När förmögenhetsskatten avskaffades togs även kontrolluppgiftsskyldigheten bort för tillgångar och skulder. Detta var rimligt med tanke på att staten inte längre behövde uppgifterna i något fiskalt syfte. Men nu motverkar regeringen skapandet av en ny förmögenhetsstatistik — trots att skatten är borta. Istället skyller man på för höga kostnader.
Bakgrunden är följande. Redan nästa år kommer SCB sakna detaljerad kunskap om svenskarnas förmögenheter, vilket kraftigt försvårar skapandet av en tillförlitlig förmögenhetsstatistik. En sådan statistik behöver både politiker och forskare för att kunna utforma och utvärdera landets välfärdspolitik. SCB kontaktade därför finansdepartementet flera gånger under våren 2008 med förslag om hur en ny statistik ska läggas upp. Tyvärr var responsen kylig.
I SCB:s bäst underbyggda och ur forskningssynpunkt relevantaste förslag utformas förmögenhetsstatistiken på samma sätt som den nuvarande inkomstfördelningsstatistiken, HEK, dvs som en kombination av registerdata (t ex inkomster, bilar, hus, skog etc) och en urvalsbaserad telefonundersökning där detaljer om hushållet och andra tillgångstyper kan samlas in. Ur denna synvinkel skulle statistiken rentav bli bättre än det gamla registret!
Kostnaden för den nya statistiken skulle vara ca 10 mkr per år, dvs mindre än Sveriges Roll- och Konfliktspelförbund får varje från staten (se här). Och dessutom lägre än andra länders förmögenhetsstatistik. I USA kostar Survey of Consumer Finances enligt dess frontperson Arthur Kennickell mer än tio gånger så mycket. Och kostnaderna för ECB:s nya förmögenhetsstatistik ligger i nvå med SCF.
Så varför snålar den svenska regeringen med denna för kunskapsskälla som andra länder uppenbarligen prioriterar högt? Anders Borg, svara mig du…
Senaste kommentarer