Eftersom flera av våra läsare verkar ha problem att hitta intressant sommarläsning passar jag på att rekommendera denna förtjusande betraktelse om statistik av Tim Harford. Den väcker frågan vad vi egentligen menar när vi lite slappt använder oss av statistiska begrepp. Slappheten skapar konventioner som skiljer sig mellan olika grupper (yrken/discipliner). Dessa konventioner underlättar kommunikationen inom gruppen men försvårar den grupper emellan. Något som nog även gäller frågor som berör annat än statistik.
Måste EU verkligen rädda Grekland?
2011-06-28 av 7 kommentarer
Greklandskrisen är fortfarande akut och enligt vissa bedömare är en grekisk statskonkurs trolig. EUs ledare talar om nya stödpaket och när vissa tvekar hotar man med Eurospöket: ”Om inte Grekland får stöd kanske de måste lämna EMU!”.
Jaha, men vad skulle det egentligen innebära att Grekland går i konkurs och rentav lämnar EMU? Upphör euron att existera? Knappast. Kommer den grekiska befolkningen få det långsiktigt sämre? Inte alls säkert. Frågorna är många men svaren få. Besynnerligt nog diskuteras dessa alternativa scenarier inte alls så mycket som man skulle tro — och önska.
Men en nationalekonom som dock ställt precis dessa frågor och dessutom funderat över tänkbara svar är Mats Persson vid Stockholms universitet. I en läsvärd DN-debattartikel från januari i år utgår han från nationalekonomisk teori och vedertagen erfarenhet i denna diskussion. Artikeln är fortfarande högaktuell och rekommenderas varmt:
Vad finns det egentligen för ekonomiska argument för att EU och EMU ska rädda Grekland, Irland och andra länder med stora statsskulder? Vad skulle hända om vi inte ställde upp utan lät exempelvis Grekland ensidigt skriva ned sina skulder med 20–30 procent? Detta diskuteras konstigt nog inte alls i medierna. De två vanligaste argumenten för att hjälpa skuldländerna – att euron annars skulle falla, och att en massa banker skulle gå i konkurs – är båda ganska tvivelaktiga. Det bästa och billigaste sättet att hantera skuldkrisen är att staten på ett välordnat sätt tar över de banker som skulle drabbas av skuldnedskrivningen.
Snabba bilar och långsamma hästar
2011-06-08 av 3 kommentarer
… är vägen till ekonomiska svårigheter enligt ett danskt ordspråk, får vi lära oss i Michael Møller och Niels Christian Nielsens SNS-rapport om det svenska tjänstepensionssystemet. Rapporten presenterar förtjänstfullt de principer och avvägningar som bör ligga bakom ett pensionssytem och landar i flera intressanta slutsatser och betraktelser av det svenska systemet. Många aspekter diskuteras, inklusive beskattning och implikationer för bolagsstyrning. Men särskilt intressanta är resonemangen kring vad som ska vara tvingande respektive frivillgt, kanske med hjälp av ”knuffar” i viss riktning.
Författarna påpekar att det är ologiskt att de som har premiebestämd tjänstepension kan få denna utbetald under de första åren som pensionär. Varför ska vi tvinga någon att pensionsspara under arbetslivet för att sedan ge så stor frihet som pensionär? Och varför ges individen så lite makt över hur mycket som sparas, men så stor makt över hur pengarna placeras?
Författarna konstaterar även att staten och inte arbetsmarknadens parter borde slå fast vad som ska vara obligatoriskt för den enskilde individen, och att systemet borde förenklas och göras mer transparent. Detta är slutsatser som jag helt delar (se mitt tidigare inlägg kring detta).
—————
Rapporten presenteras även på SvD Brännpunkt.
Något att lyssna på
2011-06-02 av 8 kommentarer
Jag har börjat springa. Officiellt är anledningen alla de positiva effekter som motion sägs ha på det fysiska och psykiska välbefinnandet. För oss kortsiktiga som inte uppskattar den fysiska plågan behövs dock snabbare belöning. Utbudsexplosionen av intressanta podradio-sändningar var det som fick mig att ta steget. Här kommer några tips.
London School of Economics erbjuder offentliga föreläsningar om i princip allt: Ena dagen diskuterar Barry Eichengreen dollarns framtid, nästa samtalar Jonathan Safran Foer om att äta kött, vilket kan följas upp med en diskussion om djurs medvetande. Den finansiella sektorns framtid avhandlas i en mängd föreläsningar och paneldebatter, liksom exempelvis Turkiets relation till Europa, social mobilitet och ojämlikhet, hur det minskade behovet av att minnas påverkar oss, och mycket mer.
Mer renodlad nationalekonomi bjuds varje vecka av Russ Roberts på Econtalk, som trots (på grund av?) sin egen tydliga ideologiska profil lyckas få till stånd intressanta samtal med olika forskare. Åt det lättsammare hållet finns Freakonomics Radio och Tim Harfords More or Less. Allt finns att tanka ner gratis från iTunes och kom gärna med egna tips på andra intressanta program att följa.
Enda nackdelen med detta enorma utbud är den stress 480 olyssnade timmar podradio på MP3-spelaren orsakar. Stress som kanske är ett lämpligt tema för en tvärvetenskaplig paneldiskussion?
Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 4 2011
2011-05-25 av Kommentera
Idag kommer Ekonomisk Debatt nr 4 2011 ut. Numret innehåller flera intressanta artiklar om sambandet mellan hälsa och välstånd, en artikel om hur arv påverkar vårt arbetsutbud och avslutningsvis ett ekonomporträtt.
Inkomsten efter hälsochocker
2011-05-25 av 2 kommentarer
Hur påverkas våra inkomster av hälsochocker? Denna fråga ställer Petter Lundborg, Martin Nilsson och Johan Vikström i en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt (se deras forskningsrapport för ytterligare detaljer). För att analysera frågeställningen använder de ett omfattande datamaterial med information på individnivå om medicinska uppgifter från patientregistret och inkomstuppgifter från SCB. En hälsochock definieras som en akut oplanerad inläggning på sjukhus (ej i samband med graviditet).
Föga överraskande finner författarna att hälsochocker har betydande negativa effekter på framtida inkomster. Mer intressant är att de också finner att den relativa inkomstförlusten är betydligt större för lågutbildade än för högutbildade. Under chockåret sjunker arbetsinkomsten med ungefär 5 procent för dem med eftergymnasial utbildning, medan effekten är ungefär dubbelt så stor för de lågutbildade.
Varför påverkas lågutbildade mer än högutbildade? Författarna nämner flera tänkbara förklaringar, dock utan att lyckas peka ut någon huvudkandidat. Lågutbildade kan ha sämre förutsättningar att hantera en hälsockock pga att de har mindre ekonomiska resurser. Tidigare studier har också visat att högutbildade är bättre än lågutbildade på att följa medicinska behandlingar. Högutbildade är även bättre på att hantera kontakten med sjukvården och kan på så sätt se till att få den bäst lämpade vården. Vidare är det tänkbart att högutbildade lättare kan byta yrke eller ändra sin arbetssituation efter en hälsochock. Avslutningsvis kan socialförsäkringarna göra att lågutbildade har lägre incitament att återgå i arbete än högutbildade.
Ny bok om beteendeekonomi och politik
2011-05-05 av 11 kommentarer
Ett av de områden som jag fascineras allra mest av inom nationalekonomin är hur genombrottet för beteendeekonomin förändrar de politiska recept som nationalekonomer skriver ut. Det blir sannerligen inte lättare — men betydligt intressantare! — att hitta rätt politikrecept när man ska ta hänsyn till att människor inte är helt rationella, har problem med självkontroll och bryr sig om andra. William Congdon, Jeffrey Kling och Sendhil Mullainathan har skrivit en bok på detta ämne som förefaller mycket lovande. Boken heter Policy and Choice: Public Finance through the Lens of Behavioral Economics och finns än så länge att ladda ned helt gratis här.
Svensk ägarmodell vid vägs ände?
2011-04-26 av 7 kommentarer
I den traditionella bilden av svenskt storföretagsägande brukar framhävas hur ett litet antal investmentbolag med hjälp av begränsat kapital och röststarka aktier kontrollerat nästan alla stora företag. Men i en artikel i senaste Ekonomisk Debatt uppmärksammar professorerna Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson att bilden verkar ha förändrats, och att investmentbolagen tappat mark.
I början av 1990-talet kontrollerade dessa bolag nästan två tredjedelar av börsens samlade marknadsvärde; år 2010 var andelen en dryg tredjedel. Under samma period ökade andelen utlandsägande på börsen från fem procent till fyrtio procent och andelen sysselsatta i riskkapitalägda bolag från en procent till nästan sju procent.
Henrekson och Jakobsson anser att institutionella förutsättningar och globaliseringen ligger bakom utvecklingen. Den anglosachsiska ägarmodellen med spritt, marknadsorienterat ägande har kommit att prägla lagar och regler inom hela EU som t ex förbud mot röstdifferentierade aktier och krav på oberoende styrelseledamöter. Dessa regler har gjort det svårare för svenska storägare att bibehålla sin kontroll.
Vad bör då göras? Författarna anser att utvecklingen är problematisk och även om deras ambition i första hand är att lyfta frågan till diskussion föreslår de åtgärder. Bland annat anser de att de försvårande reglerna bör avskaffas. De tycker även att skatter som hämmar privat förmögenhetsbildning bör sänkas eller avskaffas.
Artikeln är förtjänstfull på många sätt. Att observera och därefter empiriskt belägga samtida utvecklingstrender är svårt. Svensk ägarforskning är dessutom ganska tunn och främst byggd på traditionella beskrivningar, varför författarna inte haft mycket att utgå från i sin analys. Samtidigt kan en kritisk betraktare undra hur robust trenden mot försvagat kontrollägande egentligen är. Andelen börsbolag med röstdifferentierade aktier var t ex högre år 2010 än 1977 enligt artikelns tabell 1. Dessutom är det högst tveksamt om en sänkning av marginalskatten på högre inkomster, som förordas i artikeln, kommer att ha någon effekt på den förmögenhetsbildning som krävs för att påverka ägarstrukturen. Så höga inkomster har i princip ingen i detta land.
Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 3 2011
2011-04-26 av 2 kommentarer
Idag kommer Ekonomisk Debatt nr 3 2011 ut. Numret innehåller en ledare om beeteendepolitisk ekonomi samt artiklar om den svenska ägarmodellens framtid, kommunala investeringar, lönsamheten i fjärrvärme, aktiv arbetsmarknadspolitik, penningpolitiken 1995-2010, flygbussarna till Arlanda och ett porträtt av Peter Bohm.
Mindre hemlighetsmakeri bäddar för bättre politik
2011-04-15 av 1 kommentar
Centralbanker runt om i världen har under senare år försökt överträffa varandra i öppenhet och tydlighet. Finanspolitiken har däremot fortsatt att vara omgärdad av hemlighetsmakeri. Det görs mycket analys inom finansministerierna, men denna analys publiceras sällan. Och om analysen publiceras genomgår den vanligen först en omfattande politisk tvättning. Men kanske håller detta på att förändras, med det svenska finansdepartementet som en föregångare.
I samband med vårpropositionen publicerades en omfattande analys av hur regeringens politik har påverkat såväl arbetsutbud som sysselsättning och arbetslöshet. Det är material från denna rapport som ligger till grund för de (optimistiska?) bedömningarna att jämviktsarbetslösheten kan sjunka till fem procent som en följd av regeringens reformer. Enligt rapporten förklaras nedgången nästan enbart av sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen — främst av att nominella belopp i försäkringen har hållits oförändrade och att jobbskatteavdragen har sänkt de relativa ersättningsnivåerna efter skatt.
Rapporten är en tjänstemannaprodukt och innehåller en del material som inte nödvändigtvis är vad politikerna vill höra. T ex tyder rapporten på att regeringens aktiva arbetsmarknadspolitik har en begränsad effekt på arbetsmarknadens funktionssätt. Analysen visar också tydligt att jobbskatteavdraget medför att löneökningarna före skatt blir lägre än annars. Denna analys är knappast kontroversiell, men ändå något politikerna ogärna verkar vilja medge.
Man kan ha olika uppfattning om analysen i en rapport som denna. Värdet med rapporten är dock inte det precisa innehållet utan att departementet tvingas att precisera och presentera sin analys. Därmed blir det möjligt att förhålla sig till analysen och dess konsekvenser för den förda ekonomiska politiken. Detta är utmärkt.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer