I samband med den ekonomiska krisen och den arbetslöshet som medföljer har ett gyllene tillfälle infunnit sig för Sveriges forskare. Den s k jobb- och utvecklingsgarantin möjliggör nämligen subventionerad arbetskraft i form av personer som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Som reklambilden från Arbetsförmedlningen till höger visar är denna arbetskraft dessutom helt gratis för arbetsgivaren!

För svenska forskare innebär detta en unik möjlighet. Är det något vi forskare behöver för att öka vår produktivitet och göra oss gällande internationellt, så är det att besvara viktiga frågor med hjälp av unika, högkvalitativa dataset. I våra rika svenska historiska arkiv ligger en mängd (mikro-)databaser och batra väntar på att samlas in och analyseras. Att detta inte gjorts tidigare beror på bristande på resurser för dessa stora datainsamlingar. Nu är alltså detta avgörande hinder potentiellt övervunnet.

Vilka databaser borde då de arbetslösa sättas att hjälpa forskarsamhället att bygga? Här är några av förslag som vi skulle vilja se:

• Expandera SCB:s flergenerationsregister bakåt i tiden.
• Digitalisera Folk- och Bostadsräkningarna från tiden före 1950.
• Digitalisera de historiska kyrkoböckerna över befolkningen på församlingsnivå.
• Mönstringsdata från tiden före 1969.
• Betygsdata för perioden innan 1988 (1985 för gymnasiet).
• Kodning av ägar-, styrelse- och ledningsstrukturen bland svenska börsföretag från slutet av 1800-talet och framåt.

Förutom att dessa databaser skulle ge förutsättningar till fantastisk forskning, är deras insamlande helt i linje med regeringens och Vetenskapsrådets uttryckliga ambitioner att förbättra forskningens infrastruktur. Krisen har gett vetenskapssamhället en unik chans att förverkliga drömmar. Man kan bara hoppas att forskarna inser detta innan konjunkturen vänder.

DN,SvD