En grundbult i ekonomers förståelse av finansiella marknader är det inte kan finnas några möjligheter att helt riskfritt tjäna pengar (s.k. arbitragemöjligheter) eftersom sådana direkt kommer utnyttjas av klyftiga investerare och därmed snabbt försvinna. Ibland kan det dock finnas riskfria möjligheter att tjäna pengar som är lite mer bestående, förmodligen för att ingen upptäcker dem eller för att det helt enkelt är alltför tidskrävande att utnyttja dem.
Lagen om avrundning av vissa öresbelopp bjuder på små, men intressanta, arbitragemöjligheter, vilket uppmärksammats av två flinka bloggare (speglingen och inslag). En betydligt större, men än mer invecklad, arbitragemöjlighet uppstod på grund av ett ungerskt spelbolags misstag för något år sedan. I det fallet gick det att få en riskfri avkastning på 26,5 procent på bara några dagar utan någon övre begränsning, men denna möjlighet utnyttjades trots detta inte särskilt flitigt (förmodligen för att väldigt få förstod att den fanns).
Nu verkar det som den statliga insättningsgarantin skapat möjligheter att göra arbitrage. Parex bank erbjuder för närvarande 6.2 procents ränta om du sparar hos dem i två års tid. Insättningsgarantin gäller upp till en halv miljon. Har du en halv miljon att avvara får du alltså 31000 kronor i ränta per år. Men om du äger ditt boende och det inte är fullt belånat kan du använda ditt boende som säkerhet för att låna en halv miljon under två års tid. SBAB erbjuder till exempel räntan 4.98 procent på ett tvåårigt lån, d.v.s. en årlig räntekostnad på 24900 kronor. Mellanskillnaden är 6100 kronor och på denna behöver du betala 30 procent i skatt, men det ger dig ändå 4270 per år rakt ner i fickan.
Vad är då haken? Så vitt jag kan se kommer den enda osäkerheten ifrån hur insättningsgarantin fungerar — d.v.s. hur snabbt du får loss pengarna om Parex skulle gå i konkurs och om du då också får ut din räntefordran. Dessutom krävs förstås att du har möjlighet att använda bostaden som säkerhet. Men det senare borde bankerna kunna lösa — de skulle i princip kunna erbjuda speciella “Parex-lån” som kunderna kan använda för att sätta in sina pengar hos Parex (så att insättningen där fungerar som säkerhet i stället för bostaden). De som betalar för kalaset är förstås skattebetalarna eftersom den statliga insättningsgarantin medför subventionerat risktagande (vilket Jonas skrivit om förut).
Uppdatering 2008-12-12: Nu har även Dagens Nyheter uppmärksammat att inlåningsräntan ibland är högre än utlåningsräntan.
Ekonomistas 
Det är faktiskt så att enligt lagen om avrundning av vissa öresbelopp FLER belopp skall avrundas uppåt än nedåt.
Öretalen 0 och 50 skall inte avrundas alls.
Öretalen 1-24 samt 51-74 skall avrundas nedåt.
Öretalen 26-49 samt 79-99 skall avrundas uppåt.
Detta betyder 48 öretal avrundas uppåt, medan 50 öretal avrundas nedåt. Enligt förarbetena till denna lag skall dock reglerna vara symmetriska. Om öretalet 25 istället avrundades nedåt skulle reglerna vara symmetriska.
RÄTTELSE:
Det är faktiskt så att enligt lagen om avrundning av vissa öresbelopp FLER belopp skall avrundas uppåt än nedåt.
Öretalen 0 och 50 skall inte avrundas alls.
Öretalen 1-24 samt 51-74 skall avrundas nedåt.
Öretalen 26-49 samt 76-99 skall avrundas uppåt.
Detta betyder 48 öretal avrundas uppåt, medan 50 öretal avrundas nedåt. Enligt förarbetena till denna lag skall dock reglerna vara symmetriska. Om öretalet 25 istället avrundades nedåt skulle reglerna vara symmetriska.
givet parex senaste bekymmer http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=849599 blir det antagligen svart passerada den magiska 2:ars grqnsen…om banken konkar antar jag att insattningsgarantin enbart galler principalen och knappas nagon ranta vilket gor det till en forlustaffar da altkostnaden inte ar noll.
Det var onekligen en intressant tajming på mitt inlägg — jag hade faktiskt inte koll på Parex problem. 😉 Nu nu verkar ju Lettlands regering ha tagit över, så då borde sparpengarna där vara ganska säkra, eller? Litar man inte på det kan man ju dock nöja sig med 3-månadersupplägg. Då tar DnB Nor 5.56% för bolånet och Parex ger 5.7%.
Det finns ytterligare en hake. Bankerna tar ganska bra betalt för att lägga upp ett lån. Marginalen minskar med ett par tusen efter deras “insats”, men 6 papp på två år är ändå pengar.
“Mellanskillnaden är 6100 kronor och på denna behöver du betala 30 procent i skatt, men det ger dig ändå 4270 per år rakt ner i fickan.”
Fast på bolånet får man göra 30 % i avdrag, så vad jag begriper så är mellanskillnaden å 6100 verkligen vinsten i detta fall.