Idag är det ett år sedan vi startade bloggen Ekonomistas. Det var med skräckblandad förtjusning som vi kastade oss in i bloggvärlden. Efter ett år kvarstår bara förtjusningen.

Under det första året har vi lagt ut 392 inlägg och ni läsare har bidragit med inte mindre än 3299 kommentarer. Antalet läsare är nu mellan 1000 och 1500 på vardagar, vilket var mer än vi vågat hoppas på. Framförallt är vi positivt överraskade över vilka läsare vi lyckats attrahera. Kommentarerna på våra inlägg är av mycket hög kvalitet och vi får direkt stå till svars för brister och felaktigheter i våra inlägg. Bloggen läses också av flera viktiga opinionsbildare i Sverige och vi har uppmärksammats både på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters ledarsida. Affärsvärlden har lyft fram våra inlägg vid flera tillfällen och vi har skrivit ett par artiklar för tidskriften Fokus. Dessutom har vi lyckats locka några av Sveriges ledande nationalekonomer att skriva gästinlägg på bloggen.

Vilka var då det första årets flippar och floppar? Det mest lästa inlägget handlade om Cykelringen tätt följt av John Hassler och Per Krusells gästinlägg om nedladdning. Det mest kommenterade inlägget under året var förra veckans inlägg om hyresmarknaden tätt följt av Evas inlägg om nationalekonomers människosyn. Årets sämst tajmade inlägg var Jonas stöd till Lehman Brothers konkurs som föranledde (konkursen, inte inlägget) att finanskrisen på allvar började sprida sig över världen och Roberts tips att placera sparpengarna hos Parex Bank dagen före Lettiska staten ansåg sig tvungen att förstatliga banken.

Några av de inlägg som vi själva är nöjda med och som vi tycker förtjänar att läsas igen är:

• Evas funderingar kring fredag den 13:e och inlägg om vem som egentligen bestämmer i kommunen.
• Daniels inlägg om trendbrottet i ekonomers syn på bonus- och fallskärmsavtal.
• Jonas inlägg om saknaden efter fastighetsskatten och arvsskatten samt avslöjandet av den massiva betygsinflationen i gymnasiet.
• Jespers förklaring till uppgången i VD-löner och reflektion kring användandet av socialt tryck i inkassoverksamhet.
• Martins inlägg om penningpolitik utan räntevapen är fortfarande högaktuellt.
• Roberts uppmaning till de riktigt rika som inte verkar ha hörsammats under året.

Nyligen bytte vi utseende på bloggen och det är nu lättare att se vem som är författare till respektive inlägg. Idag har vi även lagt ut några nya sidor (se flikar högst upp) med förhoppningsvis matnyttig information för dem som är intresserade av nationalekonomi. Vår förhoppning är att hålla dessa sidor uppdaterade och förhoppningsvis utvidga med mer information.

När jag går och simmar dyker jag regelmässigt på samma problem. Folk tar upp flera banor genom att simma i en cirkel, trots att det vore bättre om alla simmade i två mindre cirklar — en för de snabba och en för de lite långsammare. Detta är ett exempel på ett koordinationsmisslyckande. Det vore bättre för alla att simma i två cirklar, men givet att alla andra simmar i en cirkel är det bäst för varje enskild person att rätta in sig i ledet. Förmodligen räcker det att en person ställer sig upp och föreslår att vi borde simma i två cirklar, men det är väldigt sällan detta sker.

Världen kryllar av koordinationsmisslyckanden av den här sorten. Ett exempel är missvisande språkliga benämningar. Givet att alla kallar något för en viss sak är det bäst för varje enskild att också göra det, även om det vore bättre för alla om man bytte benämning. Ett sådant exempel är den missvisande svenska benämningen på min egen akademiska disciplin, nationalekonomi. 

Nationalekonomi leder tankarna till att det handlar om ekonomi på nationell nivå och saker som nationalräkenskaper. Riktigt märkligt blir det i hissen i A-huset på Stockholms universitet där det står ”Nationalekonomi” på plan 7 och ”Internationell ekonomi” på plan 8, trots att forskarna på båda våningsplanen forskar om ungefär samma saker. De flesta svenskar vet förmodligen inte så mycket om nationalekonomi och har därför grundat sin bild av vad nationalekonomer håller på med utifrån vad vi valt att kalla oss. Detta gör att många har en ganska missvisande bild av vad nationalekonomi är och kanske också därför är mindre intresserade av nationalekonomi än de annars skulle varit.

Vad termen nationalekonomi kommer ifrån vet jag inte riktigt. På danska heter det också nationaløkonomi, men på norska gäller det betydligt mer passande samfunnsøkonomi. Företagsekonomer skulle förmodligen protestera om nationalekonomi kort och gott kallades ekonomi på svenska. Därför skulle jag nog förorda att engelskans economics bör översättas till samhällsekonomi. 

Att byta ut en gammal och etablerad term är dock inte gjort i en handvändning och jag har ingen aning om hur det skulle kunna gå till. Detta koordinationsproblem involverar så många aktörer att det är svårt att få alla att lyssna samtidigt. Ett litet första steg är dock att rådfråga våra kloka läsare på Ekonomistas. Är det dags att byta nationalekonomi mot ekonomi eller samhällsekonomi? Avge din röst nedan!

Uppdatering 2009-02-23: Omröstningen är nu avslutad. 182 personer röstade och 81 procent tyckte att nationalekonomi bör bytas ut. 51 procent förordade ett byte till samhällsekonomi, 23 procent till ekonomi och 8 procent till något annat.

Peter Santesson-Wilson har på Inslag levererat årets (årtusendets?) hittills bästa ekonomisk-politiska novell. Först haikus, nu noveller. Håller samhällsbloggarna på att tränga ut kulturbloggarna?

Ekonomistas vill ju gärna vara utmanande, men nu har vi blivit utmanade. MJV på Et in Arcadia Ego vill att vi ska börja dikta och då inslag.se följt uppmaningen vill jag inte vara sämre.  Så här kommer min lilla Kris-haiku:

i dyster kristid

väcks åtgärdspaket till liv

ack dröm om våren