Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
Vi är alla oroliga över Donald Trumps planer på att införa strafftullar på stål och aluminium, och över omvärldens svar på dessa tullar. Ingen vill ju ha ett handelskrig. Men om Trump nu skulle lyckas starta ett handelskrig – är det så farligt, egentligen? Låt oss titta på det värsta tänkbara scenariot, dvs att EU (och kanske även Kina) svarar med strafftullar på en rad USA-producerade varor, och USA svarar med tullar på bilar, och omvärlden svarar med ytterligare tullar, och så vidare.
Observera att Sverige då fortfarande kan exportera till EU, och till Kina, Ryssland, Latinamerika m.fl. länder utan att drabbas av några strafftullar. Och EU, Kina, Ryssland och Latinamerika kan fortsätta att exportera till oss, och till varandra. Resultatet blir att hela USAs export berörs, medan för resten av världen ”bara” omkring 15 procent av exporten berörs – nämligen den delen av exporten som går till USA. Och det betyder att USA skulle drabbas mycket hårdare av ett handelskrig än resten av världen, både i absoluta tal och i procent av BNP (detta gäller för resten av världen i genomsnitt; det kan naturligtvis finnas enstaka länder som skulle drabbas hårdare – precis som det kan finnas enstaka delstater i USA som inte skulle drabbas särskilt hårt).
Nu ska man inte underskatta kostnaden av att 15 procent av exporten drabbas av höjda tullar. Det är ett allvarligt slag, som säkert kan kvadda dagens högkonjunktur i Sverige och i Europa. Men det är ingen katastrof, liknande 1930-talets handelskrig där alla höjde tullarna mot alla. Idag skulle det bara bli USA mot resten av världen.
Finns det då ingen risk för att ett totalt handelskrig mellan alla länder bryter ut, dvs att EU börjar höja sina tullar mot Kina och Latinamerika, som då svarar med liknande mynt? Rent teoretiskt kan man naturligtvis tänka sig ett sådant scenario, nämligen om Trumps tullhöjning skapar en sådan förvirring i världen – till exempel på grund av att de varor som tidigare exporterades till USA nu eventuellt måste finna köpare i något annat land – att alla börjar slå vilt mot allt och alla. Men det förefaller inte särskilt troligt, i synnerhet som de flesta av världens länder (inklusive USA före Trump) av tradition varit starka förespråkare av frihandel under många decennier. Och Trumps bristande diplomatiska skicklighet har ju hittills tendrat att driva samman omvärldens länder, snarare än splittra dem. Antagonismen har i stället vänts mot USA. Varför skulle i ett sådant läge Kina höja tullarna mot EU (eller vice versa) bara för att USA har höjt sina tullar?
Huvudtipset är därför att i värsta fall blir det ett handelskrig mellan USA, som ser sin hela export drabbad, och resten av världen, som ser omkring 15 procent av sin export drabbad. Och i det handelskriget blir USA den förlorande parten. Det var förmodligen denna insikt som fick George W. Bush att backa från sina planer 2002, när han försökte införa ståltullar.
Ekonomistas 
Hej Mats
Jag håller med om din analys när det gäller EU:s respektive USA:s export till tredje land. Men att länderna inom EU kan fortsätta handla med varandra borde väl snarast jämföras med att staterna inom USA också kan fortsätta handla som vanligt med varandra. Vem som då drabbas hårdast i denna del borde väl då bero på hur exporten ser ut mellan de två regionerna.
Jo, men staterna inom USA har ju inte lika diversifierad mängd av varor/tjänster, så som resten av världen har. Det betyder ju att en del av dom varorna som dom kommer behöva, kommer att bli signifikant dyrare
Jag ser framför mig ett, kanske relativt naivt scenario, där det som USA inte exporterar/Importerar till/från resten av världen, helt enkelt ersätts av varor från andra länder och synonyma produkter. Sen så borde man väl även kolla på dom många amerikanska företag som har produktion i andra länder, hur påverkar tullar detta?
Nej, det är fortfarande en stor nackdel för USA. De enskilda medlemsländerna inom EU kan handla med varandra, precis som de enskilda staterna inom USA kan handla med varandra – även om det blir ett handelskrig. Så där är det ingen skillnad. Men EU-länderna kan dessutom handla med resten av världen, vilket inte USAs delstater kan. Och resten av världen är stor, medan USA är litet i jämförelse.
Precis. Det är export/import från tredje land som ger den största nackdelen för USA
Att USA självt drabbas mest, ja det kanske inte är så överraskande för traditionellt skolade ekonomer, men frågan är varför Trump-administrationen ändå gör det, och vad som styr deras handlande. USA har ju inte brist på insiktsfulla ekonomer, till exempel.
Några synpunkter till:
https://www.svd.se/donald-trump-har-ratt–varldshandeln-ar-ohallbar/i/senaste
Ur artikeln: “Men om Trump nu skulle lyckas starta ett handelskrig – är det så farligt, egentligen?”
Om USA inför tullar så sjunker levnadsstandarden i USA och de har inte råd att köpa lika mycket. Det leder till mindre export dit vilket sänker levnadsstandarden för de som exporterar till USA. Det kan då gälla EU och Kina. Inför dessutom EU och Kina tullar mot USA så sjunker levnadsstandarden i de regionerna av de egna tullarna. Detta påverkar Sverige iom att vi handlar med alla dessa regioner.
Världshandeln sjunker och priserna stiger och levnadsstandarden sjunker i alla länder. Mer eller mindre beroende på hur berörda de är.
Det är helt riktigt att det inte bör bli en 30-tals depression av detta. Men någon bit på vägen blir det. Frågan är hur mycket.
Skälet till varför Trump slår in på denna väg kan vara något av nedanstående:
* Rimligen finns det personer i hans omgivning som kan förklara vad som kommer ske. Möjligen slår Trump dövörat till. Det är inte så att man behöver lyssna på personer som säger besvärliga saker. (Jfr grisbukten. Och Nordkorea, Venezuela, Burma mfl länder lär också ha haft ekonomer som kan förklara ett och annat. Men det ser vi inte mycket spår av).
* Ett skäl kan vara att Trump vill genomföra ett vallöfte. Och tar smällen av ekonomisk tillbakagång. Han kan ju ha hittat någon oskyldig han kan skylla den ekonomiska tillbakagången på. Sådant är inte unheard of.
Flera utvärderingar har gjorts av George W Bushs försök att införa ståltullar år 2002. De flesta tyder på att effekten av ståltullarna (dvs högre stålpriser i USA, vilket försämrar konkurrenskraften hos den amerikanska verkstadsindustrin) leder till stora nettoförluster för USA. Detta gäller både i termer av välfärd för de amerikanska konsumenterna och i termer av förlorade jobb: mångdubbelt fler jobb slås ut i amerikansk verkstadsindustri än antalet jobb som räddas i amerikansk stålindustri. Kalkylerna är gjorda under det “optimistiska” antagandet att tullarna inte leder till något handelskrig. Om USAs handelspartners svarar med motåtgärder blir naturligtvis skadan för USA ännu större. För referenser, se https://en.wikipedia.org/wiki/2002_United_States_steel_tariff
2002: Om jag minns rätt var Ståltullarna 2002 inte till för stålpriset utan för att skapa en tid av skydd för den inhemska stålindustrin så att konsolodering skulle kunna ske för att något/några bolag på sikt skulle kunna ha finansiella muskler att ens investera i den kommande internationella konkurrensen.
När de 20 månaderna hade gått så var syftena med tullarna uppnådda. Syftet var inte att ”rädda ståljobb” utan att säkerställa framtida stålprodukt i USA.
Men USA är ju inte en lika öppen ekonomi som exempelvis Sverige. Det betyder att USA inte är så beroende av exporten. Därför kan väl inte USA bli särskilt påverkat av ett handelskrig?
Jodå. Sverige är, som du säger, mycket exportberoende: vår export uppgår till 45% av BNP. Av den exporten går 8% till USA. Det betyder att 8% av 45% = 3,6 procent av Sveriges BNP skulle beröras av ett handelskrig med USA.
USAs export är en mycket mindre del av USAs BNP: “bara” 12%. Men av den exporten skulle 100% beröras av ett handelskrig med resten av världen. Därför skulle USA drabbas mycket hårdare än de flesta exportberoende småländer.
Och om USAs exportörer skulle avstängas från världsmarknaden måste de försöka hitta avsättning för sina produkter inom USA. Det kan vara ganska svårt. Om Sveriges exportörer skulle avstängas från USA-marknaden skulle de inte ha lika svårt att hitta avsättning för sina produkter i resten av världen. Det betyder att även om svensk export motsvarande 3,6% av vår BNP skulle “beröras” av ett handelskrig, skulle inte 3,6 procent av vår BNP falla bort. Det skulle bara bli lite svårare att hitta avsättning för de produkter som tidigare hade sålts till USA, och företagen skulle kanske tvingas sänka sina vinstmarginaler en aning. Sådant kan naturligtvis vara kännbart nog, och vi ska hoppas att handelskriget inte blir av. Men OM det skulle komma, så skulle det bli bra mycket skadligare för USA än för resten av världen.
USA är Sveriges viktigaste exportmarknad sedd till förädlingsvärdet. Det bör nog vi svenskar tänka på.
Tror professor Mats Persson verkligen på ceteris paribus i detta sammanhang???? Önsketänkande minsann.