Den gångna veckans debatt om LOs årliga rapport om maktelitens inkomster har gett prov på vad som verkar vara bristande sådant intresse på flera håll.

I rapporten redovisas relationen mellan inkomsterna hos ca 200 personer på ledande befattningar inom politik, offentlig förvaltning och näringsliv med en genomsnittlig industriarbetarlön. Uttryckt i antal industriarbetarlöner illustreras hur elitens inkomster stadigt ökat sedan 1980 för att nå sin högsta nivå 2007. I ingressen till sin DN-debatt artikel (4/2) gör LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin och avtalssekreterare Per Bardh en stor poäng av just detta och skriver att “skillnaden  […] aldrig varit så stor i modern tid”. Av någon oklar anledning saknas dock uppgifter för år 2000 och 2001. Givet att just år 2000 var ett exceptionellt år för toppinkomsttagare så kan man undra om detta är en slump eller inte. Men det är klart, det låter inte lika slagkraftigt med ”skillnaden har aldrig varit så stor i modern tid, möjligen med undantag för år 2000”.

Det finns lite annat som man också kan ha synpunkter på. Till exempel jämförs i huvudsak elitens inkomster med industriarbetarnas löner. Den viktigaste skillnaden ligger i att inkomster även inkluderar kapitalinkomster och realiserade kapitalvinster vilket gör det hela till en jämförelse mellan äpplen och päron (eller snarare mellan äpplen och äpplen plus päron plus lite annan frukt). Framför allt realiserade kapitalvinster har visat sig ha en stor inverkan på toppens inkomster vissa år (som 2000).ekonomistasfeb2009_2

Dessa invändningar förändrar dock inte bilden av att elitens inkomster ökat kraftigt i relation till en industriarbetarlön sedan 1980. Det gäller även om man definierar eliten som bredare grupp än de 200 personer LO studerat, till exempel som den översta procenten av inkomsttagarna (drygt 70 000 personer). Man blir därför lite trött när man läser Johnny Munkhammars invändningar mot LO rapporten. Han gör en stor poäng av att 200 personer är en larvigt liten del av befolkningen och således inte kan visa någonting. I själva verket är utvecklingen för dessa 200 personer mycket lik den för topprocenten. Vidare menar han att eliten inte kan vara representativ för inkomstskillnaderna i befolkningen (vilket jag inte heller tror att någon påstått). Han menar att om man istället ser till Gini-koefficienten, ett mått på inkomstojämlikhet i hela befolkningen, så har detta minskat under perioden 2000-2006. Förutom att inkomstkoncentration i toppen inte är samma sak som inkomstojämlikhet i hela fördelningen så kan man även här undra över valet av just perioden 2000-2006 (den uppmärksamme läsaren minns att 2000 var ett år som LO gärna undvek). En möjlig anledning är att denna period är en av få perioder man kan välja där man finner en minskning inkomstojämlikhet under de senaste decennierna. Även om ökningen varit relativt liten (jämfört med toppandelens ökning) så har även Gini trendmässigt ökat sedan 1980. 

Vad borde respektive sida ta fasta på? Jo, LO borde förstås poängtera att toppinkomstandelens uppgång är tydlig och kraftig. Trenden för makteliten (200 personer) illustrerar vad som är sant för den översta procentens inkomstandel i hela den vuxna befolkningen (drygt 70 000 personer). Uppgången är tydlig även om man exkluderar realiserade kapitalvinster. De som däremot vill argumentera för att denna utveckling på inget sätt är alarmerande utan tvärtom en utveckling mot en rimligare fördelning kan börja med att poängtera att LO jämför totalinkomster hos eliten med löner hos industriarbetare. Rimligen har även industriarbetare gjort kapitalvinster på husinnehav och annat. Vidare kan man notera att dessa siffror avser inkomster före skatt och transfereringar. Givet att den stora delen av utjämning i Sverige sker just via skatt och transfereringar kan man poängtera att disponibla inkomster är betydligt jämnare fördelade. Slutligen kan man också poängtera att trots de senaste decenniernas uppgång så är toppens inkomstandel i Sverige nu i nivå med det ”jämlika” USA som fanns på 60 och 70-talen och som till exempel Paul Krugman så nostalgiskt ser tillbaka på.

 

Comments

  1. Nescio says:

    Intressant vore också att plotta kurvan för Gini koeff. mot någon form av statistik över antalet brott som begås i samhället av människor som befinner sig i de lägre inkomstskikten, finns det någon korrelation, dvs ökade klyftor och ökade antal brott ?

    Ekobrott är annars ett stort problem just nu inom finansvärlden, Madoff, mortgage fraud etc, statistik över det.

  2. Jesper Roine says:

    Nescio: Det finns ganska många studier om detta samband och (som vanligt) är inte resultaten helt entydiga. De flesta finner en positiv korrelation men frågan är om det finns ett orsakssamband. Vissa poängterar att det beror på vilken typ av brottslighet som studeras. I en intressant svensk studie av Matz Dahlberg och Magnus Gusavsson visas att i Sverige så verkar det vara viktigt att skilja på permanenta och transitoriska inkomstförändringar.
    Se
    http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2005/wp05-19.pdf
    Se också
    http://www.takeonit.com/question/213.aspx
    för referenser till andra studier

    …och Niclas: Jag håller helt med om att det vore läge att lyfta diskussionen om inkomstskilnader genom att t ex förklara varför det är intressant att studera elitens inkomster i multiplar av löner. (Jag tycker att det är det men håller med om att LO inte direkt lyfter fram dessa utan bara lanserar det hela som ”orättvist” utan diskussion om vad de menar…)

  3. Krugman anser sa vitt jag vet att Sverige sommaren 1980 ar det ideala samhallet, vilket val troligtvis sammanfaller ganska val med LO’s asikter.

    Hittar ingen superkalla pa detta men en snabb googling ger iaf ett gang sekundarkallor.

    http://www.google.com/search?hl=en&q=paul+Krugman+sweden+1980

  4. Hmm, lite for snabb dar. Vid en nogrannare genomlasning verkar det som om Krugman inte motsatter sig de slipningar av incitamenten som skett sen 1980 i Sverige.

  5. Jesper Roine says:

    Per: Du har nog rätt i att Krugman på många sätt skulle framhålla Sverige som ett bra samhälle men min läsning av honom är nog ändå att han skulle säga att Sverige anno 1980 hade en del incitamentsproblem…
    Min kommentar om hans nostalgiska inlägg om 60-talets USA gällde snarast t ex hans ”For Richer artikel i NYT (Oct 20, 2002).
    http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9505EFD9113AF933A15753C1A9649C8B63
    Temat återkommer också i hans bok ”The Conciense of a Liberal”.
    http://www.krugmanonline.com/books/the-conscience-of-a-liberal.php

  6. Niklas Rudholm says:

    Jämförelser över inkomst är alltid intressanta, men vore det inte också skoj att se jämförelser över folks faktiska konsumtion?

    För det första så är det väl konsumtionsutrymmet som är intressant om man vill jämföra hur folk faktiskt har det ekonomiskt, och för det andra så bör väl våra transfereringssystem göra att desa siffror visar betydligt mindre skillnader i levnadsstandard för folk i Sverige än inkomster?

    Eller?

  7. Jesper Roine says:

    Niklas: Som jag skriver i sista stycket så är detta precis en kommentar man kan ha om man vill poängtera att skillnaderna inte är så stora i Sverige som LO gör gällande. Det är som sagt känt att de s k disponibla inkomsterna (i princip vad personer har att konsumera eller spara efter skatter och transfereringar) är mycket jämnare fördelade än inkomsterna. Andreas Bergh kommenterar LO rapporten på ett bra sätt och tar upp just detta och visar där en bild på Gini över disponibel inkomst i hela befolkningen. Den har gått upp men inte alls på samma dramatiska sätt som toppens inkomster.
    http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2009/2/4/ojamlikhet-fattigdom-och-elitinkomster-i-sverige.html

Trackbacks

  1. […] Media: DN, SvD1, SvD2, Sydsvenskan, Barometern, Aftonbladet1, Aftonbladet2 Blogginlägg: “Vad menas med rättvis lön?”, “Är det rättvist med rika idrottsmän?”, Andreas Bergh, Mattias Lundbäck, Jesper Roine […]

  2. […] inte minst för att motverka de politiska krafter till höger och vänster som ofta avsiktligt misstolkar inkomstdata. Tyvärr syndar ibland även forskare, nu senast en amerikansk forskare vars nya […]

  3. […] ersättning, och mer allmänt på löner och inkomster (se tidigare Ekonomistas inlägg om detta). För att ta det mest aktuella fallet: De totala inkomster som Annika Falkengren kommer få efter […]

  4. […] Inkomstfördelningens utveckling säger mycket om samhällsförändringen i stort. På senare år har inkomstojämlikheten i Sverige ökat markant. Bland alla indikatorer på inkomstspridning är toppinkomsternas andel av totalinkomsten en av de mest uppseendeväckande och det är ett tema som sysselsatt några av oss här på Ekonomistas under flera år (se t ex här, här, här). […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s