Snabba bilar och långsamma hästar

… är vägen till ekonomiska svårigheter enligt ett danskt ordspråk, får vi lära oss i Michael Møller och Niels Christian Nielsens SNS-rapport om det svenska tjänstepensionssystemet. Rapporten presenterar förtjänstfullt de principer och avvägningar som bör ligga bakom ett pensionssytem och landar i flera intressanta slutsatser och betraktelser av det svenska systemet. Många aspekter diskuteras, inklusive beskattning och implikationer för bolagsstyrning. Men särskilt intressanta är resonemangen kring vad som ska vara tvingande respektive frivillgt, kanske med hjälp av ”knuffar” i viss riktning.

Författarna påpekar att det är ologiskt att de som har premiebestämd tjänstepension kan få denna utbetald under de första åren som pensionär. Varför ska vi tvinga någon att pensionsspara under arbetslivet för att sedan ge så stor frihet som pensionär? Och varför ges individen så lite makt över hur mycket som sparas, men så stor makt över hur pengarna placeras?

Författarna konstaterar även att staten och inte arbetsmarknadens parter borde slå fast vad som ska vara obligatoriskt för den enskilde individen, och att systemet borde förenklas och göras mer transparent. Detta är slutsatser som jag helt delar (se mitt tidigare inlägg kring detta).

—————
Rapporten presenteras även på SvD Brännpunkt.

Comments

  1. Alex II says:

    Jag har sällan sett några så banala resonemang Herrarna i fråga har uppenbarligen ingen aning om de mest basala funktionerna när det gäller (pensions) försäkring. De förstår uppenbarligen inte heller hur det svenska tjänstepensionssystemet är uppbyggt. 

    Inom pensionsområdet pågår just nu en debatt att fokusera på tidigt sparande. Uppenbarligen har författarna till rapporten helt glömt bort ränta på ränta effekten när de föreslår att sparandet ska starta vid 35. Detta leder sannolikt till en halvering av den framtida pensionen. Istället borde sparandet vara mycket högt mellan 25-35 för att sedan upphöra. . 

    Vidare påstår de, uppenbarligen utan att ha undersökt den historiska avkastningen i livbolag som ligger mellan 6-12 %, att bostadsräntan är högre än  förväntad avkastning. De verkar ha glömt att de flesta tjänstepensionssystemen idag inte förmånsbestämda  utan premiebestämda, dvs spararen bär risken men får även all avkastning sig till del. 

    Det svenska tjänstepensionssystemet inte ett tvång utan baserat på en frivillig överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren där arbetstagaren via sin fackförening avstått lön för att få en framtida pension,  vilket inom skatterätten och TryggandeLagen kallas ”uppskjuten lön”. (den korrekta definitionen av pension).

    Sedan är det så att det svenska pensionssystemet i sin helhet borde göras frivilligt. Det finns inga skäl att i dagens postmoderna och postindustriella samhälle ha en tvingande statlig pension. Denna borde helt och hållet ligga på individen vilket delvis författarna anser när det gäller tjänstepension. Det statliga ATP systemet bör göras om till en ren grundpension, en säkerhetsspärr som inträder om individen inte sparar tillräckligt och den ska även vara inkomstprövad. En sådan katastrof försäkring kommer att kosta mycket lite eftersom vi inte kommer att ha några fattigpensionärer eller fattiga änkor. 

    Jag håller fullständigt med författarna om att det är bisarrt att arbetsgivarna ska bestämma vilken pensionerings lösning individen ska välja, lika absurt är det att staten gör det idag. 

    Istället bör premien för pensionering vare sig den är statlig eller inte överföras till individen. På samma sätt som du förfogar över hur du konsumerar din lön borde du ha rätt att bestämma hur du konsumerar din pensionspremie. Istället för den hårda och tvingande paternalismen i dagens pensionssystem bör istället nudgar användas samt det som Thaler och Sunstein skriver om att tillåta de kunniga och informerade opta ut.  

  2. Alex: ”Inom pensionsområdet pågår just nu en debatt att fokusera på tidigt sparande”. Det kan säkert stämma. Jag är dock inte övertygad om att pensionsbolagen alltid för debatter utifrån vad som är bäst för kunderna. Banker och pensionsbolag vill nog att vi både ska låna och spara mycket. Se mitt tidigare inlägg om detta. Författarna vill för övrigt inte förbjuda pensionssparande i åldrarna 25-35. De vill endast att tvångssparandet ska vara lägre då eftersom vi i de åldrarna vanligen dels har lägre inkomster, dels har större behov av att finansiera bostadsköp etc.

    ”Det svenska tjänstepensionssystemet inte ett tvång utan baserat på en frivillig överenskommelse”. Jag upplever tjänstepensionen som ungefär lika tvingande som den allmänna pensionen. Även den allmänna pensionen kan vi ju med liknande argument säga är ”frivillig” eftersom vi själva har valt de politiker som har beslutat om den.

  3. Alex II says:

    @Martin,

    Det är inte pensionsbplagen som driver detta. För dem är det ointressant huruvida du sparar nu eller sparar senare, de är bara intresserade av att du sparar. För pensionsbolagen gäller endast en princip och det är att det kommer in mer sparande än utbetalningar, allt annat är ointressant.

    Det debatten gäller är att det är ofantligt mycket bättre att spara tidigt eftersom du så behöver avstå så mycket lägre av din framtida konsumtion. Det artikel författarna förespråkar motsvarar att köpa på kredit med en kredit korts ränta på 30% istället för att spara och sedan köpa. Detta beteende att konsumera alltib nu är det som lett oss in i den finansiella krisen 2008 och att då föreslå att fortsätta detta huvudlösa beteende, vilket går emot all finansiell teori, är i mina ögon oförsvarligt. I synnerhet som det kommer från ekonomer anlitade av SNS.

    När det gäller tvånget blir min mordgåta då om du anser att vi ska förbjuda kollektiva avtals förhandlingar? Dy kan inte urskilja pensioner från förhandling om lön och övriga förmåner eftersom pension är uppskjuten lön.

    Min synpunkt är att jag håller med dig att det ör fel att tillåta kollektiva förhandlingar på bekostnad av individuella löne avtal. Att endast tillåta vissa fackföreningar att förhandla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s