Incitament till lärare

teacherNär Trelleborgs kommun nyligen gick ut och föreslog ett nytt lönesystem för lärare baserat på resultaten på nationella prov blev protesterna högljudda. Rena missförstånd som att systemet skulle leda till betygsinflation blandades med oro för att lärare som råkat få starka elever skulle gynnas. Eftersom proven ska rättas av externa examinatorer och lönen vara baserad på hur lärarna förbättrar elevernas resultat missar mycket av kritiken målet. Mer djuplodade betraktare har oroat sig för att ytlig provkunskap ska gynnas på bekostnad av ett djupare kritiskt förhållningssätt och andra har lyft fram att skolans uppdrag är bredare än resultat på de nationella proven.

Diskussionen följer de vanliga linjerna i svensk skolpolitik där en förklaringsmodell antar att allt som inte kan mätas korrelerar negativt med det som kan mätas; bra resultat på matteprovet = svagt demokratiskt förhållningssätt, hög närvaro = dolda mobbingproblem, bra på att stava = bristande kreativitet. En bekväm modell eftersom ingen uppsättning empirisk evidens någonsin behöver leda till jobbig självprövning av förutfattade meningar.

En ny randomiserad studie bland indiska elever i årskurs 1-5 av Muralidharan och Sundaramaran ger svar på tal. De visar att ett system där lärarna får en del av sin lön beroende på hur de förbättrat elevernas provresultat leder fram till kraftigt förbättrade studieresultat. Inte bara provresultaten förbättras utan eleverna verkar också utveckla en djupare förståelse för sina ämnen. Dessutom förbättras elevernas resultat även i ämnen där lärarna inte har incitamentslöner. Faktum är att forskarna inte hittar några mätbara negativa effekter överhuvudtaget av programmet.

Även om det kan vara svårt att översätta forskningsresultat från Indien till Sverige så visar studien att incitamentslöner för lärare kan fungera bra. Kanske än viktigare så ifrågasätter studien synen att det finns en tydlig motsättning mellan skolans olika mål. Det är därför dags att kräva evidens från dem som pekar på just sådana motsättningar och inte bara nöja sig med konstaterandet att de kan finnas. I idéernas värld är naturligtvis allt möjligt men, handen på hjärtat, hur troligt är det att den som mekaniskt lär sig ställa upp ett bråk därmed förlorar sin matematiska kreativitet?

Comments

  1. ”hur troligt är det att den som mekaniskt lär sig ställa upp ett bråk därmed förlorar sin matematiska kreativitet?”

    Det är ju inte så troligt om den matematiska kreativiteten finns där från början, men det som jag är orolig för är att lärarna kommer att fokusera enbart på den mekaniska uppställningen (det som ger många poäng och alltså hög lön) och inte hinna med att utveckla elevernas kreativitet. (Det som du ovan hänvisar till som en oro ”för att ytlig provkunskap ska gynnas på bekostnad av ett djupare kritiskt förhållningssätt”).

  2. Som sagt, Christer, jag delar farhågan och anser att den kan ha fog för sig. Men, det är faktiskt läge att kräva lite belägg för att farhågorna är sanna. Det har definitivt spekulerats för mycket mycket i svensk pedagogisk debatt och det är läge att ersätta spekulation med forskning och utvärdering.

  3. Micke says:

    All (seriös) forskning kring kreativitet visar att det inte finns någonting mystiskt med kreativitet, utan att det ”bara” handlar om att ha en ”stor verktygslåda”. Man ska ha lagt många timmar på att på många olika sätt arbeta med problemen på ett utmanande sätt, och då kommer ”kreativiteten” av sig självt. (Nu är detta lättare sagt än gjort – vore det lätt skulle alla vara superkreativa inom alla områden, och så är det förstås inte.)

    Men skoldebatten handlar ju inte om det. Den handlar om att lärarfacken slåss för sitt sista uns av värdighet. En gång i tiden var en magister en utbildad person med högt anseende i samhället. Han (inte hon, småskolefröknarna räknades förstås inte) fick ofta vara med i samma sällskap som prosten, doktorn och advokaten.

    Nu för tiden har lärarna inget särskilt anseende eller status, och ingen vidare lön. Om någon dessutom hävdar att deras arbete utförs på ett undermåligt sätt finns ingenting alls av deras status kvar. Det får förstås inte hända! Alltså måste alla resurser läggas på att upprätthålla bilden av att lärarna, och blott lärarna, vet vad som är bra för barnen.

    Alla former av empiri blir då automatiskt ett hot. Sorgligt, men kanske inte så svårförståeligt. Och det är ju inte som om lärarfacket är det enda facket som är protektionistiska av sig.

  4. Micke: Men andra fackförbund har inte en uppbackande ”vetenskap” som ideologiserar det fackliga särintresset bakom sig. Inte heller har de ett statligt verk som obstruerar statistikinsamlingen i ryggen.

  5. Micke says:

    Jag skulle vilja hävda att krigs^H^H^H^H^Hförsvarsmakten inte står långt efter avseende ”vetenskapen”, och enligt de av mina närmaste familjemedlemmar som jobbar i kommunal regi ligger inte arbetsmiljöverket, diskrimineringsombudsmannen, statens institutionsstyrelse, Sveriges kommuner och landsting och allt vad de heter långt efter i att obstruera alla former av arbete som inte direkt gynnar det lokala facket.

    Men visst, jag kan hålla med om att hos lärarna så kombineras avsaknaden av vetenskap och den statliga inblandningen på ett unikt sätt.

  6. Jag är inte alls någon forskningsmotståndare och skulle uppskatta tydliga resultat i en sådan undersökning, men hur föreslår du att forskningen ska gå till rent praktiskt?

    Och på tal om praktiska dilemman; om det aktuella förslaget ska användas måste man väl ha nationella prov i alla ämnen varje år? Hur ska man annars avgöra vilken lärare som har lyft resultaten mellan år 3, 5 och 9? Dessutom är det ju trots det inte säkert att det är just läraren i svenska som har lyft resultaten i ämnet svenska, det kan lika gärna vara t ex läraren i SO.

  7. Micke says:

    Problemet med att det bara är nationella prov tre gånger har väl, som du påpekar, en extremt enkel lösning, genom att ha nationella prov varje år. Man har ju krav och mål för varje årskurs, så varför man inte mäter måluppfyllelsen får ju betecknas som ett mindre mysterium.

    Sen är inte nationella prov i alla ämnen nödvändigtvis rätt. Låt oss ha dem i de viktiga ämnena svenska, matte och engelska. Ha incitamentslöner för lärarna i de ämnena, men behåll nuvarande lönestruktur för lärare i andra ämnen.

    Ett sådant system skulle göra det mer lönsamt att vara en bra lärare i viktiga ämnen. Bra lärare skulle därför i större utsträckning undervisa i viktiga kärnämnnen. Mindre bra lärare skulle föredra mindre viktiga ämnen. Det vore en verklig förbättring (om nu målet vore att tillföra eleverna så mycket kunskap som möjligt, men som Jonas påpekade från början är det ju tyvärr inte det.)

  8. Christer – den där förmenta kreativiteten du oroar dig för ska försvinna, exakt vad är den bra för? Vilken nytta av den har man i livet?

  9. Svante says:

    Fantastisk formulering:

    ”Diskussionen följer de vanliga linjerna i svensk skolpolitik där en förklaringsmodell antar att allt som inte kan mätas korrelerar negativt med det som kan mätas”

    Huvudet på spiken!

  10. markus says:

    Det finns definitivt inga nationella krav och mål för varje årskurs att lägga upp prov mot. I vissa fall finns det på huvudmannanivå, i vissa fall inte. I vissa fall finns det knappt på lärarnivå, åtminstone inte på skriftligt uttalat sätt.

    Jag tycker att det är kul att Trelleborg gör ett försök, och jag ser gärna fler sådana. Utvärderas de ordentligt, och helst externt, så lär vi oss säkert något av det.

    Vad jag dock inte tror vore bra är ett monolitiskt nationellt system med incitamentslöner, men risken för det är väl i princip obefintlig så länge som lärarna har olika arbetsgivare.

    Jag håller med dig Micke om att det inte behövs en lösning för alla lärare, utan det är viktigt att man låter lösningarna variera för olika verksamheter.

    Allra viktigast är dock att vad man än väljer för principiellt system så finns det en hantverksmässig del som måste göras på ett bra sätt. Det går att göra bra prov. Men det är inte alltid lätt.

    Genomförandet av förra betygsreformen gör mig högst tveksam till att genomgripande reformer av detta slag kommer att lyckas i svensk skola, jag är betydligt mer positiv till försöksverksamheter som kan spridas.

    Att vara skolminister är helt enkelt ett helvete, för man har inte så många spakar att dra i. Systemet är splittrat, och det som skulle kunna vara en fördel, med stor självständighet hos lärare, skolor och skolhuvudmän är nog många gånger mer en nackdel, eftersom den professionella kvalitén hos alltför många delar är för låg.

  11. Jag tycker absolut att det borde finnas nationella prov i fler ämnen och att dessa alltid borde rättas externt. Skolan skulle bara må bra av mer omfattande mätdata. Idealet hade varit att löneförhandlingarna blev mindre godtyckliga och mer styrda av konkreta prestationer.

    Samtidigt så är det väldigt svårt att skapa heltäckande prov och det uppstår alltid problem om man lägger alla sina ägg i en korg. Om man bara grundar löneutvecklingen på uppmätta förbättringar så har lärare med svaga eller medelmåttiga elever en bättre utgångspunkt eftersom det där finns mer utrymme för förbättringar.

    Så mät gärna elevprestationer, men komplettera även med utvärderingar, klassrumsbesök och slutbetyg, inför stundande lönesamtal. Sedan måste det förstås finnas pengar att dela ut också.

  12. markus says:

    Får jag lämna ett lästips?

    Measuring up – What educational testing really tells us av Daniel Koretz, Harvardprofessor med kunskapsbedömning som forskningsintresse.

    Det är en lättläst introduktion från förra året till den amerikanska situationen, och det är rätt uppfriskande för en svensk att läsa då den skiljer sig rejält från den svenska.

    Är man intresserad av utvärdering av lärande och skolor och inte har det som yrke kan jag rekommendera den. Har man det som yrke bör man redan ha koll på allt som finns där, men den kan vara värd att läsa ändå som aptitretare och avbrott från den svenska debatten.

  13. Nu måste jag vara kortfattad av tidsbrist:

    lg, utan den spelar det ingen roll hur mycket mekanisk ”kunskap” du än besitter, du vet inte vad du ska göra med den. Det är inte krångligare än så.

    Nationella prov alltför ofta medför just det som jag oroar mig för, att all undervisning inriktas på att klara av proven, vilket enligt mig leder till ytliga kunskaper som man inte har mycket nytta av.

    Det verkar som att ni tror att man har väldigt mycket mer tid till undervisning än man faktiskt har i grundskolan… Kolla upp ett vanligt schema. Man har runt 3 timmar/vecka i kärnämnena och ofta är det runt 30 elever/klass. Resten av tiden har man lärare i de ämnen som kallas mindre viktiga här ovan… Även inom de ämnena lär man sig svenska och matematik. Som sagt, SO-läraren kan vara den som verkligen utvecklar elevernas svenska och NO-läraren den som väcker deras förståelse för matematik.

    Jag tror att alla lärare vore tacksamma om de nationella proven rättades externt, det tar ju flera veckor i anspråk!

  14. Christer: Kloka synpunkter. Jag vet inte exakt hur det bör utformas men lokala experiment kombinerat med data som går att utvärdera gör att vi kan lära oss styrkor och svagheter med olika modeller.

    Ett annat problem i svensk skolpolitik är att lärarnas tid inte tillskrivs något värde. När Skolverket därför funderade på frågan om extern rättning av prov kom de fram till att det skulle bli för dyrt. Helt beroende på att lärarnas tid för rättning inte räknades som en kostnad…

  15. Många experiment inom pedagogik faller ju redan från början på etiken eftersom man inser att man har en hypotes om vilket sätt som är det bästa och att man måste undanhålla det från en grupp elever. Många av Vetenskapsrådets etiska riktlinjer är ju också rent praktiskt problematiska när det gäller forskning på elever under 18 år. Det är väl därför det i första hand blir småskaliga projekt med en kvalitativ inriktning, och de får ju inte direkt något erkännande eller genomslagskraft.

    Visst är det tokigt!

  16. Christer: Jag är medveten om de etiska problemen med medvetna experiment men inom vårt ämne har vi för vana att utnyttja även icke-medvetna experiment för att hitta den variation i data som behövs för att analysera olika frågeställningar. Eftersom vi har ett väldigt decentratliserat skolsystem där kommuner och skolor kan agera på olika sätt finns det mycket som går att undersöka, helt etiskt. Som exempel finns det flera studier på gång som undersöker effekterna av det fria gymnasievalet i Stockholm där man använder jämförbara kommuner som kontrollgrupp.

    Denna utvärderingsforskning hade kunnat bli betydligt mer omfattande om det bara funnits data. Att data inte finns beror på medvetna val av både regeringar och kontrollerande myndigheter som Skolverket. Just nu håller exempelvis Skolverket på att obstruera insamlingen av provresultaten i åk 3 och 5. Ett litet ljus i mörkret är att det åtminsone håller på att skapas ett nationellt elevregister så att vi vet vilken skola eleverna gått på. Det har hittills saknats vilket är en smärre skandal. Inte minst då man betänker att uppgifterna faktiskt samlats in men kasserats så fort den aggregerade statistiken sammanställts.

  17. markus says:

    Den enda resurs som åsätts lägre värde än lärartid i skolan är elevtid.

    Extern rättning blir mycket enkelt och billigt om proven görs i flervalsform, då man i så fall kan ha maskinell rättning.

    Tyvärr finns det nackdelar med flervalsprov, men de är knappast så stora som man i allmänhet föreställer sig i Sverige.

    Jag skulle därför vilja se en lösning där man använder kvalitativt goda externt rättade flervalsprov, men där man samtidigt har en stor medvetenhet om att resultaten vare sig återspeglar eller är tänkta att återspegla allt som är viktigt i skolan eller ens kanske merparten av vad som är viktigt inom ett enskilt ämne. (och med tanke på det allmänna klimatet i Sverige borde detta inte bli svårt att uppnå)

  18. David Rosenlund says:

    Jag kan i DN-artikeln inte utläsa att de nationella proven skrivna av eleverna i Trelleborg ska rättas externt. Det står att ”särskilt betrodda lärare” ska hantera rättningen, men information om extern rättning kanske finns annorstädes?

    Att använda denna typ av resultat som grund för lönessättning är jag i grunden positiv till. Jag tror dock att det måste vara en del av många. Dessutom är det viktigt att det finns skolledare som kan hantera denna typ av individuell lönesättning på ett professionellt sätt.

    Christer: Det finns forskning som visar att de nationella proven i matematik på gymnasienivå fokuserar på just kreativ matematik men att lärarnas undervisning inte gör det. De undervisar istället eleverna den enkelt mätbara, icke kreativa matematiken. Så om lärarna undervisade för proven skulle, enligt undersökningen, eleverna lära sig den kreativa matematik de nu inte ges chansen att lära sig.

    Läs mer på: http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000000DOr7EAG

  19. David: Mycket intressant. Och det visar just att ”teaching to the test” inte behöver vara dåligt. Det beror helt enkelt på hur proven är konstruerade och vad alternativet är.

  20. Ja, jag ska inte säga att jag är nöjd med all matematikundervisning jag har sett i skolorna. Det är jag långt ifrån! Men jag är rädd att det till största delen beror på att många mattelärare inte har fått fortbildning sedan efterkrigstiden…

    Sedan beror ju vår inställning till detta till viss del på vilken åldersgrupp vi tänker oss. Jag är lärare i grundskolan och där har jag i stort sett bara bevittnat problem med att lärarna är för inriktade på provens mekaniska delar. Kanske för att jag dessutom jobbar med de elever som har svårt att nå målen för G, och då nöjer sig lärarna med att de lär sig de mekaniska delarna… Det är enklare att lära dem mekanik utan tanke bakom än att börja med den grundläggande försåelsen. Det får jag försöka ta hand om…

  21. Paul Elger says:

    Glewwe, Ilias och Kremer ”Teacher Incentives” (2003) gör ett randomiserat experiment på Kenya där lärarna i treatmentskolorna får pris baserat på hur väl eleverna scorar på prov. Under experimentet ökar elevernas resultat i treatmentgruppen, men när incitamenten tas bort försvinner skillnaden gentemot elever i kontrollgruppen. De använder dessa resultat för att dra slutsatsen att lärarna ”enbart” ägnar sig åt testoptimering, men att de inte får några långsiktiga inlärningseffekter.

    Vet ej hur dessa test var utformade.

  22. Ja, och Victor Lavy hittar positiva effekter i Israel. Dock inga spillover-effekter mellan ämnen. Vore intressant att veta vad – förutom incitamentslöner – som avgöra hur saker och ting fungerar. Det kan ju funnits aspekter i Indien (och Israel) som ommöjliggjorde aggresivt ”teaching to the test”. Eller så ser proven olika ut. Randomiserade studier har sina styrkor men uppenbart även sina svagheter vad gäller att utröna hur generaliserbara resultaten är.

  23. christer – så du menar ett en något så när frisk (mentalt alltså) individ som lär sig glosor och grammatikregler i ett främmande språk inte vet hur dessa kunskaper ska användas om denna individ hamnar i ett land där detta språk talas. Med förlov sagt – du har fel.

    Den där kreativiteten du skriver om är helt enkelt skitsnack. Om grundskolan och de studieförberedande gymnasieprogrammen ägnade sig åt ”grundforskning”, dvs ganska mekanisk kunskap skulle universiteten både kunna börja på en högre nivå och utveckla kreativiteten 3-4 terminen. Det är först då man har tillräckligt höga kunskaper i ett ämne för att verkligen kunna förstå det.

  24. lg, jag vet inte vad du har för bild av grundskolan, eller vilken
    erfarenhet förutom din egen skolgång, men vissa saker måste man kanske dra till sin spets för att visa sin poäng.

    Med den utgångspunkten så säger jag; ja, jag menar att inte ens den mest intelligenta person har en aning om hur man ska använda språket om h*n bara har lärt sig glosor och grammatikregler.

    På samma sätt har man ingen aning om hur man ska lösa en uppgift i verkliga livet om man bara har lärt sig mekanisk räkning.

    Att föreslå att eleverna ska sitta och utföra mekaniska uppgifter utan mening fram till 3-4 terminen på högskola/universitet tycker jag är förkastligt.

  25. Christer – och hur bra resultat presterar den svenska skolan då i dagsläget när den arbetar mer efter de principer du förespråkar?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s