Den första kom fram i en diskussion om i vilken utsträckning den planerade Nabucco ledningen, som det pratats om länge, var ett realistiskt alternativ och i så fall hur långt fram i tiden. Svaret var att det nu verkade troligare än någonsin att detta var på gång. När jag undrade vilken typ av information som ledde till denna slutsats var svaret att Ryssland intensifierat och påskyndat arbetet med South Stream. Min kollega hade alltså ingen ny information om vad som hände med Nabucco projektet men kunde, baserat på antagandet att det pågår en strategisk interaktion mellan Ryssland och andra aktörer i fråga om gasleveranser till Europa, dra slutsatser om detta.
Det andra exemplet på ekonom-typiskt tänkande kom fram i diskussionen om i vilken mån LNG (Liquified Natural Gas) var en lösning på leveransproblemen från Ryssland. Tanken är att om denna teknologi utvecklas så skulle man på sikt inte vara lika beroende av de fasta gasledningsnätet utan skulle istället kunna ha större flexibilitet vad gäller vilka vägar gasen transporteras. Jo, detta är i och för sig riktigt, menade min kollega, men glöm inte den allmänna jämviktseffekten: Om LNG blir så konkurrenskraftigt och lätthanterligt som skulle behövas för att det ska lösa transportproblemen för Europas del så kommer detta också betyda att det bildas en global marknad för gas på ett sätt som inte är fallet idag. Givet prisdifferensen mellan Europa och USA skulle USAs nya möjligheter att efterfråga gas sannolikt driva upp priserna i relation till EU priser idag och totaleffekten skulle vara negativ för EU.
Att tänka i termer av strategisk interaktion och att ta hänsyn till den allmänna jämviktseffekten är tillsammans med besattheten kring identifikation, det vill säga att kunna uttala sig om vad som faktiskt orsakar något (till skillnad från att saker samvarierar) är de tre mest utmärkande särdragen för hur ekonomer tänker. Tänk vad mycket bättre samhällsanalys vi skulle få om alla inblandade kunde inse att incitament är viktiga, att förändringar inom ett område ofta påverkar andra områden, och att korrelation inte är samma sak som kausalitet.
Ps. Att dessa tre goda ting inte alltid uppfylls samtidigt och att även ekonomer när de minns en av dem gärna glömer de andra har tidigare noterats på Ekonomistas t.ex. här och här.
Pps. Undertecknad skrev i mars 2008 en kort notis om den dåvarande gaskonflikten på Ekonomistas. Den skulle i princip kunna publiceras i oförändrad form och illustrerar även den att man ibland måste förstå incitamenten hos de inblandade parterna; Ryssland (och Tyskland) planerar inte Nordstream för att de tror att detta är det billigaste, enklaste eller mest miljövänliga alternativet. De gör det för att det är en direkt förbindelse utan möjlighet till transitbekymmer.
Ekonomistas 
“det vill säga att kunna uttala sig om vad som faktiskt orsakar något (till skillnad från att saker samvarierar) är de tre mest utmärkande särdragen för hur ekonomer tänker. Tänk vad mycket bättre samhällsanalys vi skulle få om alla inblandade kunde inse att incitament är viktiga, att förändringar inom ett område ofta påverkar andra områden, och att korrelation inte är samma sak som kausalitet.”
Jag kan bara hålla med i detta. Jag och vänner har ofta diskuterat varför det inte finns en egen obligatorisk någorlunda omfattande statistikkurs i alla gymnasieprogram. Många får i all hast försöka tillgodogöra sig dessa kunskaper inom universitetsutbildningar (vissa har inte tid och möjlighet att ta fristående kurser) medan andra drar sig för att ta fristående kurser i statistik då det ju inte alltid kan tyckas allt för sexigt.
Försenad belöning som ökad förståelse för samhället och naturvetenskap tycks inte uppskattas i vår flyktiga dokusåpa/underhållningstid då allt skall vara kul hela tiden.
Exakt vad är kausalitet då… när det gäller människor?
I en domstol är det inte alltid lätt att hävda att något orsakar en människa att göra något – tanken att vi är ansvariga för våra handlingar bygger på en idé om fri vilja. Vad var det som faktiskt orsakade Adolf Eichmans prydliga tågtidtabeller, exempelvis? Eller vad orsakade att Seinfeldt hade höga tittarsiffror?
Jag håller med Christoffer. Det är inte lätt att säga. Det finns en rad intressanta aspekter som bl.a. har att göra med kopplingen mellan någons beteende och vilka intentioner som ligger bakom agerandet, hur en individs beteende kan ha olika effekt beroende på hur det faller ut i interaktionen med andra, med insikter om vilka konsekvenser ens beteende har, om hur många steg man ska gå bakåt för att hitta “grundorsaken”, etc.
Därmed inte sagt att det inte finns ett behov av att göra många i debatten uppmärksamma på att korrelation och kausalitet inte är samma sak och att flera saker kan på verka ett utfall samtidigt och i olika utsträckning (bara för att ta två grundelement i vad ekonometri handlar om).
Jag håller med att man i all praktiskt mening kan skilja på korrelation och kausalitet. Jag undrar ändå om man på ett filosofiskt plan kan se skillnad på korrelation och kausalitet. Låt säga att man höjer bensinskatten. När skatten höjs minskar bilåkandet. Dock är minskningen relativt liten. Detta beror på vad vi kallar låg priselasticitet. Vissa personer kommer inte dra ner på bilåkandet det allra minsta, medan andra ställer bilen och åker kommunalt. Två familjer med i övrigt helt liknande ekonomi kan välja att fatta olika beslut. Beslutet att ställa bilen beror säkert till viss del på vad grannarna gör, eller helt andra faktorer. Vanor och värderingar spelar lika stor roll för beslutet att köra bil som bensinpriset. Vilket beslut varje enskild person tar kan vi inte veta på förhand. Och en vetenskap som anser sig tillämpa metodologisk individualism kan inte undfly detta problem genom att hänvisa till aggregat.
Att en bensinskattsökning orsakar en minskning i bilåkandet är egentligen en korrelation med mycket hög sannolikhet att upprepas. Det är ett mönster vi ser och tolkar som ett orsakssamband. Det kan finnas tillfällen i framtiden när priselasticiteten är 0, d.v.s. att bensinskatten inte orsakar någon förändring i beteendet. I vissa områden i Norrlands inland är det säkert redan så. I praktisk mening är det inte alls orimligt att använda ordet orsak, men att göra en skarp åtskillnad mellan orsak och korrelation är jag inte säker på håller hela vägen fram.