Sätt arbetslösa att bygga forskningsdatabaser!

imageI samband med den ekonomiska krisen och den arbetslöshet som medföljer har ett gyllene tillfälle infunnit sig för Sveriges forskare. Den s k jobb- och utvecklingsgarantin möjliggör nämligen subventionerad arbetskraft i form av personer som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Som reklambilden från Arbetsförmedlningen till höger visar är denna arbetskraft dessutom helt gratis för arbetsgivaren!

För svenska forskare innebär detta en unik möjlighet. Är det något vi forskare behöver för att öka vår produktivitet och göra oss gällande internationellt, så är det att besvara viktiga frågor med hjälp av unika, högkvalitativa dataset. I våra rika svenska historiska arkiv ligger en mängd (mikro-)databaser och batra väntar på att samlas in och analyseras. Att detta inte gjorts tidigare beror på bristande på resurser för dessa stora datainsamlingar. Nu är alltså detta avgörande hinder potentiellt övervunnet.

Vilka databaser borde då de arbetslösa sättas att hjälpa forskarsamhället att bygga? Här är några av förslag som vi skulle vilja se:

  • Expandera SCB:s flergenerationsregister bakåt i tiden.
  • Digitalisera Folk- och Bostadsräkningarna från tiden före 1950.
  • Digitalisera de historiska kyrkoböckerna över befolkningen på församlingsnivå.
  • Mönstringsdata från tiden före 1969.
  • Betygsdata för perioden innan 1988 (1985 för gymnasiet).
  • Kodning av ägar-, styrelse- och ledningsstrukturen bland svenska börsföretag från slutet av 1800-talet och framåt.

Förutom att dessa databaser skulle ge förutsättningar till fantastisk forskning, är deras insamlande helt i linje med regeringens och Vetenskapsrådets uttryckliga ambitioner att förbättra forskningens infrastruktur. Krisen har gett vetenskapssamhället en unik chans att förverkliga drömmar. Man kan bara hoppas att forskarna inser detta innan konjunkturen vänder.

DN,SvD

Torbjörn Becker: Höj a-kassan och sänk inte skatten!

Gästinlägg av Torbjörn Becker, föreståndare för SITE (Stockholm Institute of Transition Economics) vid Handelshögskolan i Stockholm.

Dagens finanspolitiska läge präglas av den ovanligt höga grad av osäkerhet som råder beträffande det ekonomiska läget i Sverige och världen. Förmodligen är detta det den enskilt viktigaste faktorn som regeringen måste beakta i utformandet av finanspolitiken i syfte att få fart på ekonomin.

Torbjörn Becker, SITE

Torbjörn Becker, SITE

Att Sverige kommer ha en snabbt stigande arbetslöshet, kraftigt minskade privata investeringar och minskad konsumtion är knappast osäkert. Däremot är det inte klart hur hög arbetslösheten blir, vem som blir arbetslös och hur länge. Inte heller vet vi hur mycket investeringar och konsumtion kommer att minska.

Den osäkra ekonomiska situationen spelar en avgörande roll för hushåll och företag. Hushållen vet inte vad de har för budget att planera med på lite sikt och företagen har svårt att bedöma efterfrågan på sina varor och tjänster samt vad nya investeringar kostar. Detta är inte så mycket en fråga om de ”små” marginalerna, av typen ”går min lön upp två eller tre procent” eller ”är skatten 39 eller 37 procent imorgon” utan snarare en fråga om att ha jobb eller inte. Svaret kommer ha avgörande effekt på hushållsekonomin.

Hushållens försiktighetssparande (”precautionary savings”) kommer därför troligtvis bli en mycket viktig faktor som påverkar hushållens sparande och därmed vilken efterfrågan förtagen möter. Denna typ av sparande kan förstås vara fullt rationellt för individen men får till följd att det aggregerade sparandet i ekonomin blir för stort, och det i ett läge när efterfrågan behöver öka för att inte lågkonjunkturen ska förvärras.

Verkningsfulla finanspolitiska paket ska därför fokusera på åtgärder som minskar den osäkerhet som leder till ett alltför stort försiktighetssparande. Eftersom förlorade inkomster vid arbetslöshet är den huvudsakliga källan till detta är det således åtgärder som minskar inkomstbortfallet förknippat med arbetslöshet som ska prioriteras i dagsläget. För att inte bidra till att snedvrida incitament för jobb och arbetslöshet för all framtid bör dessa åtgärder lanseras med ett ”bäst före datum”. Denna policy leder både till att staten på ett effektivt minskar osäkerheten, ökar efterfrågan och att man träffar rätt fördelningspolitiskt, dvs de som drabbas direkt av krisen får hjälp av staten.

Skattesänkningar är däremot inte ett bra alternativ för att minska osäkerheten. Ricardiansk ekvivalens leder redan i sig till att det är ett högst tvivelaktigt instrument om det inte har någon motsvarighet på utgiftssidan i statens budget och i rådande osäkra klimat kan skattesänkningar istället ge upphov till ytterligare sparande istället för konsumtion. I värsta fall kan skattesäkningar leda till minskad konsumtion om allmänhetens eller marknadens förtroende för statens finanser, pensioner etc minskar i ett läge där det redan råder stor osäkerhet om vår ekonomiska framtid.

På utgiftssidan ska man också prioritera offentlig konsumtion och investeringar som snabbt leder till ökad efterfrågan på varor och tjänster i de sektorer som har ledig kapacitet. I dagsläget verkar det onekligen finnas goda skäl för att satsa på renovering av skolor, sjukhus och andra viktiga offentliga miljöer. Stora infrastruktursatsningar som tar flera år att planera innan första spadtaget tas är å andra sidan inte speciellt intressanta som finanspolitiskt verktyg för att hantera en lågkonjunktur och bör därmed endast genomföras i den omfattning de är mer långsiktigt samhällsekonomiskt värdefulla. Långsiktigt önskvärda investeringar på miljösidan är inte heller nödvändigtvis motiverade i dagsläget om vi inte tror att det finns ledig kapacitet där som snabbt kan komma till användning.

Kort och gott, i ett läge där osäkerheten är ett dominerande inslag i den ekonomiska verkligheten gäller det att finanspolitiken går ifrån en del av det effektivitetstänkande (med skattesänkningar och långsiktighet som huvudingredienser) vi ekonomer ofta förespråkar (inklusive jag själv) och fokuserar på åtgärder som angriper problemet vid roten, dvs minskar osäkerheten för hushållen och därmed företagen och snabbt bidrar till efterfrågan på varor och tjänster.