Nobelpriset må vara mer prestigefyllt men när det kommer till utmärkelser som ligger nära den nuvarande forskningsfronten så är sannolikt John Bates Clark medaljen den viktigaste inom nationalekonomin. Priset som sedan 1947 delats ut varannat år till den amerikanske ekonom under 40 som bedömts ha gjort de viktigaste bidragen till ekonomisk forskning. Att priset endast delas ut till personer under 40 betyder förstås att det nästan per definition går till aktuell forskning (och inte helt sällan, har det visat sig, till forskning som senare också belönas med Nobelpris).
Årets pristagare är alltså den vid Berkeley verksamme Emmanuel Saez som gjort betydande bidrag främst inom offentlig ekonomi (se motiveringen här). Han har en imponerande bredd i att hans forskning sträcker sig från ren teori till utveckling av empiriska metoder och i de flesta av hans projekt så kombineras de båda. Mest känd har han dock blivit för sina studier av inkomst och förmögenhetsfördelning. Tillsammans med Thomas Piketty och andra medförfattare har han i ett antal artiklar studerat hur inkomst och förmögenhetskoncentrationen förändrats historiskt och mycket av den diskussion som förts sedan några år tillbaka om hur toppen i fördelningen dragit ifrån på senare år är baserad på denna forskning. Till exempel finns det historiska perspektiv som gjort det möjligt att prata om en “New Gilded Age” finns tack vare denna forskning. Han har också själv sammanfattat denna forskning i flera tillgängliga artiklar och också gett svar på tal till dem som kritiserat hans resultat.
Ekonomistas 
Oerhört kul att (fransmannen) Saez får medaljen! Han är verkligen både ämnes- och metodmässigt bred, i grunden teoretiker men alltmer fokuserad på empirisk forskning.
Det skulle vara skoj att se vilka andra unga som var de hetaste medaljkandidaterna…
Jag kan för lite av Saez forskning men jag blir inte imponerad när jag läser hans förenklade rapport samt den svidande kritik han fick av CATO institutes Reynolds.
Jag bor själv i USA och hela debatten under valkampanjen handlade om att den amerikansk medelklassen inte fått det bättre sedan 1980 och att topp 1 % och topp 5 % mer än fördubblat sina inkomster. Det visar sig att denna hans forskning har två mycket allvarliga systemfel.
1. Eftersom den tar hänsyn till taxerad inkomst så tas inte hänsyn till förmåner, eftersom sjukförsäkringsförmåner betalas via arbetsgivaren och dessa kostander har mängdubblats och att fler och fler individer har valt att ta andra förmåner istället för lön innebör det att basvärdena för medelklassen blir för låga.
2. Småföretagare var som i Sverige idag dubbelbeskattade, de valde som i Sverige att inte ta ut sina vinster ur bolagen och därmed få en lägre bolagsbeskattning. (Sverige är för övrigt ett snäpp värre iom att sverige har straffbeskattningsregler för Fåmansföretagare de famösa 3:12 relgerna). I USA valdde lagstiftarena att låta småföretagare omvandla bolagsinkomster till privatinkomster, undivkande av dubbelbesakttnigen. Alltså är de värden Saez räknar inte jämförbara storheter.
Rensas för detta fenomen faller heller Saez forskning de med högsta inkomsterna har inte ökat sin inkomster relativt med medelklassen överhuvudtaget.
Barack Obama vann sannolikt valet på denna missuppfattning om Saez forskning. Hade den vanlige amerikanen vetat om hur det faktiskt förhölls sig så hade kanske valutgången blivit en annan. Det oavsett om jag personligen anser att Obama eller McCain var rätt person.
Men Saez har förhoppningsvis inte fått medaljen för denna forskning utan förhoppningsvis har hans forskning bredare och är fokuserat på annat, håller en mycket högre akademisk kvalitet. Att som Saez skriva i sitt svar på CATOs Reynolds kritik att det var den statistik som fanns tillgänglig är inte i mina ögon särskilt övertygande. Det låter inte som en forskare utan en opinionsbildare som söker resultat som styrker ens egen ideologi.
För en genomgång av vilka kandidaterna är gå till Marginal Revolution blogg inlägget
Handicapping the Clark medal
Enligt denna var det Saez fd flickvän Esther Duflo som var seedad 1a.
Hon är vad jag förstår av andra bloggar jag lästör seedad 1a för 2010 års medalj
Se där, han tog sin master där jag ska plugga i höst. Bådar gott! 🙂
Det visar sig att Saez och Piketty hade delvis rätt när de ansåg att inkomstklyftorna hade ökat men Alan Reynolds fick rätt han med när han hävdade att Piketty/Saez forskning var missvisande när de tog med inkomster som pga av ändring i skattelagstiftningen ändrats från bolagsinkomst till privatinkomst, Subschapter S aktiebolag.
Det innebär att inkomst ojämlikheten skapats av den överst 1 %, inte som Saez/Piketty hävdade för alla inom gruppen 10-20 % med högsta inkomster.
Därmed faller hela deras argumentation för en kraftig höjning av marginalskatterna på inkomster inom de två översta kvartilerna. Deras slutsatser för politiska ändring av västvärldens beskattningssystem bort från den nuvarande utvecklingen mot allt plattare skatter till en nivå kring 1970 med marginalskatter på upp till 80 % i de översta två kvartilerna. Så går det när man slarvar med sina fakta!
Från bloggen Marginal Revolution Recent trends in top income shares