Dags för namnbyte?

När jag går och simmar dyker jag regelmässigt på samma poolproblem. Folk tar upp flera banor genom att simma i en cirkel, trots att det vore bättre om alla simmade i två mindre cirklar — en för de snabba och en för de lite långsammare. Detta är ett exempel på ett koordinationsmisslyckande. Det vore bättre för alla att simma i två cirklar, men givet att alla andra simmar i en cirkel är det bäst för varje enskild person att rätta in sig i ledet. Förmodligen räcker det att en person ställer sig upp och föreslår att vi borde simma i två cirklar, men det är väldigt sällan detta sker.

Världen kryllar av koordinationsmisslyckanden av den här sorten. Ett exempel är missvisande språkliga benämningar. Givet att alla kallar något för en viss sak är det bäst för varje enskild att också göra det, även om det vore bättre för alla om man bytte benämning. Ett sådant exempel är den missvisande svenska benämningen på min egen akademiska disciplin, nationalekonomi

Nationalekonomi leder tankarna till att det handlar om ekonomi på nationell nivå och saker som nationalräkenskaper. Riktigt märkligt blir det i hissen i A-huset på Stockholms universitet där det står ”Nationalekonomi” på plan 7 och ”Internationell ekonomi” på plan 8, trots att forskarna på båda våningsplanen forskar om ungefär samma saker. De flesta svenskar vet förmodligen inte så mycket om nationalekonomi och har därför grundat sin bild av vad nationalekonomer håller på med utifrån vad vi valt att kalla oss. Detta gör att många har en ganska missvisande bild av vad nationalekonomi är och kanske också därför är mindre intresserade av nationalekonomi än de annars skulle varit.

Vad termen nationalekonomi kommer ifrån vet jag inte riktigt. På danska heter det också nationaløkonomi, men på norska gäller det betydligt mer passande samfunnsøkonomi. Företagsekonomer skulle förmodligen protestera om nationalekonomi kort och gott kallades ekonomi på svenska. Därför skulle jag nog förorda att engelskans economics bör översättas till samhällsekonomi

Att byta ut en gammal och etablerad term är dock inte gjort i en handvändning och jag har ingen aning om hur det skulle kunna gå till. Detta koordinationsproblem involverar så många aktörer att det är svårt att få alla att lyssna samtidigt. Ett litet första steg är dock att rådfråga våra kloka läsare på Ekonomistas. Är det dags att byta nationalekonomi mot ekonomi eller samhällsekonomi? Avge din röst nedan!

Uppdatering 2009-02-23: Omröstningen är nu avslutad. 182 personer röstade och 81 procent tyckte att nationalekonomi bör bytas ut. 51 procent förordade ett byte till samhällsekonomi, 23 procent till ekonomi och 8 procent till något annat.

Comments

  1. ”Detta gör att många har en ganska missvisande bild av vad nationalekonomi är och kanske också därför är mindre intresserade av nationalekonomi än de annars skulle varit.”

    Är det någon som försökt uppskatta detta empiriskt? Har svårt att ta ställning innan jag vet att det är ett reellt problem.

    Är det f ö någon speciell anledning till att du inte vill döpa om det till ”politisk ekonomi”?

  2. Robert: Jag instämmer helt i det du skriver, och har lagt min röst på samhällsekonomi. Men även jag har svårt att se hur ändringen skulle gå till i praktiken.

    För några år sedan försökte för övrigt nationalekonomiska institutionen vid HHS lite halvhjärtat att byta namn till institutionen för samhällsekonomi. Jag minns inte hela bakgrunden, men har för mig att det var när institutionen för internationell ekonomi skulle slås samman med den för nationalekonomi. Det är en beteckning som i varje fall inte har överlevt.

  3. Marcus: Nej, jag har ingen empirisk evidens. Folks felaktiga bild bygger jag på de reaktioner jag mött från en del personer när jag berättar vad jag forskar om. Huruvida det påverkar folks intresse har jag ännu svagare grund för, men det går ju empiriskt att testa. Nationalekonomiska föreningen kanske bör tillsätta en utredning och utreda frågan? ”Politisk ekonomi” skulle visserligen innebära att gå tillbaka till rötterna, men jag tycker termen ger ganska missvisande associationer.

    Martin: Jag kände inte till HHS försök att byta namn. Däremot känner jag till att HHS haft problem med namnfrågan. Under min grundutbildning hette inriktningen ”internationell ekonomi” trots att jag bara läste nationalekonomi. 😉

  4. Lavros Ekonomides says:

    Ja, problemet är att benämningen nationalekonomi har gamla (och fina) traditioner. Man kan dock iaktta att det blivit allt vanligare att folk använder ordet ekonomi när de talar om nationalekonomi. En professor i nationalekonomi kallas t.ex. allmänt ”ekonomiprofessor”.

    Samhällsekonomi skulle passa bra om nationalekonomer bara sysslade med samhällsomfattande företeelser som marknadsmekanismen, ekonomisk politik, makroekonomi. Men det blit allt vanligare att nationalekonomer analyserar mikro-mikroekonomi av typen vem som skall väja i skidbacken – skidåkaren eller fotgängaren som vill gå över den – eller om man skall simma i en eller två cirklar. Inte minst ni på Ekonomistas älskar sådana saker, och de är ju alltid skojiga att grubbla över.

    Med internationell ekonomi är det en helt annan sak. Det är ett särskilt fakta- och forskningsområde, det som rör folks ekonomiska relationer över nationella gränser. Jämför t.ex. arbetsmarknadsekonomi. Om folket på Institutet för internationell ekonomi inte sysslar med sådana saker är det väl tjänstefel, eller kanske bedrägeri mot anslagsgivarna???

    Rent teoretiskt vore en benämning som ”ekonomik” bäst, men den går inte att införa

  5. Lavros: Du har rätt i att även ”samhällsekonomi” kan leda tanken lite fel när det gäller vissa saker som nationalekonomer pysslar med, till exempel fördelningen av utrymmet i simbassänger, men sammantaget ger det ändå en bättre bild en nationalekonomi. Håller f.ö. med om att ”ekonomik” vore ett ypperligt förslag, men det låter lite märkligt på svenska. Angående inriktningen på IIES så står ”internationell” numera mest för den internationella prägeln på medarbetarna och ambitionen att vara en spelare på den internationella forskningsscenen. Jag tror inte att anslagsgivarna blir upprörda över att jag funderar kring koordinationsmisslyckande i simbassänger. 😉

  6. Jag röstad på samhällsekonomi. Men så kom jag på att företagsekonomi kanske passar bättre.

  7. Martin K. says:

    Ordet nationalekonomi har rötter i den tyska kameralismen, men även i Tyskland används det numera inte. Där pratar man numera endast om samhällsekonomi, som du föreslår. ”Volkswirtschaftslehre” är det moderna begreppet, ”nationalökonomie” är för tyskarna ungefär som merkantilismen, det är en historisk skola (vi kallar den ”den klassiska perioden”, 1776-1885).

    ”Ekonomi” har sina rötter i franskan, de gamla fysiokraterna benämnde sig les économistes. Mig veterligen var de först med detta.

    Ni kan läsa mer om detta på en masterkurs jag undervisar vid på SU, här:

    http://www.ekohist.su.se/?page=scheman/masterschemavt09#eco

  8. Det vore även bra om företagsekonomi döptes om till företagsadministration för att bättre korrespondera till business administration. Icke ekonomer gillar att bunta ihop företagsekonomer och nationalekonomer vilket är ganska irriterande.

  9. Det alternativ, som jag tycker är uppenbart bäst, är ”Makroekonomi”. Lätt att förstå och internationellt.

  10. Victor says:

    Problemet är inte bara antalet banor. Folk verkar ju ha missat att vi bytt till högertrafik här i landet. Alternativt är det några gamla demokrater som envist står upp för valresultatet (Vänstertrafik!). Det bästa vore att simma som en fyrkant med avrundade hörn..

    Nu till det mer seriösa. Nationalekonomi tycker jag är en lite väl teknisk term. Varför inte gamla hederliga ”Politisk ekonomi”? Då hör man att den nationalekonomiska samhällsvetenskapen oftast inte är värderingsfri och utgår ifrån forskares värlsbild och metodologisk och teoretisk bakgrund.

  11. Martin K, tack för info om begreppets ursprung — det gör mig än mer övertygad om att det är hög tid att byta ut detta förlegade begrepp.

  12. G. Olafsson says:

    På isländska heter nationalekonomi ‘hagfræði’ som översättes som ‘konjunktur-vetenskap’. Det tycker jag passar bra.

    ‘Þjóðhagfræði’ är makroekonomi (þjóð=folk) och ‘rekstrarhagfræði’ är mikroekonomi.

  13. Björn Skarp says:

    Som helt okunnig i ämnet är det intressant att läsa om begreppets ursprung och utveckling.

    Man kan väl tänka sig – i linje med merkantilismen – att den starka ställning som principen om nationernas suvärenitet har haft, har bidragit till ”cementeringen” av begreppet nationalekonomi. Som jurist kan man göra en utblick mot juridikens värld och då ser man intressant nog – ännu – vad jag vet inga liknande begreppsvåndor när det gäller ”folkrätt” eller ”internationell rätt”. Märk väl alltså sammasättningen, inter-nationell. Kanske bör man, eller kommer man så småningom, också här ställa sig frågan om det finns en lämpligare term? Fortfarande gäller ju principen om nationernas suveränitet etc., men dels är ju den skadeskjuten av diverse undantag (”preemptive measures” t ex, som vissa nationer fått anledning att stifta mer o mer bekantskap med på sistone), dels är ”gällande rätt” i internationell rätt många gånger svårbestämd och bestående av inte endast ”hårda rättsregler” utan sedvänja o dyl. Och i Europa, och på andra ställen, växer starka unioner fram där nationalstaten som företeelse kanske på sikt kommer demonteras. Så vad kan man komma upp mer här? ”Mänsklig rätt” verkar, av olika skäl, inte bra. Jag har inget bra förslag.

  14. Christoffer Rydland says:

    På Handels var ju annars diskussionen livlig ett tag om ”ekonomisk historia” eller ”historical economics” var det rätta. Ordningsföljd mellan ord kan också vara viktigt.

    Ett namnbyte kommer säkerligen när det ligger i någons professors intresse att skapa ett eget utrymme. Det avgörs inte på marknaden för oss myror, eller på ett forum som ekonomistas, utan av hur elefanterna dansar. Allmänheten verkar inte bry sig och kallar oss ekonomer hela gänget, även om man skriver böcker som Nextopia och Karokekapitalism och bevisligen är något helt annat. (Detta är även frenologiskt/frisyrologiskt intressant – de riktigt stora tänkarna kan ha både ha långt hår och inget hår alls).

    Man känner annars lätt igen nationalekonomer – det uppstår ytterst sällan misstag bland andra samhällsvetare. Nationalekonomier är bland annat de vars abstraktioner kräver användandet av grekiska bokstäver. Vad sägs om ”Grekonomi”? För det handlar kanske om graden av abstrakt tänkande? Vissa forskare abstraherar tillvaron enbart till text. På Handels är det bland annat företagsekonomer. Så finns det de som blandar in siffror. Det är bland annat ekonomhistoriker. Och så finns de det som använder variabler betecknade med grekiska bokstäver. Om man i princip kan skriva ett paper med grekiska bokstäver, inga siffror, och lite förklarande text, då är man nationalekonom. Man går så att säga torrskodd på tuvorna med lackskor utan att trampa i leran. Om man blandar in siffror är man en lite mesigare sorts nationalekonom, nämligen en empirisk nationalekonom, typ Alfred Marshall, som till och med tyckte att man skulle kunna förklara sig helt utan siffror. Nationalekonomer är också de enda forskare som i princip inte behöver en bokhylla utan kan klara sig med en dator, och som måste smygläsa böcker invikta i fina tidsskrifter. Och så är det något speciellt med uppsynen – den självklara vissheten om att förstå verkligheten på ett litet högre plan än andra samhällsvetare.

    ”Ämnen” är kanske på dekis? Field of study har jag alltid tyckt varit mer sympatiskt. Kanske kommer tidsskrifter, citeringar och konferenser avgöra identiteten i framtiden.

  15. spekulant says:

    ”hagfræði” skulle annars kunna översättas högförräderi i dagens Island.

  16. Äntligen en seriös debatt om detta obehagliga fenomen. Förslaget med att simma i små cirklar torde kunna tillgodose flera typer av simmare. En bana för riktigt duktiga simmare, en bana för aktiva motionärer samt en bana för dem som vill ligga på rygg och paddla på måfå.

  17. Roine says:

    Robert!

    I fallet med simbanorna skulle jag vilja säga att det handlar om något mer grundläggande än ett koordinationsmisslyckande. Det är fel redan på institutionsnivå eftersom fler linor borde läggas ut och skyltar sättas upp så att de snabba och långsamma skulle kunna simma för sig. Din (före detta) handledare som brukar trycka på betydelsen av institutioner skulle nog hålla med.

    För övrigt anser jag att även företagsekonomin skulle kunna byta namn till ”företagsledning”. Det är intressant att engelskan har fått till en så tydlig distinktion – Economics resp Business Administration – medan man i Sverige ofta hör att någon studerar ”ekonomi”.

  18. Nu börjar diskussionen spreta i många olika riktningar, men jag får väl skylla mig själv som skrev ett så spretigt inlägg. 😉

    Angående bassänger så börjar jag misstänka att det finns människor som simmar bröstsim nästan vertikalt (ja, ni vet, benen pekar nästan rakt nedåt trots att de simmar framåt, om än i omärkligt långsam takt) som tycker att enkelbanor är för smala att dela på. Ibland vill de ju till och med ha plats att simma två i bredd för att kunna prata (vilket brukar driva mig till vansinne, men på typiskt svenskt manér säger jag förstås ingenting).

    Christoffer! Som jag skrivit tidigare håller jag med dig om att nationalekonomer ibland har en överdriven tilltro till formalisering. Men jag tycker din underhållande karikatyr ovan andas lite av anti-formalisering, att det nödvändigtvis är dåligt med lite grekiska bokstäver, vilket jag inte alls skriver under på. Det finns för- och nackdelar och det gäller att hitta en balans — vilket tyvärr verkar vara svårt att uppnå i samhällsvetenskaperna. För övrigt stämmer inte alls din bild av empirikernas undanskymda plats — det har helt förändrats på senaste år och empiri ges en betydligt mer framskjuten plats (kasta ett öga i ett fräscht nummer av QJE eller AER så får du se).

    Björn! Är kontentan att du föreslår ”mänsklig ekonomi” som term på nationalekonomi? 😉 Det skulle garanterat reta gallfeber på en del, se Evas inlägg och den långa diskussionen kring det.

  19. I ”mitt” badhus i Oslo finns det mængder med banor och angivet om de ”hurtiga” eller inte. Men hjälper det? Nej! Det brukar ändå ligga någon geg och bröstsimmande tant/gubbe i den sanbbaste banan. Borde nog bli bättre på att simma över människor och skälla lite på dem… kan se det som en del i träningen för att inte drunkna i massimstarten.

    Kalla det ekonomi eller samhällsekonomi. Eller kanske samhällsvetenskap:-)

  20. Oj, vad intressant att en majoritet av de röstande och de som kommenterat är för ett namnbyte! Jag tror detta är representativt för flertalet ekonomer. Också jag anser att termen ”nationalekonomi” är direkt opassande för vårt ämne, även om jag också velar mellan alternativen ”samhällsekonomi” och ”ekonomi”.

    Nästa steg är att nämna funderingarna till personer inom ämnets mer etablerade cirklar, dvs professorer, prefekter o.s.v. för att se hur de reagerar på tanken. Om också de uppvsiar samma sympatiska inställning gentemot tanken på ett namnbyte bör frågan lyftas ännu en nivå. I grunden handlar det om att universitets- och högskoleinstitutionerna kommer överens om namnbytet, vilket innebär att institutioernas prefekter bör träffas. För att koordinera diskussionen, och eventuellt namnbyte, kanske Nationalekonomiska Föreningen kan hjälpa till att samordna frågan (inklusive sitt eget förestående namnbyte!).

    Ifall lärosätena slutligen väljer att byta namn går det nog förhållandevis fort för beslutet att vinna allmän acceptans. Folk byter snabbt ord i sina CV:n och efter ett par år har nog bytet också skett i folks dagliga tal.

    Det är klart, om det nya namnet skulle vara ”ekonomi” kan det innebära att en viss diskussion bör ske med företags”ekonomiska” institutioner. Men eftersom de naturligtvis är väl medvetna om att deras ämne inte handlar om economics, dvs ekonomi, utan snarare om olika aspekter av företagsadministration (redovisning, organisation, ledning, marknadsföring) borde det gå hyfsat smidigt.

  21. Martin K. says:

    Apropå namnbyte, jag har alltid gillat termen ”politisk ekonomi”, från den tiden ekonomer skrev böcker om ”principles of political economy”.

    Det försvann ju helt när Alfred Marshall publicerade sin ”Principles of Economics”, där han medvetet tog bort det enligt honom normativa ”political”. Frågan är om inte något annat väldigt viktigt försvann från ämnet då, nämligen just den tydliga relationen mellan teori och samhälle?

    Kanske många ekonomhistoriker just saknar detta hos nationalekonomin, nämligen en mer fördjupad diskussion om relationen mellan ekonomi och politik, som ju ekonomer som Marshall, Keynes och Myrdal var så förtrogen med.

    Nu är tyvärr begreppet ”political economy” ockuperat av en subdisciplin till nationalekonomi, kanske ett resultat av historielöshet, vet ej, men det blir nog svårt att vända på. Tills vidare är ju dock samhällsekonomi väldigt bra, likt ”hushållningslära”, som ju är etymologiskt mer korrekt. Samhällsekonomi är bra då det återknyter till att vi faktiskt ska analysera samhällen i dess olika uppenbarelseformer, och inte något annat. Det kanske också kan påskynda den positiva svängningen inom ekonomin mot att bli mer empirisk igen.

    Sverige är alltså det sista landet på jorden där begreppet ”naitonalekonomi” fortfarande används? Säger ju något om hur konservativ akademin kan vara…

  22. Liv Fries says:

    Bästa herrar!

    Jag tänkte att som företagsekonom lägga mig i debatten. För min del tycker jag att ni gärna får byta namn eller behålla det. Samhällsekonomi låter alldeles utmärkt, även om jag tror det blir lite svårt att genomföra det… Men när det gäller de etymologiska utvikningarna är jag lite fundersam, och jag börjar luta åt att företagsekonomi borde heta företags- och nationalekonomi, så kan ni heta samhällsekonomi.
    Ekonomi betyder så vitt jag vet ungefär styrning av hushållet, regler för hushållning. Är inte redovisning, styrning, ledning, personalfrågor, organisationsteori etc. just frågor om styrning av ett företag?

    Men för tydlighetens skull borde väl företagesekonomi heta ”företags- och nationalekonomi”, eftersom organisationsteori, redovisning och styrning är högst relevanta för samhällets styrning och organisering. Det är ganska många som forskar om sjukhus, skola, myndigheter, kommuner, EU och interorganisationella aktiviteter osv osv… ( och skriver LOU utredningar och sitter i olika råd etc…).

    För övrigt är inte Business Administration eller Business Management mer precist än företagsekonomi såsom någon anser ovan. I de två uttrycken ryms inte accounting; redovisning eller marketing, marknadsföring. Business Administration syftar i själva verket bara på en delmängd av företagsekonomin. Dessutom kompliceras det av vi inom företagsekonomi vänder oss till olika akademiska grupper i andra länder och har olika A-journals. Så – namnfrågan är ganska krånglig…

    Men tillbaka till nationalekonomin. Vad är det egentligen som gör nationalekonomi till MER ekonomi än företagsekonomi, det begriper jag inte. Därmot har ni en helt del unika teoretiska innovationer vad gäller ert sätt att att analysera pris, inflation etc. VIlket otvivelaktigt är en central del av det som IDAG ryms i begreppet ekonomi (men det är likväl inte allt som ryms i ekonomi – ekonomichefer sysslar oftast med redovisning…). Kanske kunde man kalla dagens nationalekonomi ”Ekonometrisk och matematisk samhällsanalys med organisatoriska och beteendemässiga insikter” ;-).

    eder tillgivna företagsekonom, Liv

  23. Liv, jag tycker att du sätter fingret på något väsentligt. Nationalekonomi definieras inte bara av VAD vi studerar, utan också HUR vi studerar det (på gott och ont). Därför är det önskvärt med en term som inte skapar onödig förvirring och kan förväxlas med andra (till exempel företagsekonomer) som också studerar ”ekonomiska” frågor. Att uppfinna en ny term, såsom exempelvis ekonomik, är därför det säkraste alternativet. Men eftersom det inte finns någon akademisk gruppering som har ”tjingat” samhällsekonomi borde detta också funka.

  24. Lavros Ekonomides says:

    Robert, jag är glad att du återigen nappar på benämningen ekonomik. Du tyckte den lät osvensk, men tänk på botanik, fysik, linguistik (den bästa jämförelsen), exegetik, etc. Ändå tror jag att det är fullständigt omöjligt. Traditionen är alldeles för stark – och kanske ligger det ett värde i traditioner?

  25. varför talas d om nobelpriset i ekonomi och inte nobelpriset i nationalekonomi?

  26. Mattias says:

    Jag har alltid tyckt att ”Ekonomisk teori” passar sig bäst. Anledningen till detta är att företagsekonomi är så specificerat på företagets ekonomi medan nationalekonomi (Ekonomisk teori) handlar om dem teoretiska modeller som ”teoretiskt” sett ligger bakom konsumenters och företags agerande men också länders ekonomiska agerande.

    I företagsekonomi gör man ofta studier för att förklara fenomen som utspelar sig i 1 eller mindre antal företag för att sedan härleda detta till en allmän teori om hur företag agerar eller bör agera i vissa sammanhang.

    I nationalekonomi så gör man oftast inte på detta sätt då man istället har mycket större tyngdpunkt på att man ska använda sig av väldigt generella modeller ELLER väldigt matematiska formler som ska ”bevisa” att det stämmer.

    Jag menar således att anledningen till att det bör heta Ekonomisk teori är på grund av att det till skillnad från Företagsekonomi är mer abstrakt i att antaganden man gör inte är verklighetsförankrade för att på så sätt kunna utforma generella ekonomiska teorier.

  27. Lavros Ekonomides says:

    bob: Priset är i ”ekonomisk vetenskap”. För övrigt är det inte något Nobelpris, utan pris till mne av Alfred Nobel.

  28. Christoffer Rydland says:

    Robert Ö: Jag inser att det finns nationalekonomer som håller på med empiri. Vad jag menade var nog att nationalekonomin är det ämne där det i princip går att gå torrskodd utan att hålla på med empiri.

    När det gäller formalisering så kan den ske på olika nivå, text, fyrfältsmodell, matematisk modell… ingen avbildar verkligheten i skala 1:1. Vilken nivå på abstraktion som bör väljas beror på problemet. Sannolikt beror dock valet i verkligheten på forskarens kognitiva egenskaper. Det som har hänt är väl att vi fått någon slags arbetsfördelning där människor som tänker abstrakt talar med varandra, de som naturligt gör synteser talar med varandra osv.

    Nationalekonomi låter ståtligt och bra så jag tycker det skall behållas… samhällsekonomi är lite för smalt i och med att vissa nationalekonomer även intresserar sig för företags funktionssätt.

    Christoffer

  29. Byt namn på företagsekonomi istället.

  30. Erik says:

    ”Koordinationsmisslyckande” eller ej; jag tycker det skulle vara intressant med en studie av folks preferenser vid val av simhall. Av de ställen jag besökt inom Stockholms kommun verkar de flesta lida av problemet som nämns inledningsvis i inlägget. Det finns dock ett lysande undantag; på Eriksdalsbadet har man delat upp 25-metersbassängen i ett stort antal banor så att folk kan simma ostört i sin egen takt. I en perfekt marknadsekonomi borde väl således besökarna flockas dit och överge de övriga simhallarna?

Trackbacks

  1. […] av Martin Flodén Robert föreslog i ett tidigare ekonomistasinlägg att benämningen nationalekonomi skulle bytas mot ett namn som bättre beskriver disciplinens […]

  2. […] Till exempel kan det räcka att ställa sig upp på bassängkanten och föreslå att alla ska simma fram och tillbaka på enskilda banor i stället för  i cirklar. Eller under ett möte föreslå en annan, mer effektiv mötesform. Det kan handla om att flytta […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s